Min blogglista

onsdag 31 mars 2021

Ondska i slottsmiljö

Oväntad död i slottsmiljö möter i Carin Hjulströms cosy crime-serie ”Säbyholms gröna fingrar”. Del ett kom i fjol, Bara ett litet mord" och denna fristående andra del - Knappt en droppe blod" får man åter förflytta sig till ett vackert men inde så idylliskt Mälarlandskap. Man får följa skådespelerskan Siri Ehrensvärd, som nyligen bytt Dramatens stora scen mot livet på landet. Där driver hon vid Mälarens vatten en plantskola med sin brorson Anton – föräldralös och vilsen, tidigare ungdomsbrottsling. Men det var hann som vann ett växthus på poker. Det visar sig nu att han som förlorade stället inte är belåten och han har nyss släppts från fängelse. När så en äldre, dement man hittas död, förmodligen mördad, på kyrkogården intill sin hustrus grav kopplas lokalpolisen Olle Magnusson in på fallet, och i sökandet efter en mördare får han hjälp av Siri. Den döde, advokaten Isak Beyer med judiska rötter, visar sig ha haft inblick i hittills okända dokument som rör den snofiga och snorkiga familjen på godset Säbyholm. Händelser ur det förflutna, som till mångas förtret, nu riskerar att avslöjas. Dessutom får Siri och anton två nya grannar och de är inte heller vad man kunde tro att de är. Det är en precis lagom småputtrig serie som man kan avnjuta under lediga dagar.

söndag 28 mars 2021

Sheppard djupdyker

Barnens faktaboksdrottning Sarah Sheppard gör det igen, med "Djuren i vattnet" har hon skapat en strong uppföljare till succéboken "Djuren i skogen". Visst säger man att detta är en barnbok, men jag hade riktigt roligt när jag läste. Det finns en hel värld under ytan att utforska, dyk ner så får du se. Läs om den slemmiga ålens märkliga liv, vad som händer på korallrevet och vilken som är Sveriges stökigaste fisk. Det är en humoristisk och lärorik faktabok om allt som lever i vatten som Sarah Sheppard skrivit. Lär dig om livet under ytan, hälsa på i sjöar, åar och haven runt om i Sverige. Plankton, sjögräs, alger och spigg, gamla gäddor och sillar i stim. Ingen kan som Sarah Sheppard engagera sina läsare. Med fakta och humor i perfekt symbios berättar och levandegör hon djuren och naturen.Och man kan älska hennes böcker bara för illustrationerna. Sheppard har verkligen öga för det som är roligt men samtidigt förmedlar någonting om djurens liv. Ge den här till någon liten människa du bryr dig om!

lördag 27 mars 2021

Ohlsson är högst läsvärd

Av någon anledning har min deckarradare missat Kristina Ohlsson, tills nu.Nu har jag börjat
med serien om advokaten Martin Brenner och jag börjadei fel ända, med bok nummer tre. "Henrys hemlighet" för det var den jag hade hemma. Martin Benner älskar antikviteter och när hans vän Henry dör, får han ett erbjudande han inte kan motstå: att överta Henrys andel i en antikhandel i New York. Men lyckan blir kortvarig. Martin blir uppsökt av en man som hävdar att Henry inte alls dog av sin sjukdom, utan blev mördad. Samtidigt märker Martin att han är övervakad. Någon smyger kring hans hus på natten och lämnar avtryck i snön. Snart tvingas Martin in i en febrig jakt på sanningen om Henry. Sökandet leder honom till en kyrka med för mycket makt och en antikhandel med dunkla affärsmetoder. Ett värdefullt schackspel, en porslinsapa och nyckelkort med bibelcitat ingår i intrigen. Martin får allt svårare att skilja sanning från lögn och vän från fiende. Så vem var egentligen Henry Schiller? Och vad hände den dagen han dog? "Henrys hemlighet" är en spännande och fartfylld kriminalroman om hur spår från det förflutna inte går att gömma. Men också en berättelse om familjelojaliteter och det svåra i att göra dem beständiga. Boken är en fristående fortsättning på romanerna "Lotus blues" och "Mios blues". Det som är extra roligt med Ohlsson är att hon behärskar språket, inga glidningar på vilken preposition som är den rätta och inga pinsamma felstavningar. Det kan man, tyvärr, inte ta för givet i dagens böcker.

torsdag 25 mars 2021

I missernas skruvade värld

"En nästan perfekt mamma" av Lilly Emme är en humoristisk feelgoodroman med
handlingen förlagd till misstävlingarnas bisarra värld.Emme balanserar upp det tjusiga med både spänning och allvarlig underton. Berättelsen lyckas hålla tempot hela boken igenom. I centrum står Poppy, som är är hemmafru i Cambridge och ägnar dagarna åt att skjutsa runt sin dotter Ruby till skönhetstävlingar. Men när Ruby oväntat vinner en tävling bryter helvetet lös och livet vänds upp och ner. Vänskapsband brister, ett kattköp slutar i fiasko, skvallret löper amok och en oönskad släkting gör sig påmind. Hur ska Poppy reda ut röran hon befinner sig i? Och kan livets svärta bli ljusare av något så glättigt som skönhetstävlingar? Det är en humoristisk feelgoodroman som är perfekt underhållning för några timmar och mest handlar den om en kvinnas extraordinära vardagsliv. Men den handlar också om ensamhet, tillit och att - kanske - våga stå upp för sig själv.

tisdag 23 mars 2021

En riktig ögonöppnare

"Världens viktigaste bok" har den kallats, "Tyst vår" av marinbiologen Rachel Carson (1907 - 1964) utgiven 1963. Nu kommer den i svensk nyutgåva och det är en bok som är lika omskakande nu, ett halvsekel senare. För jorden mår inte bättre nu heller och användningen av biocider är fortfarande förfärande. " Tyst vår" visar på den enorma kraft som är inneboende i välformulerad och kunnig populärvetenskap. Böcker har genom historien inte bara burit stora idéer utan även förskjutit själva gränserna för vad vi förmått tänka och förstå. Carsons klassiker är ett utmärkt exempel på det. Storheten i det Carson gjorde låg inte minst i att hon så tydligt visade på kopplingen mellan de skador vi åsamkar naturen och de plågor vi utsätter oss själva för. Trots att det gått närmare sextio år sedan boken först gavs ut är det få saker som kunde vara viktigare i en tid när effekterna av våra framfarter i naturen nu så tydligt pekar mot vår egen undergång Boken lästes inte bara av en stor publik utan påverkade direkt lagstiftning och myndigheternas agerande i sin tid. Den är urkällan för den moderna miljörörelsen. I Carsons fotspår går författare och konstnärer, opinionsmakare och aktivister som idag står på barrikaderna för att återigen väcka oss inför det vi gör med vår planet. Det behövs fler Rachel Carsons som sätter klimatforskningen i ett sammanhang. Någon som binder samman, en ordkonstnär som sätter ord på problemen och får oss att fatta vidden av det som görs mot naturen. Så bra att den kommer ut på nytt.

måndag 22 mars 2021

Mörka underströmmar

Hade tänkt spara Anna Janssons nya, "Galgbergets väktare" och ha som påskekrim. Men se det gick inte, läste boken under helgen och det är något visst med hur Jansson drar en in i
berättelsen. Man båste bara läsa lite tilll.... Maria Wern drabbades av en tragedi i den förra boken, "Dödslistan". Hennes man Björn blev på grund av ett fasansfullt misstag attackerad av en galen mördare och är förlamad från nacken och nedåt och Maria sköter om honom i hemmet. När ett lik hittas i vattnet nedanför Högklint tvingas hon ge mer ansvar till de personliga assistenterna. Trots att hon litar på dem är det något med dem som skaver. Nittonåriga Elin Rute väcks på midsommarnatten för att upptäcka att hennes älskade, Oliver, ligger mördad utanför sommarhuset i Djupvik. Hennes föräldrar beter sig oerhört märkligt, och Elin tvingas göra något som kommer att plåga henne länge efteråt. Galgberget i Visby är en gammal avrättningsplats. Gruppen som kallar sig Galgbergets väktare har tagit som sin uppgift att peka ut förrädare och döma dem till historiska straff. I Galgbergets väktare brottas Maria Wern med en mördare vars motiv ärobegripliga. På klassiskt Anna Jansson-manér binds den spännande deckargåtan samman med fascinerande och skrämmande nedslag i historien. Jag kan väl tycka att intrigen och motiven är väl skruvade, men har man en gång börjat läsa så köper man historien. Och författaren är skicklig på att skildra det småskaliga samhället och alla de mörka strömmar som finns under ytan och som ofta slår hårt mot kvinnor.

lördag 20 mars 2021

Inte lätt att vara Ulla

Etnologen Rebecka Lennartsson , forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm, Kom i fjol ut med boken "Mamsell Bohmans fall", som kartlägger hur "nattlöperskorna" - glädjeflickorna ch krognymferna hade det i Stockholm på 1700-talet. En tid präglad av sinnlighet, supande och sträng religiositet. Med stöd i en mångfald källor, från polisarkiv och mantalslängder till memoarer och hatiska hordikter, utforskar författaren nattlöperskornas stad - en till delar okänd historia med paralleller till vår egen tid. Men Lennartsson har fortsatt fördjupa sig i ämnet och har just gett ut boken "Ulla Winblad - liv och legend" för det är som Ulla Winblad - ett alias - som Maria Christina Kjellström har gått till historien som fiktiv gestalt i nationalskalden Carl Michael Bellmans sångskatt.Svartlockig, yr, dekolleterad och evigt ung är hon sinnebilden för sinnlighet, supande och stockholmskt 1700-tal.(Se bilden här intill, ett idealiserat porträtt) Varje epok har skapat sin egen bild av henne: kokett, förförisk, försupen, tragisk, trotsig. Men vem var verklighetens Ulla Winblad? Det här är berättelsen om Maria Christina - Maja Stina till vardags -som levse fr4ån 1744 till 1798, Det tidigt moderlösa flickebarnet växte upp i Stockholm och blev ett helt sekels sexsymbol. Hon föddes som utfattig och dog som gift husägare.Hon var gift två gånger, olyckligt båda gångerna. Däremellan rumlade hon om och larmade i den sceniska stad där hon rörde sig mellan krog och bal, stuga och slott. Hon dansade, födde barn och miste det, slogs och blev slagen, åtrådd, bedragen, besjungen och bespottad. Som en skugga genom livet följde henne Ulla Winblad. Kanske hon som ung var smickrad av att vara omskriven, det vet vi inte, men att vara igenkänd och definierad som Ulla Winblad var bara negativt för henne när hon åldrades. Bellmans populära sånger, spridda vida omkring, hängde ut henne som en tillgänglig kvinna. Ungefär på samma sätt som sociala medier gör idag.

fredag 19 mars 2021

Greve Dracula går igen

I serien Världens dramatiska historia, som Historiska media publicerar, har nu " Dracula: Myt och
verklighet" av Katarina Harrison Lindbergh kommit ut. Hon kan onekligen ämnet, för något år sedan kom hon ut med en bok om vampyrernas historia. OCh nu är det vampyrernas urfader hon tar itu med och gör en vindlande resa, med avstamp i 1400-talsfursten Vlad III:s öde och de skrönor som berättades om honom efter hans död. När de här skrönorna så småningom blandades med europeisk folktro och folktron blev föremål för skönlitterär gestaltning började vår tids myter om den blodsugande vampyren att ta form. Det är en fascinerande, blodig och rafflande skildring om myt och verklighet kring greve Dracula och man får på köpet en rejäl dos kulturhistoria. Och i många delar av östra Europa är berättelsena om vampyrer fortfarande mycket levande, även om de kanske inte märks så mycket när verklighetens vampyrer konkurrerar om utrymmet.

torsdag 18 mars 2021

Häxornas grymma tid

Påsken närmar sig och alla häxskämt blir som nya. Det stör mig och har alltid gjort. De som kallas häxor behandlades fruktansvärt grymt, avrättades på de mest pinsama sätt och utan juridiska bevis. För hur bevisar man, seriöst, att magi finns och fungera? Men länge redan har häxan fått bli en halvt sagoaktig figur, en som dyker upp i gullig form på gamla påskkort. Att moderna, vuxna kvinnor skämtar om Blåkulla och om att trimma kvasten tycker jag är osmakligt. Man bygger ju bara på de skämtsamma föreställningarna om vad häxor var
och häxförföljelserna är inget att skämta om. Tycker jag. Andra må tycka annorlunda. En riktig bra roman om tiden har Elisabeth Östernäs skrivit, "Häxorna" heter den kort och gott. Den startar 1711, då har kriget - det som vi kallar stora nordiska kriget pågått ett decennium - det har utarmat folket och pesten härjar i Skåne. Den unga, egensinniga Isabella vill bort från sin hemby och allt skvaller. Hennes mor kallades häxa när hon levde och mostern är läkekvinna, så de mest religiösa spottar efter flickan. Själv tror Isabella inte på magi, utan på logik och medicin. Men under midsommardansen uppenbarar sig en man för henne som ingen annan tycks se. När soldater en tid senare anländer till byn och hon känner igen den unge mannen bland dem omkullkastas allt. Isabella förstår att hon har en förmåga, och den visar sig vara lika användbar som farlig. En katastrof drabbar trakten och i sökandet efter syndabockar vänds snart blickarna mot de helande kvinnorna.

tisdag 16 mars 2021

De som inte syntes

Swede Hollow är en ravin mitt i St Paul, Minnesota. Platsen har också blivit titeln på Ola Larsmos roman från 2016, "Swede Hollow". Idag är platsen öde men vid sekelskiftet 1900 bodde mer än tusen svenskar här i en slum som stadens myndigheter beskrevs som ett pesthål. Barnadödligheten var hög, döden i arbetsolyckor likaså. Här samlades några av den miljon svenska migranter som aldrig lyckats ta sig in i det nya samhället – illa sedda av såväl amerikaner som mer väl lottade svenska migranter. Vi känner dem till namnen men inte mer. Människorna i ravinen är några av de svenskar vi sorterat bort ur vår gemensamma historia. Vi har valt att inte se dem, för deras erfarenheter gör något med vår självbild. Men då världen åter präglas av folkvandring stiger de fram på nytt och vill bli sedda. För det är ju inte bara de lyckade som skriver historia och Larsmo har lagt mycket tid och möda på att ta reda på mer om människorna som bodde i denna håla.Det är också en stark roman som sveper läsaren med sig. Här samlas vintern 1897 en brokig skara av människor, som endast har det gemensamt att de fallit ur ett Sverige i stark förändring. Familjen Björn från Örebro flyr från en katastrof. David Lundgren jagar en förlorad och hopplös kärlek. Den föräldralösa Inga från Dalsland söker större frihet och kontroll över sitt eget liv. De möter en verklighet präglad av hårda arbetsvillkor, sjukdom och plötsliga utbrott av naket våld – men de kom att tillsammans bygga sig ett liv i utkanten av den framväxande industristaden St Paul, illa sedda och utsatta för omvärldens förakt, men med drömmar om ett bättre liv. Deras drömmar tar sig olika uttryck, men lever och verkar ända in i vår tid.

måndag 15 mars 2021

Om dikten och verkligheten

" Den trogne läsaren" av Max Seeck är den första av denna finska thrillerförfattare att översättas till svenska. Den har blivit en internationell succé och sålts till mer än 30 länder Den utspelar sig under några vintriga dagar i Helsingfors. Kommissarie Jessica Niemi kallas till
en tjusig villa vid havet där polisen efter ett larm har funnit en kvinna brutalt mördad. Hennes man är en känd thrillerförfattare, Roger Koponen, som just denna kväll är iväg på ett framträdande i Nyslott. På natten när en lokal polis hjälper honom hem råkar de ut för en bilolycka och de två omkommer. Men strax därefter skymtar författaren på en kamerasekvens från tunnelbanan i Helsingfors. Jessica Niemi och hennes kollegor står inför ett mysterium som accelererar allteftersom timmarna går. Vem mördade kvinnan i huset och var är hennes make, författaren? Niemis trassliga privatliv skymtar och plötsligt kan man tro att mördarna är ute efter henne. En thriller i makalöst tempo som håller läsaren på halster fram till sista sidan. Den fråga som romanen kretsar kring är vilket författarens ansvar är för det han skriver. Koponen har skrivit en våldsam serie om häxprocessernas tid och nu tar sig någon före att icensätta det han beskriver. Kanske en tankeställare för alla som skriver allt mer brutala thrillers och beskriver våld och övergrepp mycket detaljerat. Själv har jag svårt för den typen av böcker och undviker dem så långt jag kan. Men vem vet, kanske de inspirerar någon med stört sinne? Och har man ansvar för de figurer man skapar? Jag tänker på klassikern Goethe som med sin roman Den unge Werthers lidande satt igång en veritabel självmordsvåg i europeiskt 1800-tal.

