Många trådar att reda ut

  Årets nya Anna Jansson deckare är läst, det blev en sen läskväll.

"Skymningens barfotabarn" heter den och här mixar författaren gamla händelser från andra världskrigets dagar med de bekymmer invandrarbarn möter i en lantlig och lokal miljö och vad tigandet i lokalsamhället kan dölja.

    Den 90-årige Heinz Meyer hittas skjuten i Ronehamn. Men vem vill mörda en 90-åring? Heinz Meyer var en av de tyska soldater som kom till Gotland efter andra världskriget, skadad i strider i Baltikum. Vid samma tid kom 500 koncentrationslägerfångar till ön, för att få vård på Lärbro krigssjukhus. Det var en spökbrigad av utmärglade, svårt psykiskt och fysiskt skadade fångar som placerades på samma sjukhus som de tyska soldaterna. Sköter­skorna fick stränga order att inte tala med patienterna från koncentrationslägren och hade ingen aning om vad de hade varit med om.Och i det förflutna finn s det saker man inte vågar tala om. Vem är vän, vem är fiende?
    Det blir Maria Werns uppgift att utreda mordet på Meyer, samtidigt som hennes egna  bröllopsförberedelser pågår. Men det som händer på hennes barns sommarkollo konkurrerar om uppmärksamheten. Där finns en flicka, Mirela, som ser ut att fara illa och som beter sig gåtfullt. Och så kommer Maria Werns trassliga barndom ifatt henne när mamman hastigt dör. Massor av olika intrigtrådar som vävs in av en skicklig berättare.