Vill ingen fånga natten?

   Metaforer används överallt: i poesi och slang, i teknisk information och politik, i skvaller och vetenskap - precis överallt. Ofta är det faktiskt lättare att förstå en metafor än klarspråk för metaforerna säger en hel del om hur vi tänker - både vi och de andra. Metaforer är uttryck som används om något som liknar det som uttrycket egentligen står för, till exempel smöra för smickra. De är mycket vanliga i språket, och ofta både effektiva och träffande. Men var kommer alla metaforer ifrån, och hur ska man egentligen förstå dem?
  Populärvetenskaplige språkvetaren Lars Melin har gett ut en hel bok om metaforer, "poletten som trillade ner - metaforer hur förståe vi dem?" det är en underhållande bok med bra exempel som hjälper oss umgås med metaforerna, de hjälper oss att fatta det vi ändå inte begriper: datorernas minnen, elektrisk ström, arvsmassan, Big Bang . Polletten som trillade ner är precis den bok som får polletten att trilla ner.
 Melins bok  är en intressant och rolig språkresa genom olika metaforvärldar och man lär sig mer om språket, världen och sig själv genom att läsa den.Vi har just börjat på ett nytt år och säger att tiden lider, fast den har inte ont. Det finns ingen heltäckande och dominerande metafor för tiden - men nog en massa fasta uttryck som att dagen är inne och tiden är ute. Och så tjatas det ju jämt om att fånga den förbaskade dagen.
   Varför vill ingen fånga natten, förresten?