söndag 14 mars 2021

Västgötska vandringar

Erik Andersson debuterade som översättare 1984 och har sedan dess givit ut sextio översättningar av irländska, engelska, skotska och amerikanska författare. Erik Andersson tycker också om att gå runt saker. Han har gått runt Kungsholmen och Södermalm; han har gått runt i Dublin, Kalmar och Philadelphia; men allra bäst trivs han när han får gå runt på den västgötska landsbygden.I boken "Hem" skriver han på ett tema som råkat bli aktuellt, att man inte behöver resa långt bort för att uppleva nya saker. Han tycker om att åka ut och han tycker om att komma hem. För att liksom både äta kakan och ha den kvar bestämde han sig för att enbart besöka de socknar i Västergötland som heter någonting med hem — öppet som i Varnhem och Gudhem, eller mera dolt som i Lerum, Hajom och Våmb. De är femtio stycken allt som allt, och han har kringströvat dem under loppet av några år och samvetsgrant nedtecknat sina upplevelser av var och en. Fram tonar bilden av en landsbygd som kan tyckas bestå mest av åkrar och skog, men som i själva verket är mångskiftande och bjuder på stillsam dramatik och en och annan överraskning.

torsdag 11 mars 2021

Camus i ny språkdräkt

Kortromanen "Fallet" av Albert Camus, som kom på svenska 1957 - samma år som Camus fick
Nobelpriset i litteratur - är en mörk historia och liknar till en del "Främnlingen". Den återutges nu på svenska i Jan Stolpes flyhänta översättning. Det är en idéroman om sanning, skuld och dom. Om enskilda handlingar som inte kan göras ogjorda och om det förakt bokens huvudperson könner för sig själv. Parisaren Jean-Baptiste Clamence, en tidigare respekterad advokat och försvarare av fattiga och utstötta, har sökt tillflykt i Amsterdam. På en sliten hamnkrog agerar Clamence sin egen domare och pläderar föraktfullt om sin meningslösa existens. Fallet som det talas om är ett verkligt fall, en kvinna hoppar i Seine från bron Pont Royale. Clement har sett kvinnan stå där men gått förbi och när han hör plasket och skriket låtsas han om ingenting. Han låter bli att läsa tidningarna. Han har inte begått ett brott, om nu inte likgiltighet är ett brott. Men han oroar sig över att andra skulle döma honom om de visst. ”Fallet” räknas vid sidan om ”Främlingen” och ”Pesten” som en av Camus viktigaste romaner. Förordet är skrivet av Augustprisvinnaren Lydia Sandgren.

onsdag 10 mars 2021

Nesofilens långa resa

"Till Sankt Helena" med underrubriken Nesofilens resa till Napoleons sista ö" är en klassisk reseskildring som kom ut för tio år sen. Och vill ni lära er något så betyder "nesofil" att man är vän av öar. Sådana behöver vi på Åland också. Anders Källgård är läkare, men framför allt författare till en rad böcker om öar, som Sveriges öar, Danmarks, Färöarnas och Grönlands öar, och På Pitcairn. Han är bosatt i Varberg, men ofta på resa - till någon ö. Till Sankt Helena handlar om en resa i tid och rum, till den isolerade ön Sankt Helena i Sydatlanten. Ön är fortfarande en brittisk koloni. Enda sättet att ta sig dit är med postbåt. En ständig medresenär är förstås Napoleon som förvisades hit efter nederlaget vid Waterloo 1815 och som dog där våren 1821 - för 200 år sedan. Författaren kan intelåta bli att göra avstickare också till andra öar, som tillhör både de fulaste, vackraste och mest avlägsna. Napoleon spelar en stor roll i boken, men här möter läsaren också andra ömänniskor som tex Roland Svensson. Även ögalenskap finns med i boken, i olika former. I denna innehållsrika skildring kan man även inhämta kunskap om engelsmän, Afrika och andra öar. Nu när man inte kan resa på riktigt så är reseskildringar som den här guld värda.

tisdag 9 mars 2021

Stark norsk duo

Var för sig är de norska krimiförfattarna Jörn Lier Horst och Thomas Enger
suveräna. Men när de slår ihop sina påsar så blir det häpnadsväckande bra. Horst, känd för sin serie om William Wisting, har många läst och Enger har skrivit om Henning Juul. Tillsammans har de satt ihop en udda duo, polisen Alexander Blix och bloggaren Emma Ramm. Första boken i serien heter "Nollpunkt", och "Rökridå", som komm för några veckor sedan är del två. En bombexplosion på nyårsafton sätter Oslo i terrorberedskap. Ett av namnen på listan över skadade är bekant för Alexander Blix: Ruth-Kristine Smeplass, mamma till Patricia som två år gammal kidnappades tio år tidigare och har varit försvunnen sedan dess. När fallet får ny aktualitet fattar också bloggaren Emma Ramm intresse för det olösta mysteriet. Från var sitt håll försöker Emma och Alexander tränga igenom den rökridå som lagts ut för att dölja sanningen om Patricias bortförande. Jag säger bara det; de är inte bara bra på att åka skidor, norrmännen....

måndag 8 mars 2021

En konstig kupp

Fredrik Backman är nog för alltid ihopkopplad med romanen "En man somh heter Ove". Men
han har ju skrivit mycket annat också och hans senaste och sannolikt bråkigaste roman hittills heter "Folk med ångest". Det är en orimligt stökig komedi om ett gisslandrama på en lägenhetsvisning, där en misslyckad bankrånare låser in sig med en överentusiastisk fastighetsmäklare, två bittra Ikea-missbrukare, en elak mångmiljonär, en sorgsen tant, en höggravid kvinna, en jobbig jävel och ett kaninhuvud. Till slut ger rånaren upp och släpper alla i gisslan, men när polisen stormar lägenheten är den tom. I en serie dysfunktionella vittnesförhör efteråt får vi höra allas version av vad det var som egentligen hände, varpå ett klassiskt pusselmysterium utvecklar sig kring frågorna: Hur lyckades rånaren fly? Varför är alla så arga? Och vad är det egentligen för FEL på folk nuförtiden? Den sista frågan är nog den som är svårast att svara på. Det ryktas om att den här boken också ska bli film eller tv-serie.

lördag 6 mars 2021

I en vänlig värld

Vad gör man i tider som dessa, med dåligt väder och storm på ingående, med sjuka leder och allt
prat om corona? Jo, man går tillbaka i tiden till de där böckerna som gjorde en lycklig och glad. Som P G Wodehouse (1881 - 1975) till exempel och han oefterhärmliga romaner om en värld som inte längre finns och som kanske aldrig funnits under så lyckliga former. Man träffar brittiska gentlemän på landet, korkade men vänliga, deras riviga hustrur och söta döttrar. Och förstås alla dessa unga män som ställer till det för sig. Som Bertie Wooster, som alltid räddas av sin kloka betjänt Jeeves, och många andra oförglömliga karaktärer. Jag började lördagen med att börja på "Galahad at Blanding", utgiven med Penuins klassiska orange rygg och, tack och lov har jag sparat en hel rad av böckerna. De allra flesta på engelska eftersom hans översatta böcker för länge sen tagits ur produktion. Möjligen finns det i biblitekens källare. Läser man originalet får man njuta av hans viga språk där liknelser presenterar sig i strid ström och visar vilken bildad författare han var som kan jämföra ilskna systrar med Gamla Testamentets ettriga drottningar. Till exempel. Så just nu sätter jag samtidens böcker på paus, har läst dem av plikt i decennier nu, och tar ett skutt in i en mycket vänligare värld. Och förresten, ska leta upp Daphne du Mauriers "Rebecka" också för omläsning. Den är en oslagbar tröstläsning den med.

torsdag 4 mars 2021

Alla föräldrars mardröm

Brittiska Gilly MacMillan skriver i "Bränd himmel" om det som är varje förälders mardröm. Under en söndagsutflykt i Leigh Woods strax utanför Bristol låter Rachel Jenner sin åttaårige son springa i förväg. Ben är utom synhåll bara en kort stund. Sen är han borta och Rachel befinner sig mitt ien mardröm. I media slår försvinnandet ner som en bomb. Några ödesdigra handlingar får både pressen och allmänheten att vända sig mot Rachel. Och samtidigt visar det sig att Rachels syster bär på fruktansvärda hemligheter. Kriminalkommissarie James Clemo och hans kollega Emma Zhang arbetar intensivt med det prestigefyllda fallet. Men när ledtrådar slutar i återvändsgränder och lögner kommer fram i ljuset blir läget allt mer desperat för alla inblandade. Rachel är pressad till bristningsgränsen av sorgen och den oron över sin son, av trycket från polisutredningen. Vem kan hon egentligen lita på? Och vem kan lita på henne? Det här är en knivskarp psykologisk thriller om hur ett ögonblicks ouppmärksamhet kan få de mest fasansfulla konsekvenser. MacMillan är skicklig på att dölja vad som egentligen hände med Ben så känslan av fara bevaras hela tiden. När upplösningen till sist kommer blir den en överraskning. Detta var hennes debutbok och det lovar gott för fortsättningen.

onsdag 3 mars 2021

Minnen och sjukdom

Niklas Rådström är en av de bästa prosaisterna på svenska, han harskrivit både om den egna barndomen och uppväxten liksom historiska romaner med 1700-talsskimmer. Men i sin nya bok "Som har inget redan hänt" är tonen en annan, helt annan.
När författaren med familj vistades på sin öländska stuga fick han problem med att gå och trodde det var ett anfall av gikt. Men läkaren har ett annat och mycket allvarligt besked, han har en allvarlig akut blodcancersjukdom och flygs omedelbart till Stockholm. Tre dagar senare får han sin första cellgiftsbehandling. I boken berättar han både om en tre år lång leukemibehandling och om sin tidiga uppväxt som ensambarn i en sönderfallande familj på 50- och 60-talet. Det är en gripande och vidöppen bild av livet när verkligheten ställs på sin spets och en reflektion över vad som till sist är viktigt i tillvaron. En berättelse i dödens närhet och samtidigt en livsbejakande skildring fylld av förtrollande ljus och skugga målad med de lätta penseldrag som är Rådströms signum. När han kämpat sig igenom sjukdomens många faser är det dags för en annan fasa att presentera sig: Coronapandemin. "Vi lever och delar ansvaret att sörja för denna vackra och skrämmande värld som är vårt enda hem. Att vår hemhörighet i den inte är självklar har vi genom klimatkriser, miljöförstöring, våldshandlingar och förgörande girighet påmints om allt oftare under senare tid" skriver han. En mycket tänkvärd bok att läsa långsamt.

tisdag 2 mars 2021

Yvigt om Claes A

Riitta Kylänpää är journalist med personporträtt som specialitet. Hon har skrivit en Fack-Finlandiabelönad biografi över miljöaktivisten Pentti Linkola och i fjol kom hennes biografi över poeten, politikern och musikern Claes Andersson ut, på både finska och svenska. "Ett nyfiket sinne" har den som titel och den utgår från ett stort antal intervjuer från
åren 2018 0ch 2019,Claes dog i juli 2019, liksom omfattande arkivarbete och en noggrann läsning av Anderssons produktion. "Ett nyfiket sinne" är ett levande, nästan skoningslöst ärligt porträtt av en motstridig och lyskraftig människa. Claes Andersson föddes 1937 i Helsingfors och hans barn- och ungdomslandskap är Ulrikasborg och Rödbergen. Förutom skrivandet blev fotbollen och pianot tidigt en passion. Som ung poet utmanade Andersson den äldre generationen och deltog med eftertryck i 1960-talets framväxande samhällsinriktade rörelse. Han studerade medicin och specialiserade sig inom psykiatrin, vars dåvarande vårdmetoder han tog avstånd från. Han ville förnya samhällsstrukturerna och ge en röst åt dem som hade förlorat den på grund av sjukdom. Som aktivistläkare i Novemberrörelsen på 1960-talet tog han hand om arbets- och bostadslösa och kämpade på 1980-talet som ordförande för Vänsterförbundet för utkomststödet. Claes Andersson började redan som skolpojke spela i band, och "Finlands bästa kulturminister" fungerade som jazzpianist ännu bara några månader före sin död. Han gav ut tjugosex diktsamlingar, åtta prosaverk, ett tiotal pjäser och hörspel och att han var versam på många områden gör att bilden blir splittrad och drar åt olika håll. Här beskrivs privatliv me fruar, barn och liv i kollektiv. Boken blir som en provkarta över den frigjorda epoken när man trodde allt var möjligt. Boken har också ett glädjande rikt bildmaterial.