När jag skrev om Märta Tikkanens nyutkoman brevbok beklagade jag att det bara var en röst som kom till tals. När jag tittade igenom hyllorna föll blicken på Åsa Mobergs bok "Väninnorna och jag".
I fritt flödande intervjuer diskuterar Åsa och väninnorna väninneskapets natur. Det brukar framhållas att kvinnor har lättare än män att upprätthålla
nära vänskapsförhållanden. För män handlar det om att göra saker
tillsammans, ställa upp när det gäller och hjälpa varandra praktiskt.
För kvinnor är det självklart att nära vänskap också innebär att man
berättar om sitt privatliv.
Samtalen tar bland annat upp hur väninneskap
uppstår och utvecklas, hur det kan tyna bort, vilken roll avund spelar
och vad som kan hända i den komplicerade relationen med tre väninnor.
Det blir en varm, tankeväckande och mycket personligt hållen diskussion
kring vad som binder kvinnor samman. Åsa Moberg har
samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv. Några av
väninnorna har funnits med sedan barndomen, andra har tillkommit senare i
livet. Vi möter bland andra Märta Tikkanen, Birgitta Stenberg och
Amelia Adamo.
Boken bärs i hög grad upp av
Mobergs kloka väninnor som generöst delar med sig av sina
vänskapserfarenheter. Moberg är en duktig lyssnare, men bidrar också
själv med stor öppenhet i samtalen och visar därmed också på vänskapens
komplexitet när hon yppar sin osäkerhet och sårbarhet.
Så kan det gå när man låter gamla och nya böcker möta varandra i läsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar