Min blogglista

fredag 29 september 2017

Om kvinnors vänskap

   Elin Olofssons nya roman, "Krokas", är på ett sätt en historisk roman, om historia i det nära förflutna.
   Den börjar i september 1949 när den unga och trasiga tyska kvinnan Uli Hartmann kommer till Krokoms tågstation i Jämtland.. På sig har hon en kappa som hon stulit av sin tidigare arbetsgivare Fru Cederstam och med sig har hon en bunt brev.
    Alla breven är skrivna av en Elsa Pettersson, som enligt adressen ska finnas någonstans i Krokom. Uli tänker leta reda på Elsa för att få veta vad som egentligen hände mellan henne och Ulis älskare Hansi, som deserterade och dog i Norge under kriget.
    Samtidigt står Elsa Pettersson i lanthandeln där hon arbetar och packar varor åt kunderna. Hon grubblar över hur hon ska göra sig av med den stora hemlighet som hotar hela hennes tillvaro.
När de två kvinnorna möts förändras livet för alltid. Och mot alla odds växer en vänskap fram mellan de två även om Uli får hela sin världsbild omskakad
   Det är en roman om kärlek och ensamhet, om hemligheter och oväntade möten i en tid där tyskar, och tyskor, inte sågs med blida ögon. Romanen pekar stillsamt på att historien består av enskilda personer och att kollektiv skuld inte är det säkra svaret.

torsdag 28 september 2017

Kunnigt om det ryska

  Två gånger har Bengt Jangfeldt tilldelats Augustpriset. Först för "Svenska vägar till S:t Petersburg" (1998) och sedan för sin stora biografi över den ryske poeten Vladimir Majakovskij. .I " En rysk historia" (2015) berättade han om sitt intresse för rysk kultur och ryska språket – ett intresse som har följt honom genom hela hans yrkesliv.
   I sin nyaste bok, på ryskt tema förstås, "Vi och dom, om Ryssland som idé" lyfter författaren fram den ryska historiens pendelrörelser mellan stagnation och uppbrott, förtryck och töväder, reformer och kontrareformer.(Som en parentes kommer jag ihåg Kjell Albin Abrahamsons hårteori om ryska makthavare. Den gick ut på att ju mer hår de har dess konservativare är de (som Stalin och Krusse) medan de tunnhåriga är mer frihetssinnade.)

   Allt ifrån Peter den store till Vladimir Putin har frågan om Rysslands förhållande till Väst och västerländska värderingar upptagit och splittrat landet. Samma dualism präglar ett annat särdrag i rysk historia, nämligen relationen mellan härskare och folk. Ryssarna ser gärna sitt land som moraliskt överlägset länderna i väst – en uppfattning som är starkt påverkad av den ortodoxa kyrkans roll. Genom att redogöra för huvuddragen i den ryska ”civilisationsmyten” hjälper Jangfeldt oss att förstå inte bara vårt grannlands idéhistoria utan också det speciella i dagens ryska politik och kultur.
   Allt är ledigt skrivet, mycket faktabaserat och det får plats på 200 sidor. Strongt!

onsdag 27 september 2017

Kvinnorna på Själö

   Om ön Själö i Nagu skärgård, Åboland, handlar Johanna Holmströms roman "Själarnas ö". En ö med en tragisk historia, på 1600-talet var ön en plats man skickade spetälska till. Själö är också en geografisk plats för mig. Pappa, som var galeasskeppare, brukade frakta ved till Själö och sommartid togs familjen med ombord som besättning. Jag var fem eller sex år då och jag minns att man kunde se tystlåtna kvinnor som vandrade omkring på ön. En del kom fram till galeasen och ville prata. Jag minns också en gammal träkyrka som stod mitt på ön, som jag minns det. Så den här romanen väcker associationer.
   Den kretsar kring tre kvinnor. Det är Kristina som en höstnatt år 1891 dränker sina två barn i Aura å. Sedan ror hon hem. Hon skickas till mentalsjukhuset på Själö, en plats som få patienter någonsin lämnar. Fyrtio år senare blir det den sjuttonåriga Ellis tur. Hon är en flicka från en borgerlig familj som vill att livet ska bestå av något mer än den snävt kringskurna livet i föräldrahemmet. Hon rymmer, tar jobb på fabrik, förälskar sig handlöst och blir indragen i en vansinneskarusell med drag av Bonnie och Clyde som övergår i flykt undan rättvisan. När hon fångats in placeras hon på Själö, där tiden tycks ha stått stilla.
   Sjuksystern Sigrid blir länken mellan Kristina och Elli, mellan det gamla och det nya - samtidigt som krigets orosmoln svävar över Europa. Holmströms  berättelse bygger på verkliga händelser och om priset som tre kvinnor betalar . Det är också en berättelse om galenskap och hur dess diagnoser skiftar enligt tid och kön och förstås om mentalsjukhuset som plats.

