En ny Donner på scenen

Rafael Donner debuterar med en högst annorlunda och uppiggande essäsamling, "Människan är ett känsligt djur". Det är originellt att en såpass ung person, 28 år, väljer en form som essän. Men han gör det på ett mycket personligt vis och använder det egna livet som klangbotten i texterna.
  Boken öppnar med en text där pappan Jörn Donner ligger på operationsbordet. Det är en hjärtoperation med stora risker. Patienten överlever, texten spinner vidare kring temat styrka förvandlad till svaghet – en utveckling vi alla kommer att få uppleva. Han återkommer till fader i fler av texterna, om varför pappor alltid vet bäst om hur båtar ska tas om hand eller reflekterar över vad det är som driver Donner den äldre vidare.
   Den unge Donner hör röster, det är känslor som tränger sig på. De talar precis när de vill och är omöjliga att kontrollera. De är svåra att sätta ord på men man kan ta omvägen och beskriva upphovet till kakofonin: skammen över att ha strypt en tupp då hungern efter kött blev för stor. Galenskapen man känner ensam i en fyllecell i Esbo polishus. Stoltheten då Finland vann guld i hockey 1995. Självsäkerheten man återvinner genom att byta namn.
    Rafael Donner vågar vara personlig och naken i sina texter, boken är full av intressanta och ofta humoristiskt iakttagelser av både hans eget inre och världen kring honom. Det ska bli intressant att se vilka vägar han väljer om och när han fortsätter med skrivandet.