En ohygglig svält

   År 1929 lanserade den sovjetiske diktatorn Josef Stalin kollektivi­seringen av lantbruket, något som kan beskrivas som den andra ryska revolutionen. Den tvingade miljoner bönder att lämna sina gårdar och inordna sig i kollektiv. Resultatet blev en katastrofal hungersnöd, den dödligaste i europeisk historia.Minst fem miljoner människor dog mellan 1931 och 1934. I stället för att skicka mathjälp till Ukraina lät Stalin händelserna ha sin gång. Det var en bra hjälp för att kuva regionen och bli av med politiska problem.
    Svälten slog till ögonblickligen och människor började äta allt de kom över: gräs, bark, hundar eller lik. Anne Appelbaums "Röd hungersnöd - Stalins krig mot Ukraina" är ett skakande och vederhäftigt vittnesbörd om de människor som dukade under och om de som kämpade för att överleva denna ohyggliga ondska.Applebaum visar än en gång att europeisk ondska inte bara handlar om nazism, det socialistiska systemet var lika brutalt och
tog livet av fler. Men om DET vill man inte tala i fördömmande ordalag, vilket förvånar mig. Ondska är ondska vad man än kallar den. Tur att det finns historiker som denna som inte väjer för de allra rysligaste ämnen.Hon har också skrivit om Gulag, de ökända sovjetiska lägren.
    Applebaums  starka beskrivningar framkallar minnet av ett av de värsta brotten mot mänskligheten under tjugonde århundradet och visar hur det kan skapa ett nytt hot mot den framtida politiska ordningen.Det förklarar också de gamla konflikterna mellan Ukraina och dagens Ryssland, mindre än 100 år har gått sedan hungerkatastrofen.