Romarriket och nutiden

Dag Sebastian Alander

har varit ambassadör men är också en framgångsrik historisk författare. Han har bland annat skrivit en mycket läsvärd biografi över marskalk Mannerheim. Men med årets bok, "Romarrikets undergång -pandemier, klimatkriser, folkvandringar" söker han sig mycket längre bakåt i tiden och vrider och vänder på orsakerna till att romarriket gick under år 476 i vår tideräkning.. Under tusen år blomstrade romarriket och lade grunden till vårt moderna samhälle. Rötterna till västerländska grundvärderingar, demokrati och rättsskipning hittar vi här, 2500 år tillbaka i tiden. Även det filosofiska och naturvetenskapliga tänkandet formades under denna viktiga epok. Romarna blev så framgångsrika organisatörer att de snart lagt under sig hela medelhavsområdet.De var också skickliga ingenjörer, se på akvedukterna som byggdes, eller militärvägar och amfiteatrar. Men år 476 e.Kr. var det antika dramat över - då rasade riket samman. Sedan dess har frågan sysselsatt forskare och filosofer: hur var det möjligt att ett så framgångsrikt samhälle kunde gå under? Var det folkvandringar, pandemier eller klimatkris som till slut nötte ner det väldiga riket? Beskattade staten sina medborgare till döds, eller var det möjligen romarnas dekadens som fick riket på fall? Intressant är det att studera de pandemier som med jämna mellanrum drabbade rikets stora städer. Alander pekar på den stora mängden av exotiska djur som fördes till de romerska arenorna för att dö en grym död. De hade med sig allehanda tropiska sjukdomar som de tätbefolkade städerna inte kunde hantera. Hygienen var inte någonting man prioriterade och därför gick det som det gick. Romarna försökte lösa kriserna på sitt sätt men misslyckades och gick under. Den grekisk-romerska kulturen lever dock vidare än idag inom konst, arkitektur, filosofi, vetenskap och politik. På ett tankeväckande sätt resonerar Dag Sebastian Ahlander om vilka lärdomar som går att dra av romarnas misslyckanden för att vår civilisation inte ska gå samma öde till mötes.