Min blogglista

fredag 30 oktober 2020

Kusligt aktuell

Peter May är en flerfaldigt prisbelönt skotsk romanförfattare, bosatt i Frankrike, vars böcker sålt
i över 5 miljoner exemplar.Den här romanen, "Lockdown" som den heter också på svenska, som kom för några år sen, handlar inte om Covid 19 - men skulle kunna göra det. London - epicentret för en global pandemi - är en stad i total lockdown. Undantagstillstånd har utfärdats, gatorna sjuder av våld och ingen går säker för det dödliga virus som redan krävt tusentals offer. På en byggarbetsplats där ett akutsjukhus håller på att uppföras hittas en tidig morgon kvarlevorna av ett mördat barn. Den hemlighet som uppenbarligen var tänkt att begravas under den nya byggnaden ligger nu i öppen dager, men under rådande omständigheter har mördaren fortfarande oddsen på sin sida och polisen har en minst sagt svår utredning framför sig.Det otacksamma uppdraget faller på kriminalkommissarie Jack MacNeil, som om bara lite mer än ett dygn ska sluta som polis. Hans karriär ligger i spillror, äktenskapet är över och under sin sista dag tvingas han också konstatera att den till synes ohejdbara pandemin nu även drabbat hans egen familj. När han börjar nysta i fallet inser han snart att någon där ute övervakar honom på mycket nära håll. Någon som är beredd att döda igen för att dölja sanningen. Frågan är vad som kommer att stoppa MacNeil först - viruset eller mördaren? Välskrivet och spännande och inget att läsa om man tänkt sig att sova.

torsdag 29 oktober 2020

Nordlig spioncentral

Wilhelm Agrell är expert på underrättelseanalys och svensk säkerhetspolitik. I sin nya bok, "Stockholm som spioncentral", berättar han den rafflande historien om Stockholm som nav för spioneri. Läsaren får bekanta sig med såväl betydande personer och platser som hemliga organisationer verksamma i staden. Under hela 1900-talet bidrog Sveriges geografiska läge och neutrala hållning till att landet blev en naturlig mötesplats för diplomater och politiska dissidenter från hela världen. Land och då särskilt Stockholm, blev därför också attraktivt för främmande makters spionverksamhet. Redan tidigt förra seklet utnyttjades vår neutrala huvudstad som bas för hemliga operationer. När andra världskriget bröt ut fick Stockholm en unik position för de krigförande parternas underrättelsetjänster och blev Nordens Casablanca. Under kalla kriget flyttade verksamheten in i skuggorna där det fördes en jakt på stormakters spioner och svenska förrädare. DEt sägs att när den amerikanska underrättelsetjänsten etablerade sig i staden så fick de anställda en lista över vilka krogar de skulle undvika eftersom vissa av dem vimlade av agenter med nyfikna öron.

tisdag 27 oktober 2020

Sista delen klar

Feelgood-drottningen Ewa Klingberg avslutar nu sin populära serie Begravningsbyrån Tranan med bok
nummer sex, "Härlig är framtiden". Det är en storstilad final som så att säga sätter locket på kistan över denna serie som med värme och humor skildrar vardagen på en begravningsbyrå och livet i en svensk småstad. Sandra börjar verkligen få nog av moster Majkens alla infall, men att driva begravningsbyrån vidare på egen hand lockar inte. Och pojkvännen Christoffer har huvudet fullt av sina egna företagsplaner. Hur ska Sandra lösa situationen? Och vad ska hon tro om den mystiska portfölj som hon hittat i husets källare? Innehållet har väckt hennes nyfikenhet och till slut får pengarna och den märkliga träklossen sin förklaring. Och Majken har fått nog av ensamhet och bestämmer sig för att bli sambo. Men hur går det med hennes hund när fästmannen är pälsalergiker? Man känner igen sig i de småputtriga miljöerna och vardagsbekymren.

måndag 26 oktober 2020

Åter till 60-talet

"Kärlek och främlingskap" av Theodor Kallifatides är en varm och humoristisk roman om en passion med förhinder och om svenskar och invandrare i ett Sverige som fanns för inte alls så länge sedan. Det är tidigt 60-tal när Christo lämnar sina föräldrar i Athen och flyttat till Stockholm. Det nya studielånet ger honom, och andra fattiga ungdomar möjlighet att studera - för hans del idéhistoria på universitetet. Något han alltid velat göra. För att dryga ut kassan och överleva somrar jobbar han extra, för jobb fanns ju på den här tiden. Till exempel på en nystartad krog där ägarparet blev hans vänner.Men han är annars alltför ensam i Stockholm. Det räckte inte att lära sig språket, han måste byta inälvor också. Grekland finns i hans hjärna och hjärta, i hans humor och i alla hans val. När han möter Rania, som är en begåvad konststuderande och gigt, vänds alla begrepp upp och ned. En skakig kärleksrelation inleds men den blir inte som de tänkt sig. Om sitt unga jag, som finns i Christo, berättar Kallifatides med både ömhet och distans och med den torra humor som genomsyrar texten. Han låter inte Christo tycka synd om sig själv, även om det är snubblande nära ibland. Som tröst läser han dikter av Kavafis. Språket flyter lätt som vatten i en bäck och man skulle aldrig kunna ana att svenska inte är författarens modersmål.

söndag 25 oktober 2020

Om det viktiga valet

3 november 2020 avgörs vår generations viktigaste val i USA. I boken "03 november 2020 ödesvalet", med
underrubriken "om en demokratoi i fara och en världsordning i upplösning" skriver Fredrik Reinfeldt. Han har, tillsammans med sonen Gustaf, gjort utförlig research på plats i USA, bland annat under supertisdgen. Han förklarar ochså, med pedagogisk insikt, det komplicerade och föråldrade valsystemet som gör val tungrodda i USA. En nyttig genomgång för den som vill gå under ytan på nyhetsnotiserna. Donald Trump utmanar gränsen för hur en president kan bete sig och med honom har världens förmåga att hantera konflikter, säkra öppen handel och ta sig an klimatutmaningen försvagats. Fredrik Reinfeldts bok är en fördjupande genomgång av USA:s demokrati och politiska system. Den förklarar vad som står på spel och vad det är som avgör vem som väljs till president i november - och vilken värld det leder till på 2020-talet. "Jag har med oro följt utvecklingen av världspolitiken de senaste åren. Den växande auktoritära populismen hotar mänsklighetens framsteg och smalnar av våra framtidsmöjligheter", skriver Reinfeldt. Om tio dagar vet vi hur USA avser att möta framtiden.

fredag 23 oktober 2020

Våldet på krogen

En roman som passar som helggodis är Denise Rudbergs tionde roman - "Tio grisar nere" - om Marianne Jidhoff och elegant crime. En brutal dödsskjutning på en lugn östermalmskrog kastar förundersökningsledaren Marianne Jidhoff tillbaka i tiden. Hon hemsöks av minnen från den dramatiska sommaren 1993. En kylig sommar då hennes numera döde make Hans utredde en annan krogskjutning medan deras äktenskap vacklade på ruinens brant. I London 1993 gömmer sig den självsäkra och förslagna Sacha Jungfeldt undan sitt tidigare liv. Hon är fast besluten att börja ett nytt liv långt ifrån Stockholm. Men priset hon får betala för sin flykt är högt utan att varken ge trygghet eller normalitet. Rudbergs serie handlar om hemligheter, livsavgörande val och förödande missförstånd, förseglade bakom exklusiva lås på storstädernas finaste gator. Men det är också en förlösande uppgörelse med det förflutna och början på något helt nytt. Och kanske förhållandet till den timide Torsten äntligen tar fart nu efter nio romaner av tvekan.

torsdag 22 oktober 2020

Folkhemmets barnbarn

Lena Andersson (f 1970) är skribent och debattör.Nyutkomna "Dottern en berättelse om folkhemmets upplösning" är hennes åttonde roman och en fortsättning på "Sveas son en berättelse om folkhemmet", som kom för ett par år sen. "Dottern" är en uppföljare till Sveas son. Nu möter vi folkhemmets barnbarn. Inte minst får vi följa Ragnars dotter Elsa på hennes väg ut i livet, från barnets undran inför världen till den unga kvinnans konfrontation med tidens nya idéer och tänkesätt. Hon är en målmedveten och lovande längdskidare men plötsligt ger hon upp, hon sätter i sig massor av mat för att diskvalificera sig själv. Varför hon gör det är dunkelt, man får bara följa det yttre förloppet. Alltmedan folkhemmet, som hennes far såg det, sakta löses upp och dess syn på människan, samhället och tillvaron på alla sätt utmanas.Författaren vill berätta om hur idéer föds och förändrar samhället men hon klarar inte av att skapa levande personer som illustrerar hennes tes. Det blir rätt teoritungt, i synnerhet avsnittet om Elsas möte med idéer i Kalifornien. När fadern dör i slutet av romanen så blir tankarna om döden också rätt onyanserade."Hon säger att när faderns aska nu läggs i jorden bredvid Sveas, som lades bredvid Gunnars, som lades bredvid Gunnars bröder och mor, då är han den siste av dem som kommer att ligga under en gravsten. De stannar och ser ut över vattnet. Hon säger att fadern nog tyckte om tanken på den där stenen, det solida i den. Så nära materien var han att den liksom lösgjorde sig ur det materiella och blev till idé". Som roman håller inte den här berättelsen, det är mr resonerande essä över texten.

onsdag 21 oktober 2020

Åter till Marstrand

Det var ett tag sen (2016 närmare bestämt) som Ann Rosmans kom med något nytt. Men nu har den sjunde bok med Karin Adler i huvudrollen kommit ut. Den utspelar sig i Marstrand, på havet och i luften. Med känsla för stämning och dramatik vävsolika tidsplan samman. 1867 totalförstörs flera kvarter i Marstrand av en våldsam brand. Många familjer ställdes på bar backe. Johanna, som för en tid sedan kommit som ung piga till Marstrand för att arbeta hos den ogifte guldsmeden, är en av de drabbade. Men var branden en olyckshändelse? Till samma plats flyttar Lotta, nästan hundrafemtio år senare, för att driva ett hotell. Kriminalinspektör Karin Adler, som brukar bo på sin segelbåt, har nyligen fått sitt första barn och är föräldraledig. Hemma i Marstrand blir hon bekant med Lotta. Samtidigt kopplas Karins poliskollegor, Robert och Folke, in på en arbetsplatsolycka. En matros har omkommit på ett lastfartyg. Eller ligger det ett brott bakom dödsfallet? Och är alla de övningar som Sjöfartsverket gör med sin räddningshelikopter verkligen slumpmässiga? Rosman brukar klara av att växla mellan tidsplanen men här blir det lite "råddigt", man hade behövt renodla mer.

måndag 19 oktober 2020

Roman att slukas av

Trettio år efter att "Svärdet och spiran" först kom ut återvänder Ken Follett med ett nytt kapitel i
Katedralserien - som utspelar sig före de tre övriga böckerna i serien om den fiktiva historiska staden Kingsbridge. Follet skriver mastigt tjocka romaner som drar in läsaren i ett eget universum, ett som man inte vill läma sen. Vill man generalisera kan man säga att han förvaltar den walesiska berättargåvan mycket vål. Den här romanen- "Aftonen och morgonen" - börjar år 997, mörkaste medeltid i England. En mans strävan att förvandla sitt kloster till en smältdegel för kunskap mynnar ut i en storslagen berättelse om rivalitet, hat och kärlek. Men här finns också båtbyggaren Edgar som måste börja om sitt liv efter att vikingarna förhärjat hans stad. En stark kvinna finns alltid med i Follets romanbyggen och här heter hon Ragna och lever omgiven av falska män. Follets roman behandlar den suggestiva perioden efter romarrikets fall och före den kristna dominansen här, den som brukar kallas de mörka seklerna eftersom så lite är känt om vad som hände. Men i en roman kan man väva en egen och övertygande verklighet. Folletts styrka vilar på två pelare: den skarpa blicken för historiens långa linjer och den absoluta berättarlojaliteten mot de enskilda människorna som en gång gick här på vår jord

söndag 18 oktober 2020

Leo fann frihamn

Den tredje och sista delen av Leo Löthmans romanserie om den finska familjen som utvandrade för mer än ett sekel sedan går nu i mål med "Frihamn". De tidigare delarna heter" Himlen över Helventinjärvi" och "Stationsbackan och havet". Efter krigen flyttade Löthmans familj på fyra personer från det finska fastlandet ut till en havsomfluten värld där allting kretsade kring sjöfart. Alla ålänningar var på något sätt kopplade till seglationen och det präglade folklynnet. Där fanns det lilla samhällets avigsidor och förtjänster, men litenheten var genomsyrad av internationella kontakter och influenser då öarnas folk och fartyg ständigt färdades runt större delen av jorden. För inlandsmänniskor var det en ny och okänd värld, där havsvinden blåste in från alla väderstreck och många sjöfarare var goda berättare. Löthman fångar många särdrag hos ålänningarna och han gör det med humor och berättarglädje. Ofta skrattar man högt åt de vändningar berättelsen tar. Från regelrätt sjömanshistoria till barndomssildring och berättelsen om författaren väg ut i livet. Om någon etar upp sig på titeln Frihamn såska den uppfattas symboliskt. Mariehamn har aldrig varit en klassisk frihamn men för författaren blev staden en frihetens hamn på jorden.

lördag 17 oktober 2020

Om delad ensamhet

"Ensam med katt" är en fristående fortsättning på Nils Uddenbergs "Gubbe och katt" som handlade om hur
han och hans hustru tog sig an Kissen, en hemlös katt som en snöig vinter bosatte sig i deras trädgårdsförråd och väckte deras kärlek. Men en dag blev Nils Uddenberg plötsligt ensam då hans hustru hastigt avled. Han saknar henne mycket och det gör Kissen också. Båda tvingas hantera sin sorg och finna sig tillrätta med nya rutiner och vanor. Med utvikningar i kulturhistoria och vetenskap berättar Nils Uddenberg om sin förändrade tillvaro som änkeman och om sitt och Kissens liv tillsammans. Kan samvaron med djur säga oss människor något viktigt om vad det innebär att vara människa? Kan en människa och en katt egentligen förstå varandra? Och hur är det med musik? Ibland verkar Kissen till och med uppskatta Nils musik­stunder. Det är en personligt och klok bok om hur det är att drabbas av en stor sorg, och vilken betydelse ett husdjur kan få när man plötsligt blir ensam. Sedan utgivningen 2012 har Gubbe och katt översatts till fler än tio språk och sålt i över hundra tusen exemplar. Liksom den förra boken är Ensam med katt illustrerad med Ane Gustavssons oemotståndliga akvarellmålningar.

fredag 16 oktober 2020

Vad tror vi på?

Carsten Ryytty har en bakgrund som lärare i historia. Under flera år har han samlat på sig ovanliga och
intressanta fakta inom olika områden.I "Moderna myter som du inte ska tro på" har han samlat exempel från vitt skilda områden. Som att ugglor är kloka. Dynamit exploderar om man lägger det i eld. Det är skadligt för ögonen att läsa i svag belysning och gmmistövlar skyddar mot blixtnedslag. Och man blir väl nyktrare av kaffe? Ja, hur är det egentligen? Det finns mängder av moderna myter som vi tar för sanna men som inte är det. I "Moderna myter" tar Ryytty upp över 200 myter och klargör hur det egentligen ligger till. Boken är indelad i avsnitt som Geografi och byggnader, Djur, Mat och dryck, Naturvetenskap, Historia, Sport, Språk och talesätt, Kända personer, Människokroppen, Teknik Så i dessa tider av falska nyheter och rena lögner kan en bok som denna funka som motmedel. Eller åtminstone få oss att fundera på vad det är vi tror på, egentligen.

torsdag 15 oktober 2020

Konerverad änka

"Den konserverade änkan" av Helene Gullberg är en historisk roman om kärlek, möbelkonst och kvinnors livsvillkor under gustaviansk tid. Med mustigt språk och högt tempo skildrar Hélène Gullberg verkliga personers oberättade öden. Och författaren kan sitt ämne, hon är intendent på Kungliga slottet och har tidigare arbetat som möbelspecialist på Bukowski Auktioner.Hon har länge intresserat sig för det dåtida bruket att "konservera" kvinnor som blivit änkor. De skulle helt enkelt gfta om sig med den som tog över makens tjänst, om det sedan var präst eller mästare inom olika skrån och bevara sin position. Det är höst år 1779 i Stockholm när romanen börjar. Sara ligger förvirrad kvar i sängen efter bröllopsnatten med sin dubbelt så gamle make, den store möbelkonstnären Georg Haupt. Föga anar hon då att hon bara fem år senare är änka, har sju barn och ensamt ansvar för den berömda verkstaden. Påtryckningarna att hon ska gifta om sig bli konserverad hopar sig. Hennes ivrigaste uppvaktare är också den man hon fruktar mest, en man som inte skyr några medel i sin jakt på att ta över verkstaden. Ska Sara lyckas stå emot honom och det mäktiga skrået? Mot alla odds undviker hon konserveringen efter en uppslitande händelse. För en som gillar historiska romaner och 1700-tal är dethär en riktig godbit, en av de bästa hittills i höst.

onsdag 14 oktober 2020

Saras sidenkatedral

Det är ganska exakt ett år sedan som Sara Danius dog i sviterna av en aggressiv cancer. Då hade hon som ständig sekreterare lett Svenska akademien genom dess värsta kris i modern tid och blivit utintrigerad. Men hon beklagade sig inte även om hennes kroppsspråk var vältaligt. Efter succén med essäsamlingen "Husmoderns död" arbetade Sara Danius med två projekt som aldrig hann färdigställas; en samlingsvolym med publicerade artiklar och essäer i skilda ämnen, samt en bok om hennes favoriter inom fotokonsten. "Sidenkatedralen" som nu ges ut samlar dessa projekt i en volym. Här finns förord till nyöversatta klassiker som Madame Bovary och Gruppen, essäer om Marcel Proust, Svetlana Aleksijevitj och Selma Lagerlöf. Här finns också manus till de sommar- och vinterprogram i radio som talade till så många. Men också texter om banbrytande fotografer, exempelvis Lucia Moholy och Louise Dahl-Wolfe, samt texter om Svenska Akademien.Och sist men inte minst hennes texter om mode och modeskapare, man får höra berättelserna bakom hennes otroliga Nobelklänningar. Allt präglat av Sara Danius omisskännliga blandning av bildning, humor och briljans. Vilken essäist vi förlorat med henne.

tisdag 13 oktober 2020

Leende hårdvaluta

Det är väl inte så ofta man analyserar leenden men i Göran Everdahls och Per Naroskins bok "Leenden - en fälthandbok" gör man just det och på ett ytterst underhållande sätt.
Våra leenden är ett ojämförligt socialt smörjmedel. Vid rätt tillfälle kan det rädda en social situation men ett elakt flin kan också utnyttjas som en välriktad attack. Vårt smil är helt enkelt känslomässig hårdvaluta! I den här oumbärliga handboken orienterar vi oss i den rika floran av mångtydiga leenden och inte minst, hur vi känner igen äkta och falska varianter. Och leendenas historia får sig också en genomgång, tänk bara på Mona Lisa. Göran Everdahl och Per Naroskin ställer frågor som: Vilka av ansiktets 53 muskler medverkar i ett leende? Finns det djur som ler på riktigt? Varför gillar ingen en smilfink? Varför är många så rädda för clowner? Varför är det så svårt att le på beställning? Vad är poängen med smilgropar och varför är ett saligt leende så läskigt? Vetenskapliga fakta varvas med kulturhistoria och aha-upplevelser som gör det omöjligt att inte le. Det här är en resa som sträcker sig från gamla etruskiska statyer,som ler gåtfullt, tvärs över kontinenter och in bland framtidens fromt och mekaniskt leende robotar.

måndag 12 oktober 2020

En riktig önskeroman

Det är en rik romanhöst i år, har redan läst flera stycken som är oförglömliga. Det är också "Petite. Den nästan sanna historien om tjänsteflickan som blev Madame Tussaud" av Edward Carey. Det är en förtrollande roman om vaxmodeller och revolution i 1700-talets Paris. Petite är berättelsen om Marie Grosholtz, en föräldralös piga som med tiden blir Madame Tussaud. Historien spänner från 1761 till 1850 och tar läsaren med på en äventyrlig och brokig livsresa.
Marie får tidigt smeknamnet Petite, som kommer att följa henne genom livet. Hon växer upp med den excentriske läkaren Curtius som lär henne att göra vaxmodeller av kroppsdelar. Hennes konstnärlighet och känsla för hantverket kommer att ta henne från skapandet av anatomiska vaxmodeller till hovet i Versailles, vidare till ett turbulent Paris under revolutionen, och slutligen till London och det vaxmuseum vi känner än idag. Romanen är löst baserad på Madame Tussauds liv. Det är en fascinerande berättelse om en liten människa som står mitt i de stora världshändelserna. Hon möter historiska personer som Marie-Antoinette och upplysningsmannen Rousseau, och hamnar i ett Paris där huvuden rullar. Det är en excentrisk, intelligent och välskriven roman. Den är morbid, sorglig och humoristisk, varm och innerlig allt på samma gång. Helt enkelt en oförglömlig läsupplevelse om en vanlig flicka som lämnar ett ovanligt arv.Är man, som jag,förtjust i 1700-talet är det här en önskeroman.

söndag 11 oktober 2020

Två konstnärer möts

Agneta Pleijels nya roman heter "Dubbelporträtt" med underrubriken En roman om Agatha Christie & Oskar Kokoschka. En tunn liten roman med stort innehåll får man lov att säga och inte vad Pleijel tänkt
skriva. Men under året som gått har hon varit dålig i sviterna av tbe och säger i intervjuer att detta är vad hon orkat. Tro inte att det är e dålig roman för det,jag älskar korta romaner på ett par hubdra sidor. Det är mars 1969. Om bara några månader ska amerikanerna landa på månen och världen bli en annan. En ung man kliver in på galleriet Malborough Fine Arts i London där man visar en utställning med österrikaren Oskar Kokoschka. Han vill höra vad det kan kosta för att få den österrikiske konstnären att måla ett porträtt av hans mormor. På ett ungefär, mellan tumme och pekfinger. Mormodern är ingen annan än den kända deckarförfattaren Agatha Christie och porträttet är tänkt som gåva till hennes 80-årsdag. Mycket motvilligt går de två åldrande konstnärerna med på projektet och i sex sittningar närmar de sig varandra, avslöjar vilka rädslor och begär som formar ett skapande liv. Det blir ett samtal om döden, kärleken och konsten - i valfri ordning.Det är genom samtalen konstnären får en uppfattning om motivet men till en början tiger Agatha. Men det blir ett porträtt i alla fall.

fredag 9 oktober 2020

En riktig nagelbitare

"Arvtagaren" av Camilla Sten är en skrämmande och spännande thriller, perfekt att ta itu med nu när höstmörkret sänker sig allt tätare. Sten har tidigare utkommit med skräckromanen "Staden" och hon är även aktuell med en spänningstrilogi för unga vuxna. Eleanors mormor Vivianne mördas. Hon ser mördaren springa från brottsplatsen, men eftersom hon är kliniskt ansiktsblind så kan hon inte ge en beskrivning när polisen ber henne beskriva mördaren. Vid bouppteckningen får Eleanor veta att hennes mormor lämnat efter sig en stor herrgård - en herrgård hon aldrig tidigare hört talas om. Tillsammans med sin sambo, sin moster och en advokat åker hon dit en helg för att bekanta sig med sitt arv. Men huset hennes mormor aldrig berättat om döljer flera hemligheter. Ju mer Eleanor gräver i det förflutna, desto fler frågor väcks. Vem var Vivianne egentligen? Vem kan ha velat döda henne? Och varför ville hon hålla den märkliga herrgården hemlig? Eleanor söker desperat efter sanningen, men det är någon som verkar vilja hindra henne från att finna den...

torsdag 8 oktober 2020

En växande klyfta

Så, var det dags igen för Svenska Akademien att lyfta fram en oväntad pristagare. Valet föll i år på den amerikanska poeten Louise Glück som har två översatta diktsamlingar på svenska. Måste säga att namnet inte säger mig mycket, har sett det i någon essä eller antologi, inte dess mer. Hon har heller inte nämnts bland de förhandstippade alls. Akademien säger att den är helt enig i valet och bara det låter ju lite skumt. Endräkt är ju inte precis vad som kännetecknat den församlingen under de senaste åren. Säkert har man gjort ett rekorderligt val, men också ett som inte orsakar mer än en gäspning hos många, fast vem bryr sig... Det är just det som är synd, att klyftan mellan det som anses som fin och smal litteratur växer, att den vanliga läsarens litteratursmak aldrig uppmuntras. Och bokhandeln, som ofta får ett lyft av Nobelpriset lär inte få det med ett par tunna diktsamlingar. Och det är ju synd i dessa kärva tider.
Eftersom den här bloggen inte har Nobelambitioner tänker jag idag tipsa om den österbottniska debutanten Ulrika Hansson och hennes roman "Jaklaget". Det handlar om Langsjön som invaderats av tusentals måsar som smutsar ner och förstör. Människorna var först kring sjön och de är värda mer än detta. Åtminstone en del av jaktlaget inser ju att det finns saker man kan göra trots att fåglarna är fridlysta.... Naturligtvis finns det tjockt med konfkikter under ytan...

onsdag 7 oktober 2020

En läsvärd klassiker

Det sägs att Zacharias Topelius (1818-1898)var lika populärs som Tove Jansson eller Astrid Lindgren är idag i fråga om berättelser för barn. Liknelsen är bra om man vill förstå hur populära Topelius texter var ännu under 1900-talets första del.Han berättar om fattiga barn, om samer och om flickor som får mer frihet och han var en enveten förespråkare för att alla barn skulle få läsa. Nu i höst ger SLS ut hans "Sagor i urval" i en nätt liten volym som också innehåller några dikter. Sov du lilla videung, Lasse liten och Hallonmasken har sjungits och lästs av generationer i hela Norden. Zacharias Topelius var banbrytande som författare för barn och den som på svenska etablerade barnlitteraturen som ny konstform. Han skrev fram barnets perspektiv med ett direkt tilltal, lyhördhet och en stor portion humor. Topelius klassiska sagor, visor och dikter får i Sagor i urval en nytolkning genom illustrationer av Ninni Kairisalo. Stavningen är varsamt moderniserad och texterna försedda med ordförklaringar och korta kommentarer. Glad blev jag över att hitta sagan om det väldiga skeppet Refanut här, det som var så stort
att skeppsgossar som klättrade upp i riggen på det var vithåriga gubbar när de kom ner. För pappa, som var galeasskeppare, var det här en favorit som han läste när vi var små. Han hade alltid lika roligt åt sjömanshistorierna som är invävda i sagan.

tisdag 6 oktober 2020

En rolig språkpolis

Sara Lövestams "Handbok för språkpoliser" är din vän i en värld där ligister svär på engelska
och språket är i ständigt förfall. D et är inte särskilt vågat att påstå att Sara Lövestam är det mest intressanta som hänt det svenska språket på senare år. Ingen har som hon lyft fram och levandegjort det, gett oss verktyg att vårda och använda. I bok efter bok har hon stimulerat oss samtidigt som hon pekat på vikten av att kunna och att vårda vårt språk. Hennes grammatikböcker har blivit stora succéer där hon med humor och pedagogisk skicklighet lockat in sina läsare i språklärans värld. Så hur ligger det till med Luciasången, är det förlät eller förgät? Hur sks man få bukt med ovanan att säga "komma till bukt med" när de menar komma tillrätta med. Och hur hårt ska man bestraffa en särskrivare, och vilket kommateringsreglemente är det som gäller? Frågorna hopar sig och intressant är det när författaren visar hur det blev så här.

måndag 5 oktober 2020

Många tips om böcker

Det har skrivits många böcker om vad som bör läsas, utifrån vilka böcker somär bäst. De litterära sällskapen i Sverige - DELS - får ofta frågor om sådana lästips men vill inte komma med några ”bör”, utan tipsa om böcker och författarskapsom många läsare kan njuta och ha glädje av. Och återupptäcka, böcker som sjunkit in i glömskan i konkurrens med all nyutkommen litteratur. Nu har mangett ut pocketen "Sverige läser" som innehåller 1066 böcker från vitt skilda tider och ämnesområden. Från runstenar till Stig Larsson plus en mängd faktaböcker. Med den här guiden till svensk litteratur vill DELS också öka intresset för läsning, för mer läsning, av fler författare, i olika genrer, och för mer återutgivningav svensk litteratur som förtjänar att hållas levande och uppmärksammas för nyagenerationer av läsare. Den innehåller tips om 1066 böcker ur tusen år av svensklitteratur från vikingatid till år 2000.En utmärkt översikt som förhoppningsvis inspirerar många.

lördag 3 oktober 2020

En hemsk historia

Bara tolv år gammal skrevs Barbara O'Hare in på mentalsjukhuset Aston Hall år 1971. Men istället för räddningen undan hennes svåra hemsituation var det början på ett nytt helvete. Barbara O'Hare har nu fyllt 60 år och bor i Liverpool. Som vuxen har hon kämpat för att bearbeta sina erfarenheter från de åtta månaderna hon var inskriven på Aston Hall som tolvåring. I sitt sökande efter svar har hon fått över hundra andra offer att träda fram och tillsammans med henne kräva erkännanden och kompensation av staten. Barbara utsattes för ofattbara fysiska och mentala övergrepp och ofrivilliga medicinska experiment. Sjukhusets föreståndare och chefsläkare dr Kenneth Milner utnyttjade Barbara och många andra barn sexuellt och utsatte dem för regelrätt tortyr som kom att påverka dem resten av deras liv. O'Hare berättar här modigt om det öde hon delar med otaliga andra patienter på Aston Hall och hur hon som vuxen hittade en väg ut ur traumat. Detta är en bok som fick mig att må dåligt, i synnerhet när man vet att liknade övergrepp pågår på andra platser och att det alltid är de svagaste som råkar illa ut.

fredag 2 oktober 2020

I en by i Österbotten

Med romanen "Jaktlaget" gör Ulrika Hansson från Terjärv en stilsäker debut.
Langsjön har invaderats av tusentals måsar som smutsar ner och förstör. Människorna var först kring sjön och de är värda mer än detta, tycker de. Åtminstone en del av jaktlaget inser ju att det finns saker man kan göra trots att fåglarna är fridlysta. Det är en både dråplig och sorglig berättelse om de konflikter somfinns under ytan i de lugnaste byar och så är det överallt. En av huvudpersonerna, Christer, går emot jaktlagets åsikt och det är inte uppskattat. Man ska ju dra åt samma håll. Hans fru inger trivs inte med livet, inget blev som hon ville. Om maken tänker hon: Han är som fayttigubben vid klockstapeln. Lika tom i blicken och lika träaktigt innanmäte. Konflikter uppstår också när en del vill "springa till tidningen" och berätta om problemen. Christer, han är inte sån, han biter ihop. Intressant att det just nu kommer en rad moderna landsbygdsskildringar skrivba av yngre författare.

torsdag 1 oktober 2020

Kan allt skrivas?

I morgondagens Ålandstidning skriver jag om "De oerhörda orden. En bok om Märta Tikkanens föfattarskap" av Siv Storå, nära vän till Märta Tikkanen, har skrivit den första heltäckande biografin över Tikkanens författarskap. Eftersom motiven i de flesta av Märta Tikkanens böcker har nära samband med hennes egen livsväg, dröjer Siv Storå vid kopplingarna mellan liv och dikt. Hon är speciellt intresserad av själva den kreativa processen, hur den stimuleras eller blockeras. Häpen blev jag därför när jag i morsze läste att den andra boken om Tikkanen denna höst, Johanna Holmströms "Borde hålla käft", som skulle ges ut denna månad, har fått problem. Märtas intressebevakare, dottern Susanna Ginman vill att det ändras på en del, bland annat nämnande av vissa namn i boken. Jag var tvungen att läsa texten två gånger för det är det minsta man väntar sig. Märta T har ju konsekvent i hela sitt författarskap lämnat ut namnet på både nära och kära utan att hon tyckt att det varit problem. I sin brewvbok skriver hon på ett ställe att det är viktig för henne att "få säja" hur det är och varit. Kunde väl inte tro att just hon fått problem med den saken nu, hon har ju alltid tyckt att det är viktigt att saker och personer nämns vid sitt rätta namn. Kanske det är omgivningen som reagerat nu? En sak är säker, att skriva biografiskt om levande människor är sfårt, kanske det måste gå viss tid innan man kan plocka fram alla skelett ur garderoben. Synd om Holmström om boken havererar, hon har lagt ner mycket arbete på den.