tisdag 26 september 2017

Kvinna i en farlig tid

    Elisabeth Fremantle är historiker med flera böcker om ätten Stuart bakom sig, och hon har framför allt valt att skildra kvinnors öde i historien. Hon skriver också om mode och har medverkat i publikationer som Vogue och Elle.
  Hennes roman "Flickan i glastornet" är en historisk thriller som skildrar hur det är att födas som kvinna i en manlig värld, att vara hårdvaluta på äktenskapsmarknaden och en farlig tronpretendent. Efter den barnlösa drottning Elisabet I:s död 1603 råder politiskt kaos i  England. Lady Arabella Stuart är brorsdotter till drottningen av Skottland och därmed först i tronföljden. Sedan barnsben hålls hon fånge på Hardwick Hall, där hennes mista steg kontrolleras och hon hålls avskild från allt vanligt liv. Kanske hade Arabella inga riktiga vänner, kanske var hon sin egen värsta fiende.
      Men längtan efter att styra över sig själv, att kunna bestämma vem hon ska älska, tar över. Men Arabellas naiva drömmar om frihet krockar med omgivningens politiska ambitioner. Halva England vill se henne på tronen, den andra halvan vill se henne död.
   Fremantle suggererar fram en tid som är både olik och lik vår egen. När makten utmanas kan vad som helst hända, nu som då.

måndag 25 september 2017

En förfärande tid

"Vårdavdelningen för obildbara sinnesslöa ter sig under dessa år som en veritabel dödsanstalt för några av de svagaste och mest utsatta i vårt land". Så inleder prästen Gösta Lidelius 1958 sin skrivelse till inspektören för sinnesslövården.
    Han har själv för många år sedan medverkat till att sexårige Jan Ivar i församlingen tagits om hand och satts på anstalt. Där överlevde Jan Ivar bara lite drygt ett år. Driven av sin skuld har Gösta genom åren gjort otaliga eftersökningar och bilden av en dödsfabrik har vuxit fram allt tydligare. Många är de barn som avlidit bara kort tid efter att de blivit intagna på någon av anstalterna.
   I  Ingrid Hedströms romanen "Gick obemärkt förbi" får man möta några av de barn som blev intagna på sinnesslöanstalter från 30-talet och framåt, en tid präglad av rashygieniskt tänkande. Vi möter också Helga, hängiven sjuksköterska som kämpar i motvind för att barnen ska få en anständigare vård. För tidens melodi är att de här barnen ska gömmas undan och helst också glömmas bort.
     Med stark inlevelse skildrar Ingrid Hedström, som tidigare skrivit en rad kriminalromaner om staden Villette, en skamfläck i den svenska historien.
    Allt i romanen bygger på grundlig research. Utifrån autentiskt material levandegör hon en tid och en rad människoöden som borde ha fått långt mer ljus på sig. Romanen blir på så vis en viktig påminnelse - för det 30-tal som kan tyckas avlägset kastar skrämmande långa skuggor. Och är vår tid så mycket humanare som uppmanar mammor att abortera foster som har någon typ av genetisk skada?

fredag 22 september 2017

En annan historia

När republiken Finland i år firar 100 har det uppmärksammats på många vis. Till exempel genom tillbakablickar. Svenska litteratursällskapet i Finland ger ut "Öppet fall - Finlands historia som möjligheter och alternativ 1417 - 2017. Redaktörer är historikerna Nils Erik Villstrand och Petri Karonen.
   Finlands historia skrivs ofta utifrån det titthål som den 6 december 1917 erbjuder. Historien formar sig då till en berättelse om en nationell självständighet som omöjlig att stoppa söker sin väg genom seklerna. Allt som verkar peka mot detta mål blir viktigt, allt annat ses som återvändsgränder eller oväsentligheter.
     I Öppet fall är den bärande tanken en annan. Här granskar sju historiker val och alternativ i Finlands historia utgående från året sjutton i varje sekel, med början i medeltidsåret 1417 och fram till nutid. Vad hade hänt, hur skulle framtiden ha format sig om ett annat alternativ hade valts bland dem som stod till buds? Det man brukar kalla kontrafaktiskt historieskrivande, med "tänk om" som en möjlighet. Det ger texterna en grad av lekfullhet men inom möjligheternas gräns. Människor i alla tider delar erfarenheten av en öppen framtid – historien som ett drama utan manuskript. Boken avslutas helt stilenligt med året som är och man försöker teckna framtidens historia och frågar i vilket sammanhang vi ska se nutidens Finland.
   Intressant och välskrivet av författare som täcker ett mycket brett fält.







torsdag 21 september 2017

Boyes nya gestalt

" Den nya dagen gryr" av Johan Svedjedal är den första stora biografin över Karin Boye sedan Margit Abenius Drabbad av renhet (1950). Den skrevs i en annan tid. Nu kan hela historien berättas.
    Länge sågs hon som en närmast ovärldslig gestalt – men egentligen var hon en högst levande och jordisk person. Hon var en dotter av 1920- och 1930-talets kvinnofrigörelse: en socialist i modefrisyr, en självförsörjande kvinna i bokens samhälle. Och en allt djärvare röst för de homosexuellas sak.
    I den här levande boken om Boyes författarliv ger Johan Svedjedal en ofta överraskande bild av en författare vars uppmärksammade självmord kanske bara var ett tragiskt misstag. Vi följer Boye från sårig barndomsidyll, via de religiösa ungdomsåren till studentåren i Uppsala, där hon etablerade sig som poet, mötte psykoanalysen och socialismen. Sedan blev Stockholm hennes bas, med litterära insatser i Clarté, den radikalmoderna Spektrum, åtskilliga kvinnotidskrifter och en lång rad böcker. 
   Men hon bodde också tidvis i Berlin, där hon genomgick psykoanalys och upplevde nazismens hot. Här finns också den Boye som livet igenom hade svårt att välja mellan sina drömyrken som lärare och författare, liksom den kärlekssökare som gradvis vågade bejaka sina erotiska känslor för kvinnor.
I centrum finns hela tiden Boye som författare: poeten bakom ett antal klassiska dikter, prosaberättaren bakom dystopin Kallocain och den antinazistiska och feministiska aktivisten som ville påverka sin tid genom tidningsartiklar, uppläsningar och politiskt vardagsarbete.

onsdag 20 september 2017

Shakespeare i ny version

"Honung och ättika" av Anne Tyler är en del i den internationella Shakespeare-serien där samtida författare tar sig an varsitt Shakespeareverk. Shakespeares Så tuktas en argbigga har i Tylers moderna version blivit en lekfull och bitsk kärleksroman. Med humor och värme förflyttas den 400 år gamla komedins handling till ett nutida Baltimore, med ett uppdaterat persongalleri och en lika charmig som egensinnig familj i huvudrollen.
    Det är beundransvärt att Tyler, som under hela sin karriär skrivit om Baltimore lyckas hetta nya infallsvinklar hela tiden. Har läst henne sen tidigt 80-tal och hon håller stilen.
   Argbiggan Kate Battistas liv har gått i stå, hon jobbar på en förskola och bor tillsammans med en truliga tonårsyster och excentriske far i föräldrahemmet utan några större framtidsplaner. Den yngre systern Bunny bryr sig mer om att hata köttätare och smyga ut med killar än att hjälpa till i hushållet. Doktor Battista är för det mesta i labbet där han efter många år tycker sig vara på väg mot ett genombrott i sin forskning som kan hjälpa miljoner människor.
   Men hans oumbärlige assistent Pjotr Tjerbakovs studentvisum är på väg att gå ut och omintetgöra vidare framsteg och doktor Battista tycker Kate borde ställa upp som kandidat till fru åt honom – då kan hon ju fortsätta sköta om hemmet och dessutom fixa ett green card till Pjotr.
      Men kan den självständiga men uttråkade Kate ens närma sig Pjotr , som säger så märkliga saker och har så underliga idéer, och skulle kärlek mellan dem någonsin kunna uppstå? Det är frågan.

måndag 18 september 2017

Tillbaka i historien


I sin nya roman "Den eviga elden" återvänder britten Ken Follett till skådeplatsen för succéromanerna "Svärdet och spiran" och "En värld utan slut" i den så kallade Katedralserien. En serie som sträcker sig från medeltiden för att avslutas med det turbulenta 1500-talet som fond.
    Det är jul och Ned Willard är på väg tillbaka till hemstaden det fiktiva Kingsbridge. Än har han ingen aning om att det kommande året, 1558, ska vända upp och ned på hans liv, och förändra Europa för all framtid. Stadens mäktiga katedral tornar upp sig över en befolkning delad av religiös extremism, där högt hållna principer ständigt krockar med vänskap, lojalitet och kärlek. Ned finner sig plötsligt stå på motsatt sida i konflikten som kvinnan han drömmer om att gifta sig med, Margery Fitzgerald.
    När Elisabet I kröns till drottning vänder sig hela Europa mot England och "oäktingen" på tronen. För att skydda sig från lönnmördare, uppror och invasioner grundar den sluga och beslutsamma unga monarken landets första underrättelsetjänst. I Paris bidar Maria Stuart sin tid. Hon har utropats till Englands rätta ledare och hennes anhängare gör upp planer för hur man ska kunna avsätta drottningen.
    Skyddad av en liten, lojal grupp av spioner och hemliga agenter klamrar sig Elisabet I fast vid tronen. Samtidigt jagar Ned Willard den gåtfulle Jean Langlais, utan att veta att det bakom detta tagna namnet gömmer sig en gammal klasskamrat som känner honom alltför väl.
   I romanen skildras en europeisk ödestid, då våldet sprids från Edinburgh till Genève och Neds och Margerys kärlekshistoria tycks dömd att sluta i tragik.
   Den här romanen, på drygt 800 sidor, varar ganska länge. Men har man en gång börjat läsa den så är man fast.

lördag 16 september 2017

Brottstäta Gotland

Marianne Cedervall är född på Gotland och bor idag där halvårsvis. 2009 debuterade hon med Svinhugg, den första romanen i serien om väninnorna med magiska krafter. Mirjam och Hervor.
  Nu har hon en ny serie på gång med pensionerade läraren Anki Karlsson i huvudrollen som problemlösare sekunderad av pensionerade kriminalaren och grannen Tryggve Fridman. Den tredje boken i serien har just kommit, "Dit solen aldrig når".
   i Mullvalds socken på Gotland spirar våren och Anki Karlsson njuter av livet som pensionär och hästägare. Hon ska ge sig ut på långritt och får tips av sin gode vän Tryggve om en trevlig prästgård i Smissarve där hon kan övernatta. Själv ska Tryggve resa utomlands, och när han letar efter sin resväska hittar han något som rör upp gamla minnen. Det är anteckningar från ett av hans första fall som polis - ett fall som förblev olöst men som Tryggve lade ner mycket tankemöda på.
   Samtidigt i Smissarve får Anki nya bekantskaper, bland annat träffar hon en journalist som är där för att skriva en artikelserie om det så kallade Fruntimmershuset , ett vilohem för kvinnor som drevs av kyrkan på 70-talet och Anki förstår snart att huset och dess historia rör upp starka känslor, inte minst bland kyrkans anställda. När journalisten Ninni Weström oväntat försvinner har Anki fått ett nytt fall att sätta tänderna i.
   Cedervall skriver bra och är bra på att skildra miljöer. Men varför i herrans namn måste alla brott bottna i övergrepp mot kvinnor? Det är inte klokt vilken fantasilöshet som drabbat samtida deckarförfattare i fråga om motiv. Läs Trenter och Lang och lär om vad som driver människor till brott!

torsdag 14 september 2017

För rebelliska flickor

   Tänk om prinsessan inte gifte sig med prinsen, utan istället valde att bli astronaut? 
  "Godnattsagor för rebelltjejer" är en bok fylld av kvinnliga förebilder. Den har blivit en av världens mest uppmärksammade barn- och ungdomsböcker. Den finansierades ursprungligen genom Kickstarter och den engelska originalutgåvan slog snabbt rekord som den mest förbeställda boken genom tiderna. Den utkom i fjol och är redan översatt till 30 språk.
    Bakom boken finns italienskorna Elena Favilli , som är är prisbelönt journalist och medieentreprenör och Francesca Cavallo som är en prisbelönt regissör och författare – detta är hennes sjunde barnbok.
   Boken har illustrerats av sextio kvinnliga konstnärer från jordens alla hörn, och presenterar hundra fantastiska kvinnor, bland andra Ada Lovelace, Malala, Elizabeth 1, Serena Willams, Amelia Earhart, Michelle Obama och Astrid Lindgren. Kvinnor från förr och nu som – mot alla odds – har uppnått otroliga resultat och ändrat historiens lopp. De är författare, astronauter, konstnärer, dansare, kockar, rappare, boxare, forskare och politiska ledare från hela världen. Stärkande, inspirerande och absolut sanna sagor för tjejer i alla åldrar.Den bör finnas i varje flickrum.




onsdag 13 september 2017

Ny spionmästare

"Öster om avgrunden" är den fjärde och avslutande delen i Thomas Engströms serie om Ludwig Licht, frilansande problemlösare i världspolitikens mörka undervegetation. I Kaukasus – skärningspunkten mellan öst och väst, nord och syd, kristendom och islam hinns han slutligen ikapp av sina många synder ur det förgångna.
   Tblisi i juli 2016 finns affärskvinnan Pauline Hollister, som bär på ett antal mörka hemligheter. Hon vänder sig till Ludwig Licht, som numera arbetar på säkerhetsfirman EXPLCO:s avdelning i Georgien. Men innan hon hinner avslöja vad hon vet försvinner hon. Samtidigt börjar den hårt ansatta kaukasiska republiken att rämna.
    En rad terrordåd drabbar huvudstaden, och det mäktiga Ryssland i norr uppträder alltmer hotfullt. Vad var det Hollister ville berätta och vilka krafter har hon satt i rörelse? Ludwig ställs snart inför sin farligaste, mest hänsynslösa fiende någonsin: en av hans gamla överordnade från östtyska Stasi.
   Engström har skrivit si fram till sin stil nu och den är effektivare än någonsin, en trovärdig berättare om spioneriets sjaskiga hantverk och Tbilisi, staden utan chans och med alla möjligheter, mitt emellan öst och väst, kristendom och islam, är den perfekta bakgrunden för berättelsen.

tisdag 12 september 2017

En dos fransk feelgood


Agnès Ledig är barnmorska och författare och bor i Frankrikes nordostliga hörn, Alsace. Hon har seglat upp som en av de bästsäljande författarna i sitt hemland och hon har tilldelats de franska bokhandlarnas pris.
   I höst har en andra bok av Ledig kommit på svenska, "Välj honom" heter den och den handlar om snåriga relationer, om förtryck och dåliga val men också om att aldrig ge upp försöket att påverka livet.
   Det börjar med att den unge brandmannen Roméo hamnar på sjukhus efter att ha blivit svårt skadad i en eldsvåda. Där möter han sjuksköterskan Juliette. Hon lever i en destruktiv relation med en våldsam man och vill så gärna få ett barn - för då kommer nog allt att bli bra. Juliette engagerar sig både i patienten Roméo och hans 14-åriga lillasyster Vanessa, som han har vårdnaden om.
     Men efter tillfrisknandet tappar de kontakten och Juliettes man blir alltmer kontrollerande. Tre år senare är hon äntligen gravid. Då råkar hon ut för en olycka. Roméo arbetar fortfarande som brandman och nu är det han som får rycka ut och rädda Juliettes.
  Det är en varm och hoppingivande berättelse om sorg och glädje i några vanliga, men ändå helt speciella människors liv. Kanske läsarna behöver mer av goda berättelser i en hård tid, för liv kan påverkas av böcker.


söndag 10 september 2017

Varför blodsbröllop?

