Min blogglista

lördag 25 januari 2020

Svart och vitt blandas

Amerikanskan Regina Porter har hittils mest skrivit dramatik. Med romanen "Resenärerna" debuterar hon som posaist med en böljande berättelse om två amerikanska familjers
öden från femtiotalet och fram till president Obamas första år vid makten.
     Den ena familjens överhuvud är den vite James Vincent Jr, uppväxt under knappa omständigheter på Long Island, men som blir framgångsrik advokat på Manhattan. Den andra familjens matriark är den svarta Agnes Miller, uppvuxen i Buckner County, Georgia, som gifter sig med sin avlägsna släkting Eddie Christie och flyttar med honom till New York strax innan han kallas in till Vietnamkriget.
    James son Rufus gifter sig så småningom med Agnes yngsta dotter Claudia och på så vis knyts dessa båda familjers öden ihop. Rufus och Claudia, den förre expert på Joyce, den senare expert på Shakespeare, hör till en ny intellektuell elit för vilken hudfärg inte längre spelar någon roll, men de stöter ändå på fördomar och misstro, inte minst från egna familjemedlemmar.
    Skildringen av släkten Vincent-Christe böljar fram och tillbaka i nu- och dåtid och växer ut till att bli en initerad och lekfull rundmålning av alla de levnadsöden och erfarenheter som ryms i det amerikanska samhället av idag.Författaren själv ärfödd i Georgia men bor sedan länge i New York.

fredag 24 januari 2020

Om krigets barnbarn

”Det tar fyra generationer innan ett krig går ur en familj. Jag är den tredje generationen”, skriver Anna Takanen i "Sörjen som blev", en starkt berörande skildring av hur pappa Timo Takanens liv förändrades när han skickades bort som krigsbarn till Sverige.
     Pappa Timo kom 1942 som krigsbarn till Sverige. Han var då bara fyra år. Hemma rådde det finska fortsättningskriget, Timos pappa hade stupat i kriget och hans mamma hade inte råd med medicin när han blev sjuk.Så Timo fick åka medan lillebror Leevi stannade. Trots några försök att återvända till Finland senare i livet kom han att stanna i Sverige. Han förlorade sitt modersmål till förmån för svenskan och han fick ett, på ytan åtminstone, bra liv i Sverige. Men ändå sitter det som tagg i honom att inte veta, inte förstå varför mamman valde att skicka iväg honom. Och till fosterföräldrarnas ilska vägrar Timo att byta bort sitt finska efternamn.
  "Sörjen som blev" är en ömsint berättelse om hur Anna Takanen långsamt och alltmer smärtsamt nystar upp sin pappas familjehistoria och hur det är att vara barn till ett krigsbarn. Pappan och dottern åker till Finland, de pratar, han är länge tyst, men hon får honom att berätta mer och mer tills de båda inser att krig aldrig lämnar en i fred.Och att det inte är lätt att ha två identiteter.
    Baserat på dessa samtal gjordes pjäsen "Fosterlandet" som spelades med stor framgång på teatrar i Göteborg, Stockholm och Helsingfors. Takanen är ju också skådespelare, regissör och har varit teaterchef.

torsdag 23 januari 2020

Allt bara rullar på

  "Hamilton Beach" av Linda Olsson handlar om hur man överlever - eller inte - när det allra svåraste drabbar oss. Hur oförberedda vi är på våra egna reaktioner när katastrofen blir ett faktum, och hur lite vi känner dem som vi tror står oss allra närmast.
   Helga drar sakta igen dörren till det hus hon bott i de senaste sju åren. Men innan hon lämnar huset för gott måste hon tillbaka till Hamilton Beach, en privat liten strand på Nya Zeeland, en sista gång.
     Hon vill ta farväl av den plats som hjälpt henne att överleva den överrumplande häftiga kärlek hon mötte i Paris åtta år tidigare. En kärlek som fick omvälvande konsekvenser i hennes liv. Ett älskat barn, ett lyckligt familjeliv i det lilla huset vid stranden och så en katastrof som slog sönder den idylliska tillvaron. Hamilton Beach visade sig bli en förlåtande plats utan krav. Hon har gått dit varje dag i nästan sju år. Men så mötte hon Wills, som hjälpte henne att fatta ett livsavgörande beslut.
    Det är alltså en historia om den grundläggande mänskliga erfarenheten att drabbas av förlust, bearbeta sorg och gå vidare i livet. Runt om Helga finns människor som vill hjälpa henne med den saken, hon möter förståelse och klokskap på alla platser dit hon kommer. Den vardagligt resonerande berättarrösten  med genomgående korta meningar bidrar till att göra dessa grundsatser tydliga för läsaren.
    Det är som helhet en sympatisk roman, vänlig mitt i det smärtsamma, hoppfull utan att vara käck .Men det finns en liten fara i det nedtonade sättet att berätta, att det blir alltför monotont. Språket skapar ingen spänning, alla  talar med samma tonfall och ingen bryter sig ut och gör något oväntat.
Vågar jag säga att jag läser romaner som denna när jag vill somna?


