Min blogglista

onsdag 13 december 2017

Året är 1793

   Stockholm 1792, Gustav III är död. Mer än ett år har gått sedan skotten föll på maskeradbalen. Kronprinsen är omyndig och krigsåren har tömt statskassan. Riket styrs av egenintressen, av män med dunkla motiv som hertig Karl och Reuterholm, medan folket far illa. Ingen litar på någon. Överallt frodas missnöje och paranoia.
   Om detta år handlar debutanten Niklas Natt och Dags debutroman.Och jo,han är av den urgamla adelssläkten  ifall någon undrar.
   Hösten 1793 hittas ett lik utan armar och ben i Fatburen på Södermalm, den igenslammade sjö där allt kåkstadens avskräde hamnar. Den döde saknar lemmarna, men skadorna är inte nya och vittnar om att någon utsatts för fasansväckande tortyr.
  Cecil Winge har varit Stockholms poliskammare behjälplig med sitt skarpsinne förr. Nu vacklar hans hälsa p å grund av lungsoten, men han krävs på en gentjänst han inte kan neka. Tiden är knapp, och den vinter som ska bli den svåraste Stockholm skådat på ett decennium är i antågande.
   Ur fyra berättarperspektiv klär Niklas Natt och Dag av den sen-gustavianska tiden dess prakt och ståtlighet, och avtäcker en era av kött och blod, nöd och förtvivlan, men också förhoppningar och den vilja till förändring som sått fröna till vårt eget samhälle. Det är Bellman noir, en beckmörk sentida släkting till Drottningens juvelsmycke och ett knytnävsslag mot den idylliserade bilden av svenskt 1700-tal.
Inte sedan Patrick Süskinds roman "Parfymen" har någon beskrivit epokens vidrighet lika bra. Det är en mycket stark debut men inget för "kräsmagade" läsare.

tisdag 12 december 2017

Germanernas spår

  Lars Lönnroth hör till en utrotningshotad art, han har kunskap som ett uppslagsverk, i synnerhet när det gäller vårt fornnordiska arv. I nyskrivna  "Det germanska spåret - En västerländsk litteraturtradition från Tacitus till Tolkien" lotsar han läsaren genom den germanska sago-och myttraditionen och visar att germanernas dåliga rykte är oförtjänt. De kan inte rå för att obildade nazister på 30-talet skapade en helt felaktig bild av det germanska.
  De vilda germanernas muntliga diktning omtalas redan av den romerske historikern Tacitus omkring år 100 e.Kr., men det är först på medeltiden som denna diktning ger upphov till skrivna mästerverk som Beowulf, Nibelungenlied, Eddan och de isländska sagorna.
    Traditionen går därifrån vidare till Wagners operor och nazismens hjältemyter, men Lönnroth visar i denna översikt att den också har plats för mycket annat, häribland moderna fantasyromaner som Ringarnas herre och TV-serier som Game of Thrones. Det germanska spåret i västerländsk litteratur kan liknas vid en snårig, trolsk och ofta svårframkomlig skogsstig där man kan träffa på nästan vad som helst - men åtskilligt av bestående värde. Det är helt enkelt förbluffande vad de gamla germanerna har att berätta.
  

måndag 11 december 2017

Parisisk mystik


 "Mordet i Eiffeltornet" ärdet första Victor Legris-mysteriet av psudonymen Claude Izner. Bakom den döljer sig två systrar som säljer böcker vid Seines strand - Laurence Lefèvre och Liliane Korb. vet allt om 1800-talets Paris. Deras serie om amatördetektiven Victor Legris har blivit enormt populär med en halv miljon sålda böcker i Frankrike och utgivning i bland annat England, USA och Tyskland.
 Det skinande nya Eiffeltornet är stoltheten på världsutställningen i Paris 1889. Men en dag kollapsar och dör en kvinna på första våningen. Är det verkligen möjligt att ett bistick orsakat dödsfallet? Den unge bokhandlaren Victor Legris bestämmer sig för att ta reda på sanningen.
  Victor driver tillsammans med sin kompanjon, japanen Kenji Mori, bokhandeln Librairie Elzévir, där medhjälparen Joseph får anpassa sig till sina ganska excentriska arbetsgivares nycker och vanor. Bokhandeln gästas av såväl kända som okända personer från det färgstarka och brokiga Paris, bland annat Victors charmanta, egensinniga konstnärsväninna Tasja, som dock inte drar riktigt jämnt med Kenji.
  Vill man ha en doft från tider som flytt kan man läsa Izners parisskildringar.

söndag 10 december 2017

Brittiska snobbar

"Fint folk", på engelska "Snobs" är Julian Fellowes första roman, en nutida social satir med samma skarpa blick på den brittiska klassamhället som Jane Austen uppvisade i tiden. Mden Fellowes är mycket mer berömd för att det var han som skrev manus till teveserien "Downton Abbey". Den var nog också mycket mer lönsam...
  Fast man talar ju inte om pengar i de här kretsarna. Man bara har dem. Eller inte.
  I centrum här i romanen står Edith Lavery, en engelsk blondin med vackra ögon och ett behagligt sätt. Hon är en kvinna på uppgång. Från en trygg men trist medelklasstillvaro i London lyckas hon fånga en av de mest attraktiva ungkarlarna i landet: Charles Broughton, arvinge till markisinnan av Uckfield. Men Edith upptäcker snart att livet i aristokratin inte bara handlar om att skjuta fåglar och att förstå vilken gaffel man ska använda vid middagen.
    Tillvaron på Broughton Hall styrs i hög grad av Charles mor, den okuvliga Lady Uckfield - Googie - som hennes vänner kallar henne. Lady Uckfield är övertygad om att Edith är mer intresserad av att bli grevinna än av att vara en god hustru till hennes son. Och när ett filmteam, komplett med stilig huvudrollsinnehavare, kommer till slottet för att spela in ett kostymdrama, verkar Googies värsta farhågor besannas....
   Underhållande är det i vart fall.



lördag 9 december 2017

Främlingen i ny dräkt

   Man talar om litterär kanon, om vilka böcker som "alla" bör ha läst.
    Det finns det naturligtvis en hemsk massa åsikter om. Själv tycker jag nog att Albert Camus "Främlingen" är en roman man bör ha läst. Den är till sitt idéinnehåll lika aktuell som när den kom ut just efter kriget. Språket är tidlöst och spänstigt och texten har inte fått några rynkor.
   Det handlar om franskalgeriern Meursault - mannen som slumpen gör till mördare. Men i omgivningens ögon begick han ett minst lika stort brott när han inte grät på sin mors begravning. När han ställs inför rätta för att ha skjutit en man på stranden rullas hans förflutna upp, och alla hans tidigare handlingar vänds emot honom.
   I korta dramatiska satser laddas spänningen upp i detta mästerverk om sanning, rättvisa och förnuft. Epitetet modern klassiker passar väl in på boken, som bara är 170 sidor i omfång.Den var en av existentialismens viktigaste böcker och har sedan 1940-talet lästs av ständigt nya generationer.
    Nu utkommer den i en efterlängtad nyöversättning av stilsäkre Jan Stolpe.

fredag 8 december 2017

Musikalisk vinterresa

    Kompositören Franz Schubert fullbordade Winterreise under de sista månaderna av sitt korta liv, och sångcykeln anses vara det största verket i liedens historia. Den är på ytan lakonisk – dessa tjugofyra korta dikter tonsatta för sång och piano framförs utan avbrott på lite drygt en timme – men har ändå ett känslodjup och en kraft som ingen annan musik av detta slag någonsin har nått upp till.
  Ian Bostridge är framstående uttolkare av musikhistoriens mest berömda och krävande sångcykel, Schuberts Winterreise, och i boken "Schuberts Winterreise - en passionshistoria" reder han ut de litterära, historiska och psykologiska teman som slingrar sig genom de tjugofyra sångerna i detta legendariska mästerverk. Det översattes till finska redan 2015.

    Grundtonen är sorgsen, en ung man som avvisats av sin älskade, lämnar huset där han har bott och vandrar ut i snö och mörker. Medan han drar bort från byn ut på det ödsliga landet genomlever han en många känslor – saknad, sorg, vrede och svidande ensamhet, med flyktiga skymtar av hopp – tills det landskap där han rör sig övergår i främlingskap och förtvivlan.
    Schubert hade tänkt sig att Winterreise skulle framföras i intima kretsar, men nu fyller den världens förnämsta konsertsalar. Ian Bostridge bygger på sin väldiga erfarenhet av detta verk -. han har sjungit det mer än hundra gånger - på sitt musikaliska kunnande och på sin utbildning som forskare.
    Han tar fram gåtorna och undermeningarna i de tjugofyra dikterna och belyser den värld Schubert levde i, hans levnadshistoria och psykiska läggning, de kärva historiska och politiska förhållanden under vilka han blev en av världens största kompositörer, de återklanger och välbekanta drag som våra öron alltjämt urskiljer och gör Schuberts ensamma vandrare till vår spegel.

torsdag 7 december 2017

Önskas: en trollvinter

   Så roligt det var med en aning vitt på marken!
   Men det varade inte länge. Nu är det det eviga regnandet och blåsandet. Och mörkt nästan dygnet runt. Ett "ögonstingande mörker" som Lars Huldén skrev. Vet inte om det beror på min egen stigande ålder men jag tycker detta mörker är tungt att ta sig genom, fast man tänder lampor och julbelysningar så är det konstant svart där ute.
   Blir tvungen att ta fram Tove Janssons "Trollvinter" för tröstläsning. Den fungerar som en bra sagobok ska, den gör mörkret mer uthärdligt. Såg att Förlaget, där toves brorsdotter basar, har gett ut boken i nyutgåva. Själv nöjer jag med den gamla och läser om Mumintrollen sover som vinterdvala mellan november och april efter att ha ätit sig mätta på granbarr. Så ekologiskt smart!
  . Men plötsligt en kall dag i januari vaknar Mumintrollet och kan inte somna om. Först känner han sig rädd och ensam i det sovande huset, men småningom upptäcker han en ny och kall vintervärld full av förunderliga varelser. Bland dem finns Too-ticki och Lilla My som bor i familjens badhus.Och han lär sig om vinterns farlighet med isfrun som förintar den obetänksamma ekorren.
   Ja, ja. Mörkret ska flykta snart från jordens dalar som man sjunger i Luciasången.