Peter Robinson är en av världens främsta deckarförfattare och är tillbaka med en ny bok om kriminalkommissarie Alan Banks - "Skuggan av tvivel".
   Det börjar med ett väarrangerat bröllop i en landsortskyrka men det som skulle ha varit den första dagen i Lauras och Benjamins gemensamma liv blir istället den sista. Brudparet hinner knappt ut på kyrkbacken innan de blir skjutna.
   I tumultet dröjer det alltför länge innan någon riktig hjälp når fram till blodbadet vid den lantliga kyrkan. När tystnaden lägger sig är flera av bröllopsgästerna döda.Efter en intensiv jakt på förövaren verkar det för en stund som att rättvisan segrat.
Men kriminalkommissarie Alan Banks plågas av en känsla av ovisshet och den förstärks av vad obducenten berättar. Han vill veta vad som egentligen hände utanför kyrkan och varför. Banks börjar gräva djupare i morden och en av de nya inspektörerna i gruppen, Gerry, visar framfötterna och tar utredningen vidare. Allteftersom nya ledtrådar uppenbarar sig leds Banks längre in i det förflutna och in på gamla hemligheter. När man äntligen närmar sig den chockerande sanningen är det nästan för sent. Upplösningen sker i rafflande tempo medan vinterregnet öser ner och floder svämmar över.
   En sak jag dock inte begriper är förlagets val av omslagsbilder, gamla byggnader utan koppling till innehållet alls i murrig färgskala. Var är logiken? Nåt jag missar tydligen.

fredag 8 september 2017

Inte ensam - eller...

 Elisabeth Haynes är en brittisk författare men hon har också arbetat som utredare hos polisen. Hennes tidigare titlar uppskattats av både kritiker och vanliga läsare. I död och lust" som kom på svenska 2014 blev vald till en av det årets bästa deckare. Hennes nya thriller, "Inte ensam" sänder kalla kårar längs ryggraden, man förstår ju vartåt det bär...
   Sedan Sarah Carpenters man tragiskt omkommit i en bilolycka och barnen flyttat hemifrån, bor hon ensam med sina hundar i det stora huset, ensligt beläget på den engelska landsbygden. När Sarah får veta att en gammal bekant, som hon inte träffat på över tjugo år, tillfälligt behöver någonstans att bo, tvekar hon inte att erbjuda honom sin gäststuga.
  Och Aiden Becks närvaro väcker minnen till liv och att lära känna honom på nytt får Sarah att må bra. Men alla verkar inte lika positiva till arrangemanget. Bästa vännen Sophie är distanserad och beter sig underligt. Sarahs son Louis vill inte prata med henne, och så dyker Will upp från ingenstans, Louis barndomsvän. Han tyr sig till Sarah och besöker henne titt som tätt.
    I takt med att ett oväder drar in, börjar det storma även i Sarahs liv. Först försvinner Sophie oförklarligt, och sedan även Sarahs dotter. Vad är det som förblir outtalat och vem kan Sarah egentligen lita på? Men ensam är hon ju inte, hon har Aiden. Eller....
  


torsdag 7 september 2017

Ännu en Westö

Efter att ha läst klart Kjell Westös nya roman började jag kika i hyllorna på hans övriga. En av dem som stannat i minnet är "Där vi en gång gått", som också finns i pocket.
   När den berättelsen börjar är Finland ännu en del av Ryssland, men den saken förändras snabbt. Det är en roman som handlar om inbördeskriget och vad det gör med människor. Där vi en gång gått är en roman om Helsingfors och människorna som bor där under 1900-talets första hälft.
     Det är en stad i oro, och med ständig växtvärk. Gaslyktan blir elljus, jazzen stiger iland från Amerika och den nya tidens fotografier bjuder på oväntade sensationer. Vi får möta en grupp människor, de flesta från den finlandssvenska medelklassen, men några med enklare bakgrund och andra bra mycket rikare.
    Då kriget börjar är Allu bara en pojke som älskar att spela fotboll. Men snart följer han med sin pappa på uppdrag för de röda. Eccu och Cedi är unga studenter som vill strida på den vita sidan. Men de blir inga hjältar, kriget och tiden efter det blir obehagligare än de trott.  När kriget så är över tar det lång tid för dem att hitta tillbaka till jämvikt och lugn igen. Några gör det aldrig.
    Det här är också historien om Cedis syster Lucie, som gör som hon vill och struntar i vad de rika och stränga föräldrar säger. Romanen berättar om en viktig tid i Finlands historia.Nästa år är det hundra år sedan inbördeskriget men skuggorna från det förflutna har inte lagt sig.

onsdag 6 september 2017

Mannerheims år

   Utgivningen av böcker om C G Mannerheim tycks inte ha någon ände. Visst är det i år 150 år sedan han föddes och repuibliken firar sin 100-årsdag. Men något av ett tecken i tiden är det ändå att Mannerheim uppstått ur den relativa likgiltighet som rått ett tag. Den tredje i raden av heltäckande biografier har kommit ut just, det är Herman Lindqvists "Mannerheim - marsken, masken, myten" och den är skriven i Lindqvists rappa stil med många utvikningar i anekdoternas värld.Ett utmärkt bildmaterial finns i boken.
   Lindqvist inleder med att berätta att han var med vid Mannerheims begravning den 4 februari 1951, stod på Esplanadgatan tillsammans med sina scoutkårskamrater klädd i bara en tunn skjorta med scoutmärket synligt .
    Detta är en berättelse om den legendariske marskalken av Finland, friherre Gustaf Mannerheim. Att han var överbefälhavare i alla Finlands 1900-talskrig, riksföreståndare och president som under ytterst svåra förhållanden lyckades försvara Finlands frihet och självständighet, är känt för de flesta. 
   De historieintreserade känner även till att han började sin karriär som tsarens officer och att han som en dåtida James Bond skickades på ett farligt spionuppdrag till Kina, utklädd till upptäcktsresande.
       Men hur många vet att han tillbringade fem år av sitt i liv i Warszawa, åren som han betecknade som den lyckligaste tiden i sitt liv? Att han var en sann livsnjutare och gourmé av rang, en gentleman ut i fingerspetsarna, alltid oklanderligt klädd, en elegant charmör som ständigt attraherade kvinnor.  Själv tycktes han vara immun mot Amors pilar, oförmögen till djupare relationer. Många kvinnor klagade på att Mannerheims hjärta var " kallt som Finlands snö". Först de sista åren av sitt liv, då han var 79 år, drabbades han av en stark passion och upplevde en stormande kärlek.

tisdag 5 september 2017

Höstens bästa redan

Det känns lite snopet, att redan ha läst höstens bästa roman, Kjell Westös "Den svavelgula himlen". En episk roman som spänner från det oskuldsfulla 1960-talet till vår egen mörka tid. 
   En Helsingforspojke, romanens berättare och en halvlyckad författare, växer upp i skuggan av den välbärgade och mäktiga familjen Rabell, som har en ståtlig gård i närheten av hans föräldrars enkla sommarstuga. Pojken blir vän med den okuvliga Alex och får vistas tätt intill familjen, som visar sig vara drabbad av olycka under den blanka ytan. 
   Romanens hett pulserande hjärta finns i kärleken mellan Alex lillasyster Stella Rabell och berättaren. Deras band är starkt men skoningslöst, den erotiska attraktionen förvandlas till en hunger omöjlig att stilla. Genom decennierna kretsar de två ständigt kring varandra utan att kunna vare sig välja eller välja bort sin kärlek.
   Romanen är också en berättelse om generationer och familjeband, Westö skildrar ömsint faderns obevekliga åldrande och han bryr sig om sina släktingar, om än på ett distanserat sätt. Kärlek och vänskap är också viktiga ingredienser men också en skildring av hur vi stämplas av klass.
    Världen tränger sig på men måste försöka uthärda det utan att hårdna. Här finns författarskapets alla signum, som den fina skildringen av staden Helsingfors. En stad som han skildrat så många gånger. I romanen kan man hör ekon från Westös debutroman 1996, "Drakarna över Helsingfors", också den en skildring av pojkars uppväxt och vad som formar dem. Men i höstens roman är skuggorna djupare än förr.

måndag 4 september 2017

Brev från Austen


Jane Austen (1775 - 18127) skrev sex romaner men hör ändå till världslitteraturen. Nu ges hennes brev ut i ny svensk översättning. Brev som oftast gick till favoritsyster Casandra men också till syskonbarn och goda vänner. Totalt rör det sig om 148 bevarade brev, både Jane och Cassdandra lär ha bränt brev med tanke på eftervärlden.
    Dessa brev ger en unik insikt i romanförfattarens dagliga liv. Privata och skvallriga, observanta och avslöjande, väcker de till liv hennes familj och vänner, omgivningar och samtid med en fräschör som överträffar moderna biografier. Precis som i vår tids åsiktsutbyte finns här
Vi känner igen rösten från romanerna, kvick och underhållande då hon beskriver det sociala livet; tänkvärd och lärorik när hon skriver om det litterära hantverket. Vill man kan man se breven som en beskrivning av hur engelska kvinnor levde vid tiden för Napoleonkrigen. För urval och översättning står Paulina Helgeson.
en undertext som bara kan förstås av de insatta. Hänvisningar till gemensamma bekanta och ordlekar som hörde hemma inom familjen. Men man behöver inte förstå allt, man får bäst behållning av dem om man läser dem som fragment från en tid som flytt för länge sen.

lördag 2 september 2017

Vad döljer Viskaren?


Kommissarie Konrad Sejer sitter i polisens förhörsrum med en kvinna. Ett fruktansvärt brott har begåtts och Sejer söker sanningen och försöker förmå kvinnan att berätta sin historia. Det är upptakten till Karin Fossums nya psykologiska deckare "Viskaren" som är ruskigt bra och där författaren, som vanligt, skrämmer läsarna som de vill bli skrämda.
   Ragna Riegel tar ingen plats, hon är liten och tunn, viskar till och med fram orden efter en misslyckad stämbandsoperation. Ragna arbetar på Europris, där vanliga människor köper vanliga, mörka dunjackor till lågpris. Efter föräldrarnas död bor hon ensam i barndomshemmet, sin son har hon inte mycket kontakt med, han har flyttat till Berlin och skickar bara enstaka jul- och födelsedagskort.
    Hennes liv följer alltså fasta rutiner och det är så hon vill ha det. Hon sitter på samma plats i bussen varje dag, handlar i samma närköp. Hon har ordning på livet. Tills den dag då hon får ett hotbrev. Någon vill döda henne.Då förvandlas de lugna rutinertna till skräck och förvirring, Ragna måste försvara sig. Till varje pris.
   "Viskaren" präglas av allt det som gör henne till en av Norges främsta i genren: psykologisk insikt, oförglömliga personporträtt och en spänning som växer fram mot den brutala upplösningen.

fredag 1 september 2017

Ett omtumlande år

   Nu är vi på väg in i hösten igen, inget man kan blunda för. Och ur höstbokfloden kommer många romaner. Som Jan Guillous "1968". Att den heter så är inte konstigt. 1968 är ett av 1900-talets mest mytomspunna årtal. Protesterna mot Vietnamkriget i både USA och Västeuropa skapade en vänstervåg som präglade både politiken och kulturen.
   Det här är den sjunde romanen i Guillous serie om familjen Lauritzen. En serie som är rätt ojämn men där det glimtar till emellanåt när författaren stöter på favoritfenomen, som här.
   Den unge Eric Letang är färdigutbildad jurist och brinnande aktiv i politiken. Som ung notarie på den beryktade advokatfirman Henning Sjöstrand (!) tvingas han gång på gång ta ställning till hur juridiken kan användas till både gott och ont. Hans första stora mål för honom ut i Europa den heta sommar när de röda fanorna dominerar gatorna i Paris och när socialism med mänskligt ansikte går under i Prag.
   Den vänsterradikala vågen kommer att än mer splittra familjen Lauritzen mellan de yngre som anser att det är rätt att göra uppror och de äldre som vidhåller att äganderätten står över allt annat.