Min blogglista

lördag 28 december 2013

Berättelser från ett hus

Jag är just inne på slutrakan med Agneta Aras (bilden) nyaste roman "Baton Rouge" som ges ut av åländska PQR-förlag. Det är en tätt sammanhållen berättelse om människor i ett äldre hyreshus i Helsingfors. Alla är de ensamma, alla har de hemligheter och alla ingår de i ett mönster.
  Ara har gett magisk realism ett eget namn. Händelser och minnen ur det förflutnas djup dyker upp och ger nuet en ny relief. Här finns Bengt hogganen, ensamstående men empatisk, här finns urgamla Flora von Fieandt som lever en del av livet i husets hiss och här flyttar unga Blossom med hunden McGee in. Och under ytan börjar det röra sig, nya mönster träder fram.
   Det är spännande och mycket välskrivet - Ara är ju poet - och berättelsen stannar hos läsaren långt efter avslutad läsning.

fredag 27 december 2013

På en glasveranda

I ett gammalt hus på engelska landsbygden samlas en grupp människor med författardrömmar. Här i den pittoreska, gröna omgivningen ska de tillsammans inspireras till att skriva. Det är upptakten till Ann Cleeves nya deckare - "Glasverandan" - med den fula men smarta Vera Stanhope som problemlösare.
    Temat för kursen är spänningslitteratur. Men snart spricker idyllen. En en av lärarna, en känd tv-profil, hittas knivhuggen i närheten av husets glasveranda. Kriminalkommissarie  Stanhope och hennes parhäst, polisassistent Joe Ashworth, dras in i mordutredningen.Och förstås underskattar de snobbiga kursdeltagarna Veras intelligens - och det är värst för dem.
   Tidigt upptäcker Vera att hennes granne finns i sällskapet och dessutom tycks vara den som alla misstankar riktas mot. Men Vera och Joe hittar varken motiv eller ledtrådar. När ytterligare ett mord sker befarar Vera att det finns en mördare som vill göra verklighet av fiktionen.
   det här är en klassisk pusseldeckare där alla är misstänkta och spänningen håller ett grepp om läsaren till sista sidan. Böckerna med Vera Stanhope har även filmatisera
ts och visats på TV4 i Sverige.

torsdag 26 december 2013

En osympatisk man

I år är det 100 år sedan Albert Camus föddes och det har uppmärksammats på många vis. Själv har jag läst om ett par av hans böcker för att se hur de står sig. Och jo, se håller måttet. Inte minst kortromanen "Fallet" (La Chute) från 1956 som är utformad som en lång monolog som den osympatiske och manipulerande advokaten  Jean-Baptiste Clamence för.
   Handlingen är okomplicerad, Clamence blir en kväll i Paris vittne till hur en flicka försöker dränka sig i Seine. Men i stället för att försöka rädda hennes liv vänder han sig bort och går sin väg.
    Så en kväll hör han ett skratt stiga upp ur Seines mörka vatten. Det får hans trygga värld att rasa samman. Han ger upp sin karriär och flyr, förföljd av skrattet och sitt nederlag som människa.
  Clamance är en i raden av litterära nattvandre personer. Han förefaller vara en iakttagare med samvete, men är han verkligen det när han blundar för vad som händer. Berättelsen skrevs ett decennium efter att judeutrotningens fasor avslöjats. 
   Även då fanns det människor som såg och som vände sig bort. Men någonting blir kvar av minnen, också hos mondäna och på ytan likgiltiga kaféfilosofer.

onsdag 25 december 2013

Till stenålderns Ryssland

   1962 kom Bertil Almqvists "Barna Hedenhös i Ryssland", då hade den stora rymdkapplöpningen börjat och barna Hedenhös får träffa rymdgubbar. Boken har getts ut på nytt av förlaget Urax.
   Pappa Bens försvunna bror Urik hör oväntat av sig. Han har grundat riket Urikski på andra sidan Östersjön. Det gömmer sig bakom en hög stenmur.
   I detta Stenåldersryssland växer jättelika rödbetor, och den stora nationalsporten är schack, som spelas i full skala med levande pjäser (!).
   En godmodig satir som passar små och stora barn. Hoppas bara att inte någon beskäftig kontrollant får för sig att det här är rasistisk läsning. Man vet aldrig nuförtiden.

tisdag 24 december 2013

God bokjul allihopa!

Så är det då åter julafton med alla förväntningar, vbesvikelser och överraskningar. Hoppas att ni alla får en riktigt god läsjul med hårda paket under granen. Själv har jag, året runt, bokpaket att ta itu med så bokmagin har fått en knäck. Men visst ser jag fram mot att läsa sparade godbitar.
  En bok som passar att läsa varje jul är Charles Dickens julsaga om hur snåljåpen Scrooge blir en bättre jul-människa. Leta upp den och läs den!
   Nu säger jag bara God jul till alla läsare och vi vet ju att det finns bokliv efter jul.
   Merry Christsmas - Fröliches Weinacht - Joyeux Noël !

måndag 23 december 2013

Kokkonst och kyssar

 Kanske jag inte borde skriva om en matbok så här dan före dan. Men Lotta Lundbergs "Tio lektioner i matlagning" är inte en konventionell kokbok, den har få recept och inga bilder. Det är en personlig och underhållande bok om mat, kokkonst, känslor, kön och mycket mer. Den som sett  Lotta Lundgren i Historieätarna vet att hon har ett förhållande till mat och smaker som är passionerat.
  Kan alla lära sig att laga mat? Kan man gå andra vägar än dem som finns i traditionella kokböcker? Och kan man till och med ha roligt när man lagar mat är frågor hon ställer. Ett av svaren är tänkvärt:# Förmåga att kyssas eller laga god mat är inte en förmåga som man föds med eller utan. I början, innan vi har tränat, är vi i regel jättedåliga allihop. Varenda en. Att laga mat är npågot man blir bra på för att man vill bli det."
   Det här är en bok om matlagning i fri stil, ätandets glädje, före detta pojkvänner, kärlek i gasform, otacksamma ungar, vikten av jämställdhet, smaksinnets fysionomi, problemet med kost, författandets plågor, maten som religion, kreativitetens källor, mat och sex, kökets utrustning, kött som konflikthärd, konsekvenser av kroppsfett, pengar och döden, men kanske mest av allt - hur man gör när man lagar mat.

  Låter inte det som spännande läsning?

söndag 22 december 2013

Underbar julberättelse

Varje jul försöker jag hinna med att läsa Tove Janssons julnovell Granen som finns i samlingen "Det osynliga barnet". Idén till berättelsen är underbar. Tänk att vakna upp på julafton och inte veta någonting om vad jul är och vad man måste.
    Det är det som händer muminfamiljen, när en ilsken hemul ramla in genom husets taklucka och väcker trollen med "nu blir det jul precis närsomhelst!" Och när familjen vaknar ser de alla filifjonkor, gafsor och hemuler rusa omkring för att det blir jul. Då måste den ju vara farlig! Familjen förbereder sig på katastrof, men de får veta att en gran måste man ha. Så pappan går hjältemodigt ut och själ en och ställer i snödrivan. Så får de veta att julen kräver presenter. Och mat! Och att granen ska kläs! De gör som de ska men förstår inte varför.
   Till slut stillnar Mumindalen, alla går hem till sig och tänder ljus. Mumintrollen sitter i snön och väntar på katstrofen som inte kommer. Till slut bestämmer de sig för att ge allt till knyttena, som aldrig firat en riktig jul.
"Men jag tycker nog att det borde vara en riktig stjärna i toppen, sa knyttets morbror. "Tycker du," sa knyttet och tittade på muminmammans röda sidenros. "Är det nu så stor skillnad bara idén är den riktiga?"
   Det är en underbar inställning, att det är idén som räknas. Så borde man fira jul, glömsk av alla måsten.

lördag 21 december 2013

Sparad tegelsten

Det finns många som undrar vad en läsmänniska som jag väljer att läsa under långhelger. i år kan jag avslöja att jag sparat Tuva Korsströms tegelstenstjocka "Från Lexå till Glitterscenen - finlandssvenska tidsbilder, läsningar, författarporträtt".
  Den ska jag sätta tänderna i när julfriden sänker si och jag dyker säkert upp en hel del klokare ur den läsningen. För Tuva Korsström har både utblick och insikt i det som hänt i den finlandssvenska litteraturen från 1960-talet framåt, hon har själv varit med om att introducera författarskap och tidsfenomen som den finlandssvenska roman-boomen med namn som Kjell Westö, Monika Fagerholm och Pirkko Lindberg.I I boken strövar hon i det litterära landskapet från 1960-talet till 2010-talet. Ambitionen är att ge en så heltäckande bild som möjligt men hela tiden behålla det personliga greppet, se samband och göra nya kopplingar. 
   En del viktiga författarskap som Solveig von Schoultz, Ulla Olins, Bo Carpelans och Lars Huldéns följs upp och ges delvis nya tolkningar. Här ryms också litterära grupper som flummarna kring tidskriften Fågel Fenix och 1970-talets feministiska kvinnolitteraturen.Av särskilt intresse är kapitlen som behandlar nyskriven litteratur med författarnamn som Kjell Westö, Ulla-Lena Lundberg, Monika Fagerholm, Robert Åsbacka, Emma Juslin och Sanna Tahvanainen för att bara nämna några.
   Korsström skriver sakkunnigt, engagerat och populärt. Man hittar inspiration till nya läsupplevelser men också till att läsa om böcker som man kanske glömt bort.Boken är nog till stor nytta för alla som behöver information om finlandssvenska författarskap under senare delen av 1900-talet och 2000-talets första decennium. Här ryms också kulturdebatt och redogörelse för hur den finlandssvenska litteraturen togs emot i Sverige.
  Den svenska kritikern Ebba Witt-Brattström, som nu arbetar i Helsingfors, harlovprisat boken i Dagens Nyheter.

fredag 20 december 2013

Människorna längst ner

  Visst finns det folk som har det illa ställt idag. Men nog får man perspektiv på elände när man läser "Usla, elända och arma. Samhällets utsatta under 700 år". Historikerna Sofia Holmlund och Annika Sandén är redaktörer och 12 forskare till medverkar.
   I texterna presenteras en annorlunda typ av historia med ett uttalat underifrånperspektiv. Författarna är forskare som på olika sätt brottats med dessa frågor i sitt arbete. Tillsammans ger de en röst åt människor som sällan kommit till tals, vare sig i de historiska källorna eller i dagens samhällsdebatt. 
   För vad vet vi egentligen om utsatta människor i svensk historia? Många har fötts in i fattigdom och utanförskap, andra har drabbats av olyckor under livets gång som gjort att tillvaron kantrat. En del har lyckats resa sig, andra har dukat under.    Så hur såg tillvaron ut för den som var psykiskt sjuk eller funktionshindrad, och för den som inte kunde försörja sig själv? Vad hände de unga kvinnor som blev gravida utan att vara gifta? Och hur klarade sig deras barn, de som kallades oäktingar?   
   Här varvas skildringar av enskilda livsöden med övergripande historisk analys från medeltiden till våra dagar. I fokus står den lilla människan, hennes vardag och kampen för överlevnad och värdighet.   Det är en nödvändig och starkt berörande bok, en nyttig kontrast till all historisk skönmålning som görs.Omslagets fattigflicka är målad av Ilja Repin.

torsdag 19 december 2013

Tänk på våren!

  Vi genomlider nu årets mörkaste dagar och ingen dager synes än. Det är nu vi behöver tänka på nästa årstid, på vår och plantering. Därför njuter jag verkligen av Lena Israelssons höstbok,
 "Gourmetträdgården".
   Denna köksträdgårdens okrönta drottning  har hon skrivit en bok om de grönsaker, örter och bär som smakar bäst och ger mest matglädje. Många är gamla kulturväxter som hamnat i skymundan av hårt förädlade smakfattigare släktingar. Andra är nya och oupptäckta. Bland dem finns framtidens köksväxter. Gemensamt för alla är att de ger matglädje och gör odlingen värd mödan.
   Man får bekanta sig med urgamla svenska kulturväxter som piplök, spansk körvel och kokbönan Signe, lära sig älska den oemotståndliga italienska svartkålen, och utöka beståndet av läckra asiatiska grönsaker med chilipeppar, bladsarepta och grön bladmynta.
   Att odla för optimal smak är del av en global rörelse i hela världen just nu. Att gourmetodla handlar inte bara om att välja rätt växter utan också att odla dem resurssnålt och ekologiskt. Varje kapitel inleds med en personlig betraktelse kring varje köksväxt, utifrån författarens egna odlingar och matupplevelser. Alla kapitel innehåller odlingsråd och recept med förslag på hur köksväxterna kan tillagas. Boken är illustrerad med Lena Israelssons egna fotografier.
   Och vänta bara, efter nyår börjar den långa marscen mot vårens ljus.

onsdag 18 december 2013

Läsningens magi

"Läsarna i Broken Wheel rekommenderar" är Katarina Bivalds debutbok och den har tagits väl emot. Nästa år kommer den i pocket. Det är en detaljrik feel good-roman, precis vad många vill ha som läsning i jul.
   Allting börjar med en brevväxling mellan två helt olika kvinnor. 28-åriga Sara Lindqvist från Haninge och 65-åriga Amy Harris från Broken Wheel i Iowa. Efter två års utbyte av böcker, brev och tankar om både litteratur och livet bestämmer sig Sara för att hälsa på Amy. Men när hon kommer fram är Amy död.  
    Sara står ensam i en liten stad mitt ute i ingenstans. Men där finns förstås alla de människor som Amy har skrivit om i breven. Och de invånarna i Broken Wheel har inget annat val än att ta hand om den förvirrade turisten. Sara blir kvar och för första gången i sitt liv får hon verkliga vänner - inte bara de iböckerna - och de hjälper henne att starta en bokhandel med Amys alla böcker. Både Sara och staden lever upp, nya och oväntade kärlekspar bildas.
   Varken Sara eller invånarna vågar tänka på att hon snart måste åka hem. När hennes tvåmånadersvisum är på väg att gå ut får hennes vänner en galen idé.

tisdag 17 december 2013

Hjärtevarm roman

Det lilla förlaget Sekwa ska man hålla ögonen på. Det är specialiserat på att ge ut fransk samtidslitteratur, sån som de stora förlagen inte tar risker med. På senare år har förlaget hafr riktiga fullträffar, som "Igelkottens elegans". 
   Nyutkommen är Barbara Constantines roman "Och sen Paulette", som handlar om ett kollektiv av det mer ovanliga slaget.
   Det börjar med att änklingen Ferdinand, i sjuttioårsåldern, lever ensam på en stor tom gård sedan sonen flyttat därifrån med sin familj. En dag, efter en våldsam storm, hotar grannen Marcelines tak att rasa in och Ferdinand föreslår att hon, och hennes åsna, ska flytta in hos honom. Efter hand ansluter fler personer och bildar ett udda kollektiv på gården. Den nyblivna änklingen Guy, systrarna Lumière som drivs från sitt hus, ett par vilsna studenter, en spirande kärlek och några djur. Och sedan Paulette ...
   Det är en hjärtevarm berättelse om vardagliga och inte mer unga människor som bestämmer sig för en ny start i livet och som gör någonting som ingen väntat sig.
   Romanen har översatts till ett tiotal språk och fått stort genomslag i Frankrike med närmare 200 000 sålda böcker hittils.

måndag 16 december 2013

En kylig brottsplats

Yrsa Sigurdardottir, isländskan, har redan upptäckt att ödsliga och avlägsna Grönland är en perfekt brottsplats för krimi. Nu har det danska syskonparet Lotte och Sören Hammer också upptäckt ön i norr. Handlingen i deras andra deckare "Allting har sitt pris" börjar med att en ung dansk sjuksköterska hittas mördad i den smältande inlandsisen på Grönland. Det blir ett fall för förste kriminalinspektör Konrad Simonsen och hans spaningsstyrka från Köpenhamn som ska att lösa fallet. 
   Kvinnan har blivit kvävd med en plastpåse över huvudet. Hennes händer är fasttejpade vid låren och anklarna hoptejpade. Det dröjer inte länge innan Konrad Simonsen inser att det inte är första gången han ser ett kvinnolik arrangerat på just detta vis. 
     Samtidigt visar överste Hold vid det danska Statsministeriet ett anmärkningsvärt stort intresse för mordet. Den första delen i serien, "Svinen", har blivit en succé internationellt och de två författar nu på heltid.

söndag 15 december 2013

Hjärtat är en indian

  Vågar man kanske hoppas på en Munro-effekt efter årets nobelpris till en novellist?
  Det finns ånga bra novellister men de står alltid i skuggan av romanförfattare, som om inte novellen är värd att ta på allvar.
    En novellist som är underhållande är Anders Larsson, som ju också är skådespelare och dramatiker. "Hjärtat är en indian", som kom i våras, är en novellsamling som gick ganska obemärkt förbi. Tyvärr.
   Den handlar om barndom och åldrande, resor, vandringar och besvärlig kärlek. Om att vara barn, att ha barn men också att sakna barn återkommer i olika sammanhang. 
   I en av de centrala novellerna, äter en medelålders son våfflor med sin gamla mor. Men är det sonen eller hans far som sitter där i köket? Minnet och tankarna vandrar.
Ett äkta par beger sig på en vandring under en semesterresa. Det börjar idylliskt och tonen men stigen går genom vattenfall och längs bråddjup och plötsligt har båda svindel och det är omöjligt att vända om.
   Stora och mindre träd och den manliga men riskfyllda sysslan att hugga ner dem är en annan av de röda trådarna i denna bok där texterna rör sig över vida fält men har många beröringspunkter med varandra.
 
.

lördag 14 december 2013

Spion med lång skugga

   Med romanen  "Rastlös" är William Boyd , en av Englands mest uppskattade thrillerförfattare, definitivt inne i spionvärlden och med en historia som går tillbaka till andra världskriget och relationen mellan en manlig och kvinnlig spion i MI6, som visar sig bli farlig även tre decennier senare. Noken belönades med "Costa Book Award" och har följts av flera romaner på samma tema.Tidigare skrev han romaner som ofta handlade om Afrika, han föddes i Ghana -52 men bor numer i London och Paris.
   Allt börjar 1939 då Eva Delectorskaja, en ung, vacker och begåvad rysk emigrant i Paris blir värvad till London för att utbildas till den perfekta spionen.Vilket hon också var, hennes kallblodighet gjorde henne fruktad.
   Efter kriget byggde hon med samma perfektion upp ett nytt liv som den typiska engelska hustrun och modern. Efter 30 år trodde hon att hon hade lyckats.Men hon tvingas att någon vet hennes hemlighet. Hon anförtror sin dotter allt, även den livsfarliga kärleksförbindelsen med spiongruppens chef och nu behöver hon sin dotters hjälp...

fredag 13 december 2013

Urkul Språktidning

Ett nytt nummer av Språktidningen är alltid en läsfest. Årets nästsista nummer är inget undantag.
  Här kan man läsa en bra artikel om Bertil Almqvist, mannen bakom Barna Hedenhös. Här får man också veta mer om honom som visdiktare och satiriker. Äntligen balanseras bilden av Bertila!
  Numret bjuder också på en djupintervju med nyaste akademiledamoten Sara Danius där hon säger att hon skriver för att förstå hur saker hänger ihop. För sina studenter förklarar hon att läsande och skrivade aldrig kan vara lätt, inte om man vill förstå på djupet.
  En rolig artikel om luriga ord, sådana som garderar och mjukar upp, finns att läsa liksom en om musikens betydelse för viljan att lära sig ett nytt språk. Fullmatat och intressant.
  Nästa nummer, som kommer i slutet av månaden, innehåller den redan klassiska listan över nya ord.

torsdag 12 december 2013

Republikens 1900-tal

Historien dyker alltid upp i debatterna om nutiden, ofta förvrängd och tolkad på egendomliga vis.
Nu finns i alla fall en bra grundbok om Finlands 1900-talshistoria. Det är Henrik Meinanders "Republiken Finland i går och i dag" som är nyutkommen i hanterligt storpocketformat.
  Det självständiga Finlands historia var dramatisk med inbördeskrig och bolsjevitiskt hot. Tre blodiga krig följdes av en framgångsrik utrikespolitik under det kalla kriget dagar. 
   I dag är Finland en av de främsta bland välfärdsstaterna och en av de starka ekonomierna inom eurozonen.Hur blev det så? Och vilken roll spelade egentligen Mannerheim och Kekkonen och hur var det med Lapporörelsens makt? Vad krävdes för att överleva som Sovjetunionens granne?
   Svaren får man i den här boken. Henrik Meinander ger en både medryckande och faktafylldl syntes av självständighetstidens historia från 1917 till 2012.Meinander har också lyckats lösgöra sig från det stelbenta akademiska språket.  Boken är illustrerad med ett tvärsnitt av självständighetstidens frimärken.
  Hoppas att historieprovokatören Henrik Arnstad, som har ett ont öga till finländsk historia läser boken och tar del av basfakta.

onsdag 11 december 2013

Möt råttan Bettan

  Julen är barnens högtid sägs det. Och för att julen ska bli bra bör alla barn få platta och hårda paket.
  En bok som roar många åldersgrupper - även föräldrar - är "Råttan Bettan och masken Baudelaire" av Annika Sandelin med viuldsint vackra illustrationer av Karoliina Pertamo..
Bredden är stor: vardagen med stress och trotsåldrar, kärleksdikter till det lilla barnet, absurda dikter om levande föremål och kanske stråk av Topelius. Själv hör jag klanger av nonsensversens mästare Lennart Hellsing.
 Sandelin skriver alltid direkt till barnet.Hon har har själv varit ledare för babypoesi i flera år och här finns dikter som redan har prövats ut och gillats av barngrupper. Till några av några dikter finns förslag på lekar.
   Men det bästa är nog de mera vildsinta och humoristiska dikter som visar vad poesin kan göra med vardagen.Det är nyttigt att lära sig i späda år.
  Själv gillar jag skarpt dikten om tant Sivs skor och vad som händer när hennes ålskinnsskor "tar jättehoppet ner i sjön och simmar bort".

tisdag 10 december 2013

Om mångsidiga Bertila


Bertil Almqvist (1902 - 72) var redan en av Sveriges mest kända tecknare redan  när den första boken om Barna Hedenhös kom ut 1948 och efterdet bara växte berömmelsen. 
  I "Boken om Bertila" skriver Nisse Larsson om "Bertilas" - det var så han signerade sina verk - hela verk från politiska satirteckningar till barnböcker och visor.Från en ungdom i vänsterorienterade föreningen Clarté, där han lärde känna Karin Boye ( och jo, han har ritat av henne också) till hyllad satirtecknare i Aftonbladet och Stockholmstidningen.Det var också Bertila som ritade den berömda affischen En svensk tiger under beredskapsåren.
  Samma konstnär som folk med moralpanik nu försöker göra till rasist, för att han kallar indianerna för rödskinn - och hedenhösarna för blekansikten. Han måste skratta gott där han sitter i sin tecknarhimmel och i karikatyr formar kommentarer om dagens dumstrutar.
  Nisse Larsson går igenom Bertilas rika produktion och skriver initierat om den. 
Han hade stor fantasi och kronisk ordglädje men jag undrar om han hade hittat de rätta orden för höstens debatt.

måndag 9 december 2013

Årets mästerliga pristagare

 I morgon är det dags för utdelandet av Nobelprisen. Årets pristagare är kanadensiskan Alice Munro, som de flesta vet. Många har också läst henne, för hon är någonting så ovanligt som en läst pristagare.
  Hennes senaste samling av noveller heter "Brinnande livet" och består av fjorton nyskrivna berättelser.
   Här hittar man allt som gör Alice Munro till vår tids mest älskade novellförfattare: smärtan, värmen, kärleken och den sällsamma förmågan att skildra de korta ögonblick som får hela livet att ta en ny vändning. Hos Munro är det ofta kvinnorna som står i centrum, som mödrar, döttrar, hustrur och älskarinnor. Hon är en mästare på att gestalta livsöden, och skriver noveller som rymmer mer djup än de flesta romaner.
  Bokens fyra sista noveller handlar om författarens liv och om uppväxte i Wingham i provinsen Ontario.
  Det är inte första gången hon får ett fint pris. 2009 tilldelades hon Man Booker International Prize, den finaste utmärkelse en författare kan få vid sidan av Nobelpriset.

  Synd att författaren inte kommer till festen i Stockholm. Vill man så kan man på den här länken höra hennes Nobelförelösning: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/literature/laureates/2013/munro-lecture.html

söndag 8 december 2013

Minnen sköljer in

  En roman av ett helt annat slag än gårdagens tänker jag ta upp nu. Det är Annika Thors första vuxenroman, "Motljus" som finns i pocket. Thor är ju annars känd för en stor publik genom sina hyllade böcker och tv-manus för barn och ungdom.
  En vanlig höstmorgon, strax före frukosten, sätts Maries tillvaro i gungning. Hennes lugna vardag i småstadsvillan, det långa äktenskapet med Staffan - allt som varit tryggt känns plötsligt osäkert och främmande. Ändå har egentligen ingenting hänt: bara ett fotografi och en dödsruna i morgontidningen. Ronny Berglund, den framgångsrike filmregissören, är död. Ronny, som hon inte träffat på trettio år.
  Men sommaren 1976 var de alla unga: Marie och Staffan, Ronny och de andra vännerna i sommarkollektivet. De drog in som en fläkt av den nya tiden: frigörelsens och öppenhetens tid. Men under ytan jäste konflikterna. Ronny och Marie rörde sig mot och från varandra i ett mönster av närmande och undvikande. Han fick henne att känna sig sedd.
  " Motljus" är en klarsynt och drabbande berättelse om tillvarons bräcklighet och om de  val vi gör och vad som kanske skulle ha blivit om vi valt annorlunda.Alltid det eviga undrandet om vad som hade hänt om man inte...

lördag 7 december 2013

Mycket kroppslig roman

  Katja Kettus roman "Barnmorskan" - belönad med Runebergspriset i fjol - liknar ingen annan historia om krig och kärlek.
   Berättelsen om barnmorskan Vindöga utspelas i Petsamoområdet, där Finland, Norge och Ryssland möts.
Tiden är just innan det så kallade Lapplandskriget inleds, kriget som gör bundsförvanter till fiender.
  Vindöga har handlöst fallit för den tyskfinske SS-officeren Johannes och är beredd att göra vad som helst för att vara nära honom. Att Johannes inte är lika kär fäster hon sig inte vid.
   Katja Kettu skildrar en passion som övervinner både Gud och ideologi. Hon skriver om kroppslighet och sexualitet, om att föda och att döda, om djuriskt och mänskligt i ett tyskt fångläger i norra Lappland och på en naturskön holme i Ishavet. Hennes språk är som en urkraft och  översättningen av Janina Orlov, som tidigare har visat att hon förmår göra rättvisa åt egensinnig finska, är mycket bra.
   Det är en roman som både skrämmer och fascinerar och jag var tvungen att ta läspauser, texten tar sig in i läsarens själ och ställer frågor.
 

fredag 6 december 2013

Hyllning till träden

  Träd kan vara skillnaden på liv och död. Och föremål för hyllningar, sånger och kärlek.
  I antologin "Tusen tankar om träd" får man ta del av nära 100 berättelser om träd. En vacker och tänkvär bok som borde sättas i händerna på alla som hanterar skog. Några av Sveriges mest folkkära författare, poeter, skådespelare och artister medverkar med sina bästa trädtexter. Till exempel Katarina Frostenson, Babben Larsson, Theodor Kallifatides, Lill Lindfors, Daniel Boyacioglu, Annika Thor, Sara Mannheimer, Cilla Naumann, Jonas Modig, Birgitta Lillpers, Thomas Tidholm, Magnus William-Olsson, Gunilla Linn Persson och Eva-Stina Byggmästar.
Det vet Rosita Pedro som föddes i ett träd. Brandmannen Thom som med nöd och näppe överlevde stormen    

   Trädantologin, som ges ut av Vi-Skogen, ett globalt trädprojekt. är också rik på bilder och illustrationer av träd. Bland annat medverkar Karin Mamma Andersson, Jockum Nordström och fotografen Edward Echwalu som tagit bilder av Vi-skogen i hemlandet Uganda.
   I den här boken debuterar även personer som författare. Människor från hela Sverige och i alla åldrar har bidragit med alltifrån stillsamma trädhaiku till dramatiska berättelser om sina första klätterträd.
Jens Lagneholm avslöjar hur han överlevde 12 dagar i de jämtländska skogarna sedan han gått vilse. Och elvaåriga Linnéa Eriksson skriver en novell om aspträdet Allan och hans halsduk.
  Med folkets hjälp har Vi-skogen planterat över 100 miljoner träd i Afrika sedan starten 1983.
För varje såld bok planteras minst ett nytt träd i Vi-skogen.

torsdag 5 december 2013

Riktigt bra bakbok

Ann-Sofie Eriksson är konditor och bildlärare. Under många år har hon samlat recept och bra tips från bageriet, allt för att göra bakandet lyckat.Nu har hon samlat sina bästa recept i "Fias söta hemligheter".

  Här finns allt från vanligt vetebröd och munkar till smarriga kakor och tårtor. Ett mycket bra recept på morotsbakelser har jag hittat liksom en annorlunda kladdkaka som ska testas till jul. Ett bra grundrecept på pepparkaksdeg ingår och ett jättebra tips är att man kan lika bra använda smält vit choklad för att dekorera pepparkakor och slipper kletet med kristyr.
  Grundrecept på gräddtårta bjuds det på liksom ett recept på kinuskisås. Det vattnas i mun bara av attskriva om det. Boken blir vacker eftersom bagaren också är konstnär och illustrerat på bästa vis.
  Det är lilla Fontana Media som ger ut boken.

onsdag 4 december 2013

Carvers friska knapphet

 1988 sammanställde Raymond Carver (bilden) en novellsamling med titeln "Där jag ringer ifrån". Han utgick ifrån trettio av sina tidigare böckers starkaste noveller och lade till sju nyskrivna texter. Kort därefter avled han i lungcancer, bara femtio år gammal.
   
Nu presenteras äntligen Där jag ringer ifrån i fullständig översättning till svenska av Kerstin Gustafsson och med ett nyskrivet förord av Stewe Claeson.
  Vid publiceringen skrev Philadelphia Inquirer att samlingen bevisade att Carver var en av vår tides största prosaister och New York Times utsåg Där jag ringer ifrån till en av de bästa skönlitterära böcker som publicerats under de senaste tjugofem åren, och konstaterade att den redan kunde räknas bland den amerikanska prosans mästerverk. Ett värdigt testamente av novellens mästare.
   I Carvers prosa finns inga vinnare. I korta och kärnfulla nedslag skildras med unik exakthet människors vardag och där ingår alkoholism, arbetslöshet och isolering. Ständigt en kamp och hårda villkor i en värld som sällan eller aldrig bjuder på en lättåtkomlig lycka.
    Det är just exaktheten som gjort Carvers prosa så stilbildande runt om i världen. För den som vill ha kärv prosa som motvikt till alla ljuva böcker av Carver som hittad. Mentalt är han släkt med Alice Munro.

tisdag 3 december 2013

En helt annan sak

 Den turkiske författaren Mehmet Murat Somer har skapat en egen nisch åt sig inom deckarlitteraturen. Ingen lätt uppgift med tanke på hur många drottningar och kungar som utropas i den genren.
 "Gigolomordet" är den tredje av hans böcker som kommer ut på svenska och alla är förlagda till transvestitmiljö, så även den här.
    Istanbuls berömda transvestitdetektiv måste ut i hetluften igen. Förkrossad över att ha blivit dumpad av sin senaste älskare, faller hon handlöst för den rike och mäktige advokaten Haluk. Men deras slumpartade  möte får oanade följder när en ökänd gigolo hittas mördad och Haluks svåger grips för mordet.
    Med sina slagkraftiga thaiboxningskunskaper, sin oemotståndliga Audrey Hepburn-klänning och en aldrig sviktande jaktinstinkt måste vår hjältinna nästla sig in i Istanbuls nyrika och mest glamourösa kretsar för att finna svaret på en till synes olöslig gåta.
    Författaren brukar kallas deckarnas Almodóvar och det ligger det mycket i, de osannolika miljöerna är i en klass för sig. Dessutom är böckerna underhållande
om man gillar stilen.

måndag 2 december 2013

Fry och Cooper tillbaka


 Stephen Booth är lite på sidan om när man listar goda brittiska kriminalförfattare. Det är orätvist för han kan som få skapa kusligt stämning som bakgrund till gåtorna.
    Hans nyaste på svenska är "Redan död", som utspelar sig i det dramatiska landskapet Peak District med syndaflodsregnar det över åsar, blöta får, kalkbrott och klippstup. Där samsas bedrägerier och hot med ond bråd död. I ett vattendrag som löper genom ett skogsparti hittas en död man. Han är naken och kläderna ligger prydligt hopvikta. Inte fyrtio år fyllda, ungkarl och plikttrogen tjänsteman på traktens försäkringsbolag.
  Här väntar ett kärt återseende med lokalpoliserna Ben Cooper och Diane Fry, radaråpar i mer än dussinet böcker. Karriärsugna Diane Fry får i uppdrag att leda utredningen för kollegan Ben Cooper är sjukskriven på obestämd tid. Han har nyligen förlorat sin fru i en mordbrand, men sorgearbetet har han skjutit på framtiden. Han är fast besluten att leta rätt på och sätta dit alla som kan ha varit inblandade i branden.
   Det blir en mycket riskabel jakt där såväl Coopers karriär som förnuft står på spel. Det är en trovärdig berättelse som utspelas under låg himmel.
  På Booths hemsida läser jag att nästa bok i serien redan kommit på engelska "Black Dog" heter den.

söndag 1 december 2013

Passion för expedition

 I " Expeditionen. Min kärlekshistoria" letar författaren och läkaren Bea Uusma efter sanningen om Andrée-expeditionens öde. Hon gräver i arkiv och i polartrakternas permafrusna jordlager. Hon reser i Arktis och till Nordpolen. Hon träffar efterlevande, rättsläkare, osteologer, kriminaltekniker och brottsplatsutredare och söker svar i laboratorieprov, packlistor och i det enda som finns kvar av Andrée själv några nagelfragment som fastnat längst in i hans handskar.
    Berättelsen om världens mest misslyckade polarexpedition rymmer även en konsertpianist vars händer inte kan sluta skaka och en spådam i en cykelkällare i Bredäng. Men det är också en historia om Bea själv. Varför blir en ovanligt bekväm person som hatar att frysa besatt av en hundra år gammal polarexpedition och ägnar sitt liv åt att följa i dess igensnöade fotspår? Ständigt på rätt plats, men i fel tid. Resultatet är inte bara en bok som kullkastar gamla teorier och ger nya svar på vad som egentligen hände.  
   Jag har läst bara textversionen av boken, som belönades med Augustpris i år, det finns även
en påkostad illustrerad utgåva med foton, teckningar, kartor och ett omfångsrikt extramaterial.
   Jag gillar egentligen inte böcker om upptäcktsresor men det här är inte bara en bok om män med mål. det är också berättelsen om en författare som är helt fast i sitt ämne, som en besatthet. Så sett hade man lika gärna kunnat säga att boken är skönlitteratur. Alla gränser flyter.

lördag 30 november 2013

Brännpunkt Farenheit 451


Ray Bradburys " Fahrenheit 451", som kom ut 1953, är en gastkramande thriller om en framtid där böcker är förbjudna och staten kontrollerar människors liv och tankar in i minsta detalj.TV är det som styr människors liv och de är lyckliga för att de inte vet annat.
  I Fahrenheit 451 - titeln syfta på temperaturen när papperet tar eld - släcker inte brandmännen eldsvådor utan anlägger dem i hem där de statsfientliga böckerna påträffas. Bokens titel syftar på den temperatur där papper fattar eld.Guy Monyag, romanens huvudperson är brandman och han ifrågasätter aldrig det han gör. Inte förrän han träffar Clarisse...
   Fahrenheit 451 är en roman som kommit att prägla det moderna medvetandet på samma sätt som George Orwells 1984 eller Aldous Huxleys Du sköna nya värld. Den är också en alltid aktuell påminnelse om att det viktigaste för diktatorer är att kontrollera tänkandet. Därför är böcker så farliga...

   Så alla bokmalar, kom ihåg att ni är en liten del i en viktig motståndsrörelse.

fredag 29 november 2013

Mycket att läsa

Senaste nummer av Vi läser dunsade ner i postlådan. Ett välmatat nummer med många intresanta artiklar. Stjärnförfattaren Sofi Oksanen intervjuas i Helsingfors av Karolina Ramqvist, och det är ett bra grepp att låta författare intervjua författare.
   Men, vad jag retar mig på okunskapen om Finland som finns i Sverige. Ramqvist skriver om "unga helsinkibor" och vet tydligen inte att det heter unga helsingforsare.Krux i kanten blir det också för påståendet om att nationalteatern var "centrakt i Finlands antikolonialiala självständighetsprojekt för 100 år sen". Inte är det många som håller med om att självständigheten 1917 drevs fram av antikoloniala stämningar.
   Mer nordisk kunskap skulle man önska sig av kulturskribenterna.
  Kul  är det att läsa årets boktips - och se hur åsikterna stämmer med mina egna.
  Skrämmande läsning är Anders Rydell som skriver om nazisternas framfart bland Europas bokskatter. Mycket läsning alltså, bara jag hinner...

torsdag 28 november 2013

Underbar sjöroman

Ni får ursäkta att det blir mycket marint just nu. Men idag har jag intervjuat danske författaren Carsten Jensen, som är på Ålandsbesök. Vi pratade mycket om hans stora sjöroman "Vi, de drunknade" som han gav ut 2006 och som är en global bästsäljare.
   Romanen handlar om havets lockelse och om befolkningen i den lilla danska staden Marstal på ön Aerö. Romanen är en bred episk berättelse om fyra generationer av sjömän. Det är en kollektivroman, berättad av stadens befolkning, ett allvetande och kraftfullt "vi".
  Romanen börjar med Laurids, som överlever när hans fartyg sprängs i luften under dansk-tyska krigets första sjöslag 1848, försvinner ut och kommer aldrig hem igen. Hans son Albert, går i land efter att ha stått öga mot öga med döden, ondskan och en far som förnekar honom. En påse pärlor har han gjort sig av med, men ett skrumphuvud har han med sig hem. Och så Knud Erik, som fostrats av Albert, och går till sjöss mot sin mors vilja och ställs under andra världskriget inför omöjliga val.
  Har ni inte läst den här sjöskrönan är ni lyckliga som har en stor
läsupplevelse kvar.

onsdag 27 november 2013

Ensam på havet

 Ingen bok har fått så många att ge sig ut på haven som Joshua Slocums bok från 1899 "Ensam seglare jorden runt" - Sailing Alone Around the World. Hans skildring ger läsaren en frihetskänsla som är svår att motstå och nu har den getts ut i ny översättning av Ulf Gyllenhak med ett fylligt förord av Björn Larsson, som jag skrev om igår.
    På egen hand byggde Joshua Slocum om en 36 fots slupriggad fiskebåt vid namn Spray och den 24 april 1895 kunde han hissa segel i Boston, Massachusets. Drygt tre år senare återvände han till Newport. Då hade han seglat jorden runt, 74 000 km.
    Ensam seglare jorden runt har en särställning, men inte bara för att han var först ut. Det är inte heller främst för att han är en driven stilist, även om han skriver en stram prosa utan att någonsin ta till överord. Underfundig och underdriven är de adjektiv som bäst karakteriserar hans berättarröst. Humor har han, men av en diskret sort: "Men sköldpaddssteken var god. Jag hade inget att anmärka på kocken, och det var en regel under hela resan att kocken inte hade något att anmärka på mig. Aldrig har det funnits en så enig besättning", skriver han på ett ställe.
   Han är vidsynt och varken dömer eller fördömer aldrig dem han träffar på sin resa, inte ens de pirater som förföljde honom i Medelhavet eller infödingarna som var på jakt efter honom i Magellans sund. 
  I november 1909 avseglade han åter ensam med Spray från Vineyard Haven med kurs mot Sydamerika och floderna Orinoco och Amazonas. Det blev Slocums sista segling. Varken båt eller skeppare återfanns och nu seglar han på myternas hav.

tisdag 26 november 2013

Att erövra friheten

Man föds inte fri, man blir det, och det räcker inte med att önska sig att man är fri. Att vara fri är en ständig  erövring, som måste pågå ett helt liv. Att inte göra som alla andra, att inte följa modets nycker eller hycklande iklä sig uniform och att våga stå för sina åsikter är också frihetsval.
  Det är essensen i författaren Björn Larssons liv och i sin essäbok "Min frihet" berättar han högst personligt om sina olika val och hur han väljer friheten.
    Friheten är också klangbotten i alla hans romaner och den röda tråd som förenar alla hans romanpersoner, om det så är piraten Long John Silver, Inga Andersson eller gårdfarihandlaren i drömmar, sjökaptenen Marcel.Och om någon tycker att namnet Björn Larsson låter obekant så är det nog för att han tillbringar lite tid i Sverige. Han har undervisat i Paris och gjort långa seglatser, författaren hör inte till de rotfasta. I Europa har han tilldelats många litterära priser men inte i Sverige.
  I den här boken tränger Larsson här ännu djupare ner i sin livsfilosofi. Från barnet som inte sörjer sin fars död, till eleven som skolkar för att studera på egen hand, den unge mannen som väljer fängelset hellre än värnpliktens blinda lydnad, författaren som slits mellan önskan att leva och att skriva, genom de ständiga resorna mellan land och hav. Inte för att ge en förskönande bild av sig själv, utan för att delge läsaren vad livet har lärt honom på vägen.

måndag 25 november 2013

Behovet av Austen

Det tycks finnas ett omättligt sug efter Jane Austens romaner, de kommer ständigt i nyöversättning. I veckan kom hennes sista roman "Persuation" - "Övertaling" på nytt på svenska i översättning av Maria Ekman.
   Det är en lite bitterljuv historia om Anne Elliott och kapten Frederick Wentworth, som möttes och förälskade sig när de var mycket unga, men skildes åt av beskäftiga släktingar. När de många år senare möts igen måste de ifrågasätta och övervinna de förutfattade meningar som en gång drev dem isär.
   Den handlar om kärlek och äktenskap, och är berättad med den humor, insikt och ironi man förväntar sig av Austen. Men liksom sin författare är hjältinnan mognare och tonen är mer allvarlig .Det är som om Austen på allvar börjat fundera på vad kärlek är egentligen. Hon var ju periodvis svårt sjuk när hon skrev romanen.

söndag 24 november 2013

Intressant om Andersson

Varför ingår inte Dan Andersson i den svenska litteraturhistorien? Varför placeras han lite föraktfullt i genren folklig diktare och finnmarksskald?
  Det är frågor som  Göran Greider vrider och vänder på i den intressanta biografin "Det gångna är som en dröm och det närvarande förstår jag icke" som kom ut 2008 - och gick ganska obemärkt förbi då. Det har man svårt att förstå när man läser boken.

Den börjar den  femtonde september 1920. Vid femtiden på eftermiddagen steg Dan Andersson av tåget i Stockholm Han uppsökte Torsten Fogelqvist på DN:s kulturredaktion och lämnade sedan sitt bagage på hotell Hellman. Senare på kvällen besökte Berns salonger med några vänner och återkom vid halvtvåtiden på natten till hotellet, rätt så berusad. Dagen därpå hittas han död av cyanväteförgiftning på sitt rum.
   Utifrån en redogörelse för Dan Anderssons sista dag i livet och den följande polisutredningen berättar Greider genom återblickar om hans täta band till Stockholm, om den dramatiska kärlekshistorien med östermalmsflickan Märta Larsson och de vänner han umgicks med i huvudstaden. Dan Anderssons liv och verk speglas i varandra och en delvis annorlunda bild växer fram. Man får se hans djupa klyvnad mellan stad och land, mellan det svenska och det finska och får insikter i hans känsla av hemlöshet och ständig längtan. I Greiders bok blir Dan Andersson på en och samma gång en röst i vårt eget nu och ett eko från det länge sen förflutna.

lördag 23 november 2013

Den ärvda fattigdomen

När blev jag fattig? Går det att komma ur? Kan jag erbjuda mina barn någonting annat än det här? Får man ha drömmar om kontot visar noll och inkasso­breven ligger i drivor?
   Det är några av frågorna Mathias Rosenlund ställer i sin självbiografiska debutroman "Kopparbergsvägen 20", en roman som nog kan fungera som ögonöppnare för många som tror att sådan fattigdom inte finns, inte hos grannen, inte i vårt land. 
  Författaren sitter vid köksbordet och skriver i stadsdelen Myrbacka i Vanda. Miljön liknar Fittja, där Mathias levde sina första år med två hårt och ständigt arbetande men lågavlönade föräldrar. 
   I Myrbacka har den unga familjen bosatt sig för att skapa ett liv och en framtid. I grannskapet bor invandrare, arbetslösa, alkisar och så den eviga litteraturstudenten Mathias, som försöker försörja sina barn och sin deprimerade fru på snuttjobb. Han försöker också skriva, försöker att inte ge upp sin dröm.
   Han gör det rättframt, naket och utan skam och ställer frågan hur man kommer loss ur fattigdomen. Han är själv barn till fattiga föräldrar och nu är han själv förälder till barn som växer upp fattigt. När blev det så här och måste det vara så är frågor som snurrar i hans huvud.
   En stark och berörande debut och författaren kommer till litteraturdagarna i Mariehamn 2014. 

fredag 22 november 2013

Kalla krigets vindar

Jag blev nyfiken på Jeremy Duns, brittisk thrillerförfattare som slagit ner bopålarna på Åland. Nu har jag läst ungefär halva "The Moscow option" som kom ut i fjol och som förstås inte översatts till svenska än.
  Dubbelagenten Paul Dark har fångats i Moskva och det ser ut som om världen är på randen till ett atomkrig. I en underjordisk bunker diskutera ordförande Brezhnev och hans närmaste vilka mått och steg som ska vidtas och Dark blir utfrågad - och avfärdad.
   Han kommer ihåg en händelse från slutet av kriget när han var en ung agent som skickades till Föglö på Åland för att man hade hittat liket av en tysk ubåtskapten. En händelse som ägt rum i verkligheten, kapten Wilhelm von Trotha har numer en minnesplakett på Föglö kyrkogård.
  Vad som egentligen hände vintern 1945 får vi inte veta men Duns version är en historia så god som någon.
  Jag är inte särskilt förtjust i agentromaner men den här ryckte mig med, måste kanske läsa
 de två andra i Dark-serien också.

torsdag 21 november 2013

Många länder sedan

  Romanen om Galina börjar i Leningrad på 1970-talet och det är Zinaida Lindén som ger ut "För många länder sedan".
    Galinas far är patolog och modern jobbar på ett förlag. Föräldrarna pratar och dansar och är så lyckliga tillsammans att Galina ibland kan känna sig övergiven. Först långt senare, när Galina redan hunnit bilda familj, får hon av en slump reda på den gruvliga familjehemligheten.
  Galinas man är diplomat och känslan av rotlöshet blir en ständig följeslagare på grund av alla flyttningar hans yrke för med sig. I hennes minnen lever vardagslivet i forna Sovjetunionen starkt vidare och en dag får hon kontakt med ungdomsförälskelsen Roman, som nu är han en bejublad teaterkändis - demonregissören från Ryssland - hon är diplomatfru, stationerad i Finland.
I romanen står roman är diplomatlivet som en metafor för det splittrade liv som många  lever idag. Det är en text som är rik på starka känslor och plötsliga vändningar. Men Galina får lära sig att det aldrig är möjligt att återskapa det förflutna.

onsdag 20 november 2013

Mod och envishet

   Victoria Webster är  född med en cp-skada och  det var oklart om hon skulle kunna gå i en vanlig skola. När hon sedan gjorde det utsattes hon för mobbning och det var bara början på all mobbning hon fick tåla. Nu har Victoria tillsammans med mamma, Diana Webster, skrivit en bok om en omöjlig uppväxt. "Så många Mount Evererest". Boken finns även på engelska, "So Many Everests".
   Redan när Victoria bara var elva sa hon att hon skulle bli läkare. Det trodde ingen var möjligt, inte ens hennes föräldrar. Efter två års sökande till medicinsk utbildning i Finland, Sverige och England lyckades Victoria till slut få en studieplats i Stockholm, bara för att strax få höra att det varit - ett misstag.

   Men Victoria vägrade ge upp sin plats och fortsatte studera även om hon ständigt bemöttes med påståenden som "patienterna kommer aldrig att acceptera dig" och "du kommer aldrig att kunna jobba som en riktig läkare". Problemen var inte över när hon en dag var färdig läkare.
   Nu hade hon ställt målet ännu högre. Victoria ville specialisera sig på akutsjukvård. För det syftet jobbade hon på sjukhus på Åland, i England, i Helsingfors och i Stockholm. År 2007 nådde hon äntligen sitt mål och blev specialist i akutsjukvård - som den första i Norden.
     Somliga aspekter i berättelsen är grymma, ,man häpnar över människors elakhet, somlig rörande, somliga roliga och somliga handlar om det enorma stöd som hon fått av de människor som trodde på henne. Trots ämnet är det ingen deprimerande historia, utan en berättelse fylld av hopp och kampvilja.
  En bok som borde läsas inom skolan och vården, så att människor kanske inser att funktionsnedsatta är riktiga människor, de med.

tisdag 19 november 2013

Fram med stickorna!

  
Bara en dryg månad kvar till jul nu, men visst hinner man sticka värmande julkpappar som vantar, mössor och sockor. Kvällarna är ju så långa nu i sena november. Bara att gräva fram stickor och garn.
 En hel del inspiration hittade jag i Ann-Mari Nilssons bok "Sticka mössor, vantar, sockor! som Hemslöjdens förlag ger ut
  Nilsson har komponerat 53 beskrivningar på mössor, vantar, muddar, sockor och ankelvärmare, alla märkta med olika svårighetsgrad. Här finns olika modeller, sticksätt, mönster, hoptagningar, hälar och tummar som man kan kombinera till unika plagg. Till exempel genom att välja vinterns modefärg eller den egna favoritfärgen.
  Ett kort avsnitt om ull och hur man sköter plagg av ull finns med. Och kom ihåg att det lönar sig att satsa på riktigt ullgarn som håller formen. Det finns knappast värre än att sticka i syntetgarn och få uppleva hur plaggen liksom rinner ut och blir oformliga. Bortkastad möda är sådant handarbete.
   Så håll er till den rätta ullen!

måndag 18 november 2013

Om kärlekens irrvägar

  Nominerad till Augustpriset har Lena Andersson blivit för romanen "Egenmäktigt förfarande". En roman om ett omodernt men helt fascinerande ämne: olycklig kärlek.
   Den handlar om Ester Nilsson, som är poet och essäist och en förnuftig människa. En dag får hon en förfrågan om att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask. Och hela hennes förnuftiga tillvaro bryter samman. Ett slags kärlekshistoria inleds mellan Ester Nilsson och Hugo Rask, banal i sin enkla grymhet, storslagen i sin hängivenhet.
   Det är en berättelse om hur mycket vi är villiga att bedra oss själva i vår önskan att bli älskade, men också om hur svårt det är att inte utnyttja människor - och hur brutalt resultatet ändå kan blir. Andersson visar hur det känns att utsättas för den stormande passionen utan att fullt ut kunna gå upp i den. Det är en detaljstudie i makt och besatthet.Andersson har redan jämförts med Hjalmar Söderberg och hans illusionslösa syn på kärlek. Men det är en orättvis jämförelse, åt båda hållen. Andersson har en klar och egen röst. Språkligt sett snuddar de vid varandra, båda är lysande stilister.
    Det är grymt men också bitvis mycket roligt. Hur det än går med Augustpriset så är den här romanen helt klart Lena Anderssons verkliga genombrott också som romanförfattare.
 Utrusta er med penna när ni läser, man får sånt behov av att stryka under fina formuleringar.

söndag 17 november 2013

Långt ut i havet


Fyrar och båkar fascinerar och lockar där de står som människans utposter i havsbandet. Utposter som i långa tider väglett och fortfarande vägleder fartyg förbi farliga rev och in mot kuststädernas hamnar.
   Österbottniske biologen Hans Hästbacka hade tänkt sig att skriva om fåglar men förlaget uppmande honom att i stället skriva om fyrar, och så blev det.Under ett år undersökte han fyrarna och deras historia. Resultatet är en vacker bok - "I yttersta havsbandet" - och här beskrivs fyrar och båkar från Sideby i söder till Karleby i norr. Allt som allt 32 olika platser av skiftande ålder och storlek. Men en historia har de alla.
  Som författaren konstaterar så har människor en dragning till de ensliga fyrarna. Jag tänker på Tove Janssons "Pappan och havet" och den starka längtan som fick honom att ta med familjen till en klippö i havet.

I den boken är det nog författarens stora kärlek till öar långt ut som speglas.
  Vill man resa tryggt i soffan så är den här boken att rekommendera.

lördag 16 november 2013

Med leguan som kompis

 En debutroman om ett rebelliskt barn som bor ensam med sin leguan - som bara pratar tyska. En parafras på Pippi Långstrump, kanske, men mörkare i tonen och inget för barn.
   Martina Montelius är konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan Fyra och en av Sveriges mest egensinniga dramatiker och regissörer. Det här är hennes debutroman. Att hon är dotter till Kristina Lugn spelar kanske roll för romanens egensinnighet.
  "Främlingsleguanen" kan ses som en skälmroman om hur det är att vara helt ensam i världen och om det vakuum som bildas när sorgens orsak har hunnit driva för långt bort.
   Några månader har gått sedan barnet sade upp sig från dagis. Inga formulär fanns att fylla i, det var bara att öppna grinden och gå hem. Personalen har inte vidtagit åtgärder. Femåringens upphovsmän är spårlöst försvunna, alla rum i lägenheten tillhör barnet nu. 
  Här och var finns pengar gömda, och chokladkex är mättande. Ledsagad av sin leguan ger sig barnet ut på upptäcktsfärd bland höghusen och människorna i en  kranskommun...
   I botten på absuriditeten finns ett allvar. Kanske det handlar om hur det är att vara barn till föräldrar som inte växer upp.

