Min blogglista

onsdag 25 november 2020

Strindberg går igen

Efter en räcka framgångsrika spänningsromaner med Martin Brenner i huvudrollen startar Kristina Ohlsson med ”Stormvakt” en ny deckarserie om den stillsamme före detta finansmannen August Strindberg.Jo, då han är släkt med DEN August, också.
Han anländer till Hovenäset i Bohuslän samma blåsiga höstnatt som den mycket omtyckta läraren Agnes spårlöst försvinner. Bakom sig har August lämnat en framgångsrik karriär för att förverkliga sin dröm och öppna ”Strindbergs second hand”. Äntligen ska han få ägna sig åt något han älskar, och dessutom på en plats som han längtat efter att återse.Att han har hyrt ett hus som i folkmun kallas fryshuset och där ett fasligt brott begåtts för många år sen är han, till en början lyckligt ovetande om. Och inte heller vet han vilka överraskningar som döljer sig i affärslokalen han köpt, en före detta begravningsbyraå. Hela västkustidyllen skakas av Agnes försvinnande. Polisen, med den drivna Maria Martinsson i spetsen, söker efter henne dag och natt. Hoppet om att Agnes ska hittas vid liv blir allt mindre. Vad är det hon har råkat ut för? Och varför får August den obehagliga känslan av att han själv sitter på en del av gåtans lösning? Jag tyckte till en början att det var sökt med en huvudperson som August men blev snabbt charmad av honom. En kille som gillar att baka, som litar på sin intuition och går med i bokcirkel - det är definitivt annorlunda. Han ska dessutom bli "seriefigur" eftrsom det sägs att detta är första delen av Strindbergserien. Lite lustigt är det att pendeln håller på att svänga tillbaka från Sjöwall-Wahlöö-konceptet med ett poliskollektiv i problenlösandets centrum. I allt fler nya deckare dyker det upp amatörer som får en viktig roll i utredningarna. Och Strindberg verkar vara en sån.

tisdag 24 november 2020

Loggböcker med skärpa

Någon ambition måste man ha så här en månad före jul. Som att man bör städa och damma bokhyllor. Fast man kommer ju av sig, som när jag hittade Bodil Malmstens ljuvliga loggböcker. Och vad det hugger till av saknad när man vet att hon lagt ner sin penna för evigt. Men man kan ju läsa om. På måfå plockar jag fram den fjärde i ordningen av hennes loggböcker, "Och
en månad går fortare nu än ett hjärtslag". Loggböckerna hör ihop, inte bara för att titlarna är tagna från poeter som springer fram och tillbaks mellan böckerna, utan för att det hela blir en berättelse om ett av Bodil Malmstens liv, det liv som skymtar på hennes blogg. Men loggböckerna är inte bloggböcker, loggböckerna börjar där bloggen slutar och innehåller också texter från andra håll. Och bilder. Början av den här boken utspelar sig fortfarande i staden efter Finistère. Men trots Atlanten, trots grannarna, de oumbärliga grannarna trots skrivandet, läsandet, det franska språket, kulturen och sjukvården, tågen som går enligt tidtabellen, trots allt som är bra, allt som hon kommer att uppskatta helt och fullt först när hon har lämnat det, trots allt, är hon på väg därifrån. I sina skissartade och skenbart enkla texter ser man att Malmsten är på väg bort samtidigt som hon är på väg hem, en sorts dubbel exil. Hon är ensam och sorgsen ibland, ibland rakbladsvass och blixtrande rolig. En sån stilist!

måndag 23 november 2020

Leif G W:s debut

"Grisfesten" är Leif G W Perssons debutbok och den första romanen om Lars Martin Johansson och hans kollegor. Boken utkom 1978 och har sålt i stora upplagor, ny pocketupplaga har nyligen kommit, och filmatiserats av Bo Widerberg som Mannen från Mallorca. Det börjar med ett postrån på försommaren i Stockholm och följs av två mord. Att det finns ett samband mellan händelserna framkommer snart. Men när polisens utredare till slut kommer gärningsmannen på spåren börjar det kärva. Vissa personer har nämligen ett intresse av att hemlighålla spaningen. Kriminalinspektörerna Jarnebring och Johansson får anledning att konstatera att de verkligt stora bovarna ofta går fria, och det gör dem ursinniga. Det här var på sin tid en politisk bomb mitt i den svenska socialdemokratin. Justitieminister Lennart Geijer och hans besök hos prostituerade - Geijeraffären - sopades flinkt under mattan med hjälp av statsminister Olof Palme. Inte för att man ska läsa Grisfesten som en dokumentär men det finns tydliga kopplingar till samtiden. Författaren, som jobbat nära Säpo, har god kunskap om polisarbete och fick också han finna sig i att hamna ute i kylan. Fast det har han ju tagit igen med råge. Kul i alla fall att läsa hans debutbok för han visar här lejonklon när det gäller intrig.

söndag 22 november 2020

Historia & fiktion

I Spanien är Almudena Grandes en av de mest lästa författarna och hon medverkar också i tidningar och TV. I norden är hon, tyvärr, rätt lite känd. Nu ger Norstedts ut hennes fjärde roman i en
serie om händelser under och efter inbördeskriget i Spanien. "Mannen som dog två gånger" heter den och är en riktig tegelsten på 750 sidor. En bar bok om man vill ha läsning som varar länge. Efter general Francos seger i inbördeskriget lever människor med annan åsikt mycket farligt, bland dem tvingas läkaren Guillermo García Medina byta identitet eftersom han givit sårade republikanska soldater blodtransfusioner under inbördeskriget. Guillermo blir Rafael Cuesta Sanchez, kontorist på en transportfirma. Identitetsbytet möjliggörs av en av Guillermos patienter, som han också räddat livet på, diplomaten Manuel Arroyo. Denne Manuel Arroyo rekryterar Guillermo till det spanska kontraspionaget för att infiltrera det underjordiska nätverk som leds av den före detta simmardrottningen Clara Stauffer. Clara hjälper tyska officerare att via Madrid ta sig till general Peróns Argentina för att där få en fristad. Manuel och Guillermo försöker med gemensamma ansträngningar stoppa den illegala trafiken över Atlanten, den ene i Argentina den andre i Madrid. Mästerligt skildrar Grandes verkliga händelser från efterkrigstidens Spanien och Argentina i denna politiska thriller och spionsroman.Var gränsen går mellan det verkliga och fiktiva är svårt att veta och det spelar egentligen ingen roll. Mig veterligt är det här första gången man skildrar trafiken på "the rat line" i skönlitteratur.

fredag 20 november 2020

Tankar om frihet

Nina Björk har i olika sammanhang skrivit om politik i tjugofem år. Det började med debattboken "Under det rosa täcket" som gjorde upp med hur kvinnorollen formas och bibehålls. Hon har också skrivit om klassiska liberala tänkare liksom en biografi över Rosa Luxemburg. Som debattör befinner hon sig på vänsterkanten och det brukar påpekas när debattvågorna går höga. I höstens vok, "Om man älskar frihet - tankar kring det politiska" tar hon livtag på begreppet frihet. Ett begrepp som alla älskar och som så lätt fylls med olika innebörder. Det kan vara frihet från och frihet till men vem som begränsar friheten och styr våra fria val är inte alltid så tydligt. Björk försöker analysera frihetens gränser och kommer till att vi inte alls är så fria som vi tror. Vi skapar ofta själva vår ofrihet genom att ta på oss plikter i det privata och det offentliga. Inte sällan har Björks åsikter väckt starka reaktioner. Över tid går det att se att argumentationen har haft en kärna: hennes meningsmotståndare har hävdat att hon vill bestämma över andra och inskränka individers frihet. Hon själv menar å sin sida att det redan är så att några bestämmer över andra och att individen redan är ofri. Den här boken handlar om den kärnan. Det är ett försök att tänka filosofiskt kring politik och kring människors liv, bortom dagspolitiken.Vissa tankar når inte riktigt ända fram, det är som att Björk ger sig snäva gränser. Lite mer utsvävande kan man nog vara när man skriver om ett stort ämne, som ju frihet är. Det är en spänstig bok som ger mycket tankestoff men vem i fridens tider har gett den ett så trist och monokromt omslag?

torsdag 19 november 2020

Det svåra med adoption

Majgull Axelsson har kallats en svensk Joyce Carol Oates, och vissa likheter finns kanske
i ämnesval och det breda berättandet. Men Axelsson står stadigt på sina egna berättarben kan man konstatera efter att ha avnjutit romanen "Inställd resa till Sabarmati". Den handlar om att söka identitet och att överge identitet, om den latenta rasism som finns i våra samhällen och ger sig till känna när man minst anar. Det handlar om det svåra med adoption, att vara älskad men inte av sin egen mamma. Medelålders läraren Lykke och Fatima bara varandra. Lykke är en ganska bitsk gymnasielärare i Nässjö, Fatima ett hittebarn från Indien som än en gång har blivit övergiven, nu av adoptivföräldrarna. Hon vet egentligen bara en sak om sig själv: att hon inte heter Fatima. När hon som nyfödd hittades vid floden Sabarmatis strand fick hon namnet Meera. Det bär hon som en hemlighet, ända till den dag då hon som 18-åring sätter sig på ett tåg, fast besluten att aldrig komma tillbaka. Men Lykke, och hennes barndomsvän Rosmarie, blir kvar i Nässjö och försöker fortsätta sina liv, trots mycket grubblande. Var det fel av Lykke att gripa in och ta hand om Fatima? Blev hon en misslyckad mamma, eftersom hon helt enkelt inte var mamma? Vart tog flickan vägen och varför hör hon aldrig av sig? En mor som inte är en mor och en dotter som inte är en dotter - historien vindlar sig fram. En mörk eftermiddag i november, när Lykke är ute och går med sin hund, lägger en någon en behandskad hand mot hennes axel, drar henne åt sidan och slår och slår mycket hårt.Kan sånt hända i Nässjö? Jo då, det kan det.

onsdag 18 november 2020

Ny serie från Cedervall

Marianne Cedervall är upphovskvinnan bakom det mycket populära serien om Mirjam och Hervor, kvinnor med magiska krafter. Sedan har hon skrivit en serie om gotländska brott med Anki och Tryggve i huvudrollerna. Och nu inleder hon en tredje serie med handlingen förlagd till Dalara. "Dö för vårt syndiga" släkte heter den, ett psalmcitat. Berättelsen börjar i sena november när prästen Samuel Williams, som motvilligt tagit ett vikariat i sömniga Klockarvik i Dalarna, kommer till sin nya församling. Han är besviken för han fick inte en tjänst i Västerås som han sökt, så Dalarna är bara en parentes. Tror han. Lugn och ro blir det inte tal om på nya jobbet, för när Samuel anländer möts han av en makaber syn: På kyrkogården har någon lutat ett lik mot två järnkors. Den döde mannen visar sig vara Finn Mats Hansson, hotellchef och även kyrkorådsmedlem, och hjärtligt avskydd av många för sin hänsynslöshet i affärer. Många hade ett horn i sidan till honom. Istället för den mjukstart med körövningar och kyrkkaffe som Samuel sett framför sig slungas han rakt in i församlingens nya och gamla konflikter. Somliga bubblande under ytan, andra nu för helt öppen ridå i och med mordet på Hansson. Under polisutredningen som följer blir det Samuels uppgift att samarbeta med kriminalpolis Maja-Sofia Rantatalo, även hon inflyttad till Klockarvik från Pajala. Och Samuel blir omåttligt intresserad av mpordgåtan och privatspanar, samtidigt som han måste försöka hålla igång åtminstone delar av ordinarie verksamhet i kyrkan. Och ju närmare utredningen kommer en lösning, desto närmare kommer även prästen och kriminalpolisen varandra. Fast Samuel har ju en fästmö i Västerås och slutet, vid julottan, har en rejäl cliffhanger. Man förstår att prästen inte tänker överge Dalarna... Det blir fler romaner i den här miljön och del ett ger onekligen mersmak.