Det är frågor man ofta ställer sig när man läser historia och träffar på många konstiga myntenheter. I "Vad kostade det?" gör numismatikern Lars O Lagerkvist en lättfattlig översikt av vad det kostat att leva i olika tider.Genom årtionde för årtionde får vi insyn i hur affärstransaktioner fungerat, vilka medel som använts och hur utvecklingen hänger ihop med övriga samhällsförändringar. Denna nyttiga handbok är av intresse inte bara för en bred allmänhet utan också för släkt- och hembygdsforskare av olika slag.
Att byta varor och tjänster var det ursprungliga sättet att göra affärer på. En gris, en höna eller en särskild snäcka betingade ett överenskommet värde. Grunden till det penningsystem vi känner idag lades i Babylon och Egypten för omkring 5 000 år sedan. Det rådde då en så kallad viktekonomi, det vill säga att värdet bestämdes av vikten på ett stycke ädelmetall.
Myntväsendet utvecklades av grekerna och för drygt 2 600 år sedan präglades de tidigaste mynten i Lydien. Till Sverige kom de första mynten på 100-talet. Det dröjde dock närmare 1 000 år innan mynt präglades i Sverige. En mängd olika typer av mynt och även de mer sentida sedlarna har cirkulerat: exempelvis äldre tiders denarer, solidi, dirhemer, brakteater, örtug och den nya tidens daler, mark, ören, kopparmynt, plåtmynt, nödmynt, riksdaler, skilling, kronor och ören.
Så småningom övergavs viktekonomin och penningekonomin tog över, vilket innebar att mynten fick ett angivet värde. Långsamt utvecklades ekonomin i takt med att olika makthavare fick ett fastare grepp om landet. En vattendelare blev Gustav Vasa som använde sig av olika ekonomiska verktyg för att säkerställa nationen, bland annat myntningen. Under de följande århundradena utvecklades de betalningsmedel vi känner till idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar