Varför läser människan, egentligen?
Den frågan intresserar Alberto Manguel,
kanadensisk författare, översättare och redaktör med argentinskt
ursprung, bosatt i Frankrike. I "En historia om läsning", som kom ut 1996 men som fortfarande finns i pocket, tar oss med på en resa
genom läsandets märkliga historia. En historia som
sträcker sig över 6000 år. En färd med många stopp, omvägar och avstickare.
Det är en lärd och lysten bok som man läser som en
äventyrsroman. Det handlar om bibliotek och bokskatter, om tillåten och
förbjuden läsning, om boktjuvar och bokbrännare och om egendomliga
läsmaskiner. Vi får veta allt om hur de gamla romerska författarna samlade sina vänner i ett auditorium i villan och idkade högläsning i timmar och dagar, ibland i veckor. Det var påtvingad ljudbok det.
Vårt sätt att läsa är nyckeln till hur vi uppfattar världen. På det mer privata planet ser vi hur de böcker som blivit verkligt
betydelsefulla för oss speglar vår egen livshistoria.
Manguel är entusiastisk och en fantastisk guide in i läsandets fascinerande värld. Läs den med!
Ytterst få har haft närkontakt med lodjuret, som ibland kallas Nordens tiger. Något fler
har sett dess spår löpa genom de milsvida skogarna och känt spänningen
av att vara djuret nära. Numer väcker lodjuret jaktlystnaden och de lodjur som etablerat sig på Åland jagas i smyg. Fast ingen medger det.
I den nyutkomna boken "Lodjuret" skriver tolv forskare om kunskap om lodjuret, om lon i myter, språk och konst. Här finns också avsnitt om jakten på lodjur, som skett med grymma metoder, och fångandet av lodjur i fälla.Andra
kapitel handlar om jakt och fångst, om lodjuret i fångenskap och arbetet
med att bevara lodjuret som ett av de fyra stora rovdjuren i den
svenska faunan.I äldre tid ansåg man att det fanns minst tre olika loarter; kattlo, rävlo och varglo.
Våra förfäder skrämdes av lon för
att den likt en varulv sög ut blodet från bytena och hade vassa klor som
sargade nyfikna hundar. Möjligen är det därför som lodjuret blivit ett
av våra mest sägenomspunna rovdjur. Dess ögon var lysande och urinen
blev till värdefulla stenar i marken. Loskinnen var under århundraden ett av de mest
eftertraktade pälsverken som prydde både kungliga och adliga.
Boken är fint illustrerad med äldre avbildningar och med nytagna foton.
Boken är fint illustrerad med äldre avbildningar och med nytagna foton.