onsdag 22 januari 2020

På en ö i Bretagne

    Det lilla förlaget Sekwa, som specialiserar sig på fransk litteratur i översättning, är pålitligt när det gäller leverans av läskarameller. Somm Lorraine Fouchets roman "Mellan himmel och Lou" som handlar om sorg och saknad med också om vägar tillbaka till livet.
    Jo njöt av livet på den saltstänkta lilla ön Groix utanför Bretagnes kust och såg fram emot att få åldras tillsammans med sitt livs kärlek Lou. Men allt rycks plötsligt ifrån honom när Lou dör och lämnar honom ensam kvar.
    Det blir plågsamt tydligt att det var hon som höll ihop familjen och när testamentet läses upp förstår Jo att hans fru gett honom ett sista uppdrag: att rädda relationen till barnen och se till att de blir lyckliga.
    Men Jo har under åren glidit allt längre ifrån sina barn och möts nu av en son på defensiven, en dotter som slickar sina sår efter flera havererade förhållanden, ett vilset barnbarn och en bitter svärdotter. Det är ingen lätt uppgift han har fått, men kanske är det inte för sent att hitta tillbaka till varandra? Allt beror på hur mycket man vill satsa i känslornas roulette.

tisdag 21 januari 2020

Väldokumenterade vålnader

I "Vålnadernas historia" tar Magnus Västerbro sig an den västerländska spöktron och en av de största frågorna genom tiderna: har människan en odödlig själ? 
   Resultatet är en bred historisk berättelse om tro och tvivel, över flera årtusenden. Vi möter de stora tänkarna och de ännu större personligheterna. Vi möter de sörjande, de skräckslagna, de skeptiska och de rena skojarna.Men ett definitivt svar på om vålnader finns kan inte ges, men författaren lutår åt ett bestämt nej.
   Med värme och humor utmanar Västerbro våra föreställningar om hur människorna tänkte förr. De länge sedan döda har sällan framstått som mer levande.
     För den här boken handlar också om kärlek och den ofattbaraste av tankar, att våra nära och kära en dag ska vara borta för alltid.
    Det här är en bok för både dem som älskar spökhistorier och för dem som på ett underhållande sätt vill få nya synvinklar och ompröva sin syn på historien och den västerländska kulturens framväxt.
   Att Västerbro är en skicklig populärhistoriker vet alla som läst hans "Svält".

måndag 20 januari 2020

Riktigt gamla greker

   Antiken är rätt populär bland romanförfattare och det finns ju massor av historier att plocka upp och brodera ut. Så gör Conn Iggulden i "Falken från Sparta".
   Det är år 401 f.Kr. Den persiske kungen Artaxerxes regerar över ett rike som sträcker sig från Egeiska havet till norra Indien. Hans välde är oinskränkt. Spartas söner, de vars fäder och farfäder föll vid Thermopyle under det peloponnesiska kriget, skyr inga medel i kampen om tronen och livnär sig som legosoldater åt persiska prinsar. När Kyros den yngre, bror till storkungen, gör anspråk på faderns krona är det med en elitarmé av spartaner bakom sig.
   Men strider kan vinnas och förloras i ett enda slag. Prinsar faller. Och när dammet efter inbördeskriget lägger sig finner sig spartanerna övergivna i hjärtat av fiendens rike, utan vare sig understöd, mat eller vatten.
   Långt hemifrån och omringade av ovänner faller det på den unge soldaten Xenofons lott att leda de överlevande mot Artaxerxes legendariska persiska krigare.
    Med avstamp i en av världshistoriens mest episka äventyrsberättelser - Anabasis - skildrar romanen den antika världens skoningslöshet, hjältemod och blodtörst.

söndag 19 januari 2020

Verklighet på Färöarna

  Richard Hobert född 1951 i Kalmar, är manusförfattare, kompositör och filmregissör. Han är bland annat känd för långfilmssviten De sju dödssynderna och nu gör han skönlitterär debut med romanen "Fågelfångarens son" om en bondefamilj på Färöarna under sent 1800-tal. En roman baserad på en verklig historia, om den lilla människans livsvillkor som med sina konsekvenser rör vid vår egen samtids komplicerade familjerelationer.
   Berättelsens nav är att enligt färöisk lag förlorar fårfarmaren och fågelfångaren Esmar sitt markarrende om han inte inom ett år får en son, en arvinge. Han skulle då tillsammans med fru och barn bli tvingen att lämna hus och mark och det liv de byggt tillsammans.  
   Johanna och Esmar, som hittills bara har fått döttrar, vågar inte lita till slumpen än en gång. De måste göra allt för att öka sina möjligheter. De får hjälp av den svenska värdshusvärdinnan Livia som med sina egna känslor på spel tvingas sätta ihop ett hemligt arrangemang, en sexuell förbindelse utöver äktenskapets lagar.
   Ingen av dem anar vilka följder deras försök till räddning kommer att få.