Tage Erlander är den svenska statsminister som suttit längst vid
makten - 23 år. Trots detta har ingen skrivit någon större biografi över
hans liv och gärning. Hans dagböcker och hans egna memoarer är de enda
skildringar som funnits att tillgå för den som önskat lära känna
Sveriges främste politiker under efterkrigstiden.
Men nu har historikern Dick Harrison skrivit ett standardverk över Erlander, som ger en
bild av en mycket sammansatt person. "Jag har ingen vilja till makt" heter den. Ett citat som är motsägelsefullt eftersom man inte kan vara statsminister utan att utöva makt i stort och smått.
Han var obrottsligt lojal mot
människor han tyckte om och delade politiska ståndpunkter med, samtidigt
som han kunde drivas av ett nästan oförsonligt hat mot vissa politiska
motståndare. Han insåg till fullo begåvningen hos yngre manliga
kolleger, som Olof Palme, men var märkligt oförmögen att inse styrkan
hos kvinnorna i partiet. Han förenade kärleken till politiken med ett levande intresse för naturvetenskap, litteratur och teater.
Tage
Erlander var statsministern som inte ville ha makten men som ändå var
makten personifierad under nästan ett kvarts sekel. Han plågades
ideligen av dåligt självförtroende men lyckades genomdriva i princip
alla reformer han föresatte sig, mycket tack vare sitt älskade Harpsund
och stödet från familjen. Undrar just
vad han skulle tycka om det aktuella regerandet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar