Ibland förblir de grövsta av brott ouppklarade. Ibland går de värsta av
brottslingar ostraffade. Ibland har döden en väldigt sjuk humor. Det får man skäl att fundera över när man läser Reginald Hills "Dödens bok", nyutkomen på svenska men på engelska kom den 2002 . Den är en fristående fortsättning på "De dödas
samtal"där succéduon Dalziel
och Pascoe är tillbaka.600 sidor ogrumlad läsfest.
Bibliotekarien
Pomona Rye fortsätter sin ljuva kärlekshistoria med detektiven Hat
Bowler. Ingen anar vad som döljer sig bakom den ljuva fasaden, men allt eftersom
tiden går börjar Bowler inse att något inte står helt rätt till med Rye.
Samtidigt gör Franny Roote, den före detta brottslingen som
kriminalinspektör Pascoe är besatt av, akademisk karriär. Han får överta
en halvfärdig avhandling som han slutför och vinner stor respekt för.
Pascoe retar sig på hans framgång och får dessutom brev från Roote där
han tycker sig se förtäckta hot. Han får dock inte gehör för sina
misstankar och ser ingen annan utväg än att gå vidare på egen hand .Det är dags för intendent Dalziel att klampa in på scenen och ställa saker och ting till rätta. Med sin handlingskraftiga osmidighet når han häpnadsväckande resultat.
Reginald Hill
dog för ett par år sedan. Man får vara glad över att han var så flitig, det finns många goda Hill-böcker kvar att översätta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar