Tillbaka i Fjällbacka

Camilla Läckberg är tillbaka i Fjällbacka efter en paus på fem år. Jag trodde faktiskt att hon efter tio utgivna Fjällbacka-titlar hade lagt ner serien. Men så är det inte. Med "Gökungen" återknyter hon till den bohusländska idyllen som drar till sig så mycket kriminalitet.

Två fruktansvärda händelser, utan synbart samband, skakar Fjällbacka. En känd fotograf hittas brutalt mördad i en utställningslokal. Henning Bauer, påtänkt som nobelpristagare i litteratur, drabbas av ett våldsdåd på den lilla ö där han håller till för att skriva den tionde delen i sin romansvit. Patrik Hedström och kollegorna på Tanumshede polisstation kommer ingenvart med utredningen av fallen, samtidigt som Erica Falck gräver i ett tragiskt mord i 1980-talets Stockholm. Hon inser snart att det förflutnas trådar sträcker sig långt in i nutiden och att gamla synder lämnar långa skuggor. Jag ska villigt erkänna att det tog lite tid att koppla ihop bilden av vem som är vem i Fjällbackasviten. Fem år är lång tid för paus och jag tror nog att fler än jag får leta i minnet.Skildringen av de blodiga brotten ges utrymme, både de i nutid och i gången tid. Men Läckberg brukar juinte rygga för det råa. Lite extra bonus är det att kretsen kring Bauer hör till landets litterära elit med försänkningar och vänner i Svenska akademien. Naturligtvis har de också att göra med skandalerna på klubben Blanche och den tafsande verksamhetsledaren Ole. Det märks att föärfattaren haft roligt när hon skildrar de olika kulturvärldarna. För hjältinnan Erika är inte finkuturell eftersom hon skriver om "true crie" och har många läsare. Så jo, det var på det stora hela kul att återknyta kontakten med Fjällbacka.