fredag 15 november 2013

I Wästbergs Stockholm

   I Stockholm utspelar sig de flesta av Per Wästbergs böcker, om det så är  romaner, dokumentärer eller memoarer. Han är en av de stora stadsskildrarna i likhet med Söderberg och Fogelström.
  Klara - en stadsdel i förvandling  från 1956, Östermalm från 1962, Kring Johannes från 1994 och Tio anteckningar om staden  från 2003. En riktig läsfest på nästan 500 sidor som binds samman av författarens klar blick på nuet och en poetisk känsla för stadens värden och en kunskap om historien och de människor som skapat staden.
  Boken om Johannes är en berättelse om en oförändrad oas mitt i huvudstaden, beskriven av någon som verkligen gillar miljön och i Tio anteckningar  reflekterar han kring Stockholms egenart, om gränsen mellan storstad och småstad, och visar hur man tar sig fram i stenstaden, nyfiket och fritt.
   Till hans åttioårsdag utges nu i en volym fyra av hans sedan länge utgångna Stockholmsskildringar:
   Han tränger in bakom fasaderna och berättar fängslande om hur människor levat och bott, i praktfulla salonger eller i källarverkstäder. Varsamt och noggrant tar han föremål och människor för att ge varje detalj dess egenvärde och återställer en mikrobit av stadens historia.

torsdag 14 november 2013

Tove i helfigur

  Nästa år har det gått hundra år sen Tove Jansson föddes, hon dog 2001, och jubileet kommer att uppmärksammas på många vis.. 
  Redan nu har Tuula Karjalainens biografi över Tove Janssons  produktiva liv getts ut, "Arbeta och älska" heter den.
   Titeln är väl vald för det var mellan de polerna hennes liv kretsade. Alltid arbetet i första rummet. Hon var ju mångsidigt begåvad och arbetade som författare, bildkonstnär och illustratör och den egna ateljen skulle hon aldrig ha avstått ifrån. Men kärleken var också viktig - och komplicerad. Det tog lång tid för henne att hitta och bejaka sin bisexuella läggning och hon hade passionerade affärer med manliga konstnärskollegor och med Atos Wirtanen, filosofen från Åland, var hon beredd att gifta sig. Men han vill inte binda sig, och när han ändrat åsikt om det så var det Tove som inte längre ville.
  Karjalainen placerar in Tove Jansson i 1900-talets politiska, sociala och kulturella sammanhang. Kriget påverkade henne starkt och hon umgicks i kulturella kretsar långt ute på vänsterkanten, något som hennes far starkt ogillade. Boken visar också hur Mumindalen med dess invånare föddes under tiden för andra världskriget. Tove Jansson påverkade samhällets värderingar, men inte som en revolutionär utan genom sin egen livsstil och sina egna livsval. 
  Det är en lyhörd biogtafi som sätter in Tove Jansson i sitt rätta sammanhang. Och så slipper hon vara bara "muminmamma". Det är också en mycket vacker bok.

onsdag 13 november 2013

Grymt och välskrivet

 S J Bolton och hennes serie om den unga poliskvinnan Lacey Flint har fått många läsare och Bolton hyllas i Storbrtiannien som en ny Val McDermid. Den tredje boken om Flint finns nu på svenska och heter "Odödlig".
Elvaårige Barney Roberts vet någonting han inte borde, han vet för mycket om mord på pojkar invid Themsen.
 
Det kommer inte att finnas några ledtrådar för London-poliserna Dana Tulloch och Mark Joesbury. Ingen förvarning om vem som blir nästa offer. Ingen riktig anledning för Barneys vän och granne, Lacey Flint, att bli involverad, eftersom hon är ledig från sitt jobb på Londonpolisen. Och inte en chans att hon ska kunna hålla sig borta.
    Klockan tickar, våldet eskalerar och barns liv står på spel - Lacey och Barney vet att de inte har råd med ett enda felsteg om de ska klara sig igenom det här med livet i behåll. Det är välskrivet, författaren har god psykologisk insikt, men bitvis är böckerna läskiga att läsa. Men man läser ändå för att komma till slutet.

   De tidigare böckerna i serien är "Nu ser du mig" och "Livrädd".

tisdag 12 november 2013

Obekväma Alexandra


  I boken "Bortom mammas gata" berättar Alexandra Pascalidou sin egen historia om flykten till Sverige, uppväxten i förorten Rinkeby och alla önskningar som blev uppfyllda. Men också om utanförskapet, den vardagliga rasismen hon mött och rädslan den dag då nazisterna stod utanför hennes dörr.
  Det jag tar med mig från läsningen är författarens beskrivning av den nordiska godtrogenheten, att vi tror att allt blir bra bara vi upplåter bostäder till flyktingar. Men det är inte bra, det är då den tuffa vardagen utan välvillighet börjar, det är när integrering bara är ett ord som  ghettot blir en fristad.
  Öppenhjärtigt berättar Pascalidou om hur hon var en "maskot", en som visade att invandrare visst kan få jobba som journalister. Men i verkligheten var hon alltid stämplad som "invandrartjejen" som borde vara tacksam och tyst. Den svenka avundsjukan gjorde att hon blev petad som programledare för Mosaik, hon var för profilstark.Tur att författaren är utrustad med envishet och kamplust, annars hade hon inte klarat livet som invandrare.
   Denna utgåva är utökad med ett nyskrivet efterord av Alexandra Pascalidou, tio år efter hoten kom ett oväntat möte som trots allt inger henne hopp.

måndag 11 november 2013

I Roms skugga

    Jag skrev tidigare här om Tore Jansons utmärkta bok "Germanerna", som också är nominerad till Augustpriset i fackklassen. Men nu har jag läst en bok på samma tema, som fördjupar bilden av samverkan mellan Romarriket och de germanska stammarna i norr. Det är Kent Anderssons "I skuggan av Rom - romersk kulturpåverkan i Norden".
   Århundradena kring vår tideräknings början dominerades Europa av det romerska riket. Det bredde ut sig runt Medelhavet och sträckte sig ända till gränsen mot Skottland i norr. Men så långt som till Norden nådde aldrig den romerska expansionen. Däremot påverkades människorna på många olika sätt av romersk kultur och det romerska sättet att leva.
   Andersson är docent i arkeologi och berättar den fascinerande historien om de mer än tusenåriga kontakterna mellan Norden och Romarriket.Från 100-talet e Kr till cirka år 1000 när vikingar ingick i den östromerske kejsarens livgarde.
    Med utgångspunkt från arkeologiska fynd och undersökningar från främst Sverige kastas nytt ljus över en  tämligen okänd del av historien, en tid som i Norden präglades av stora förändringar där romerska föremål och idéer dyker upp i oväntade sammanhang.

söndag 10 november 2013

Vad betyder vi för varandra?

Rachel Joyces roman "Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd" är berättelsen om vardagliga människor som gör ovanliga saker. Det är för enkelt att säga att Harold är en antihjälte, för han är inte medveten om val av roller.
   Det börjar med att han en morgon får brev ifrån en tidigare kollega, Queenie Hennessy, som berättar att hon är döende i cancer. Harold vill skriva något till Queenie, men vad ska han skriva? Hon har gjort något oerhört fint för honom en gång -  men han kan inte minnas riktigt vad.  
   Han skriver några korta rader och säger till sin hustru att han går och postar det. Men när Harold kommer till postlådan kan han inte lägga på brevet. Han går vidare till nästa postlåda, nästa efter den. Han stöter ihop med en ung flicka som berättar om sin faster som drabbats av cancer. Inspirerad av samtalet får Harold idén att han skall promenera hela vägen upp till sjukhuset där Queenie ligger för döden.
   Promenaden från södra England till Skottland blir till en resa genom Harolds liv. Här finns det ansträngda förhållandet till sonen som Harold inte har pratat med på länge. Harold går och går, fast han inte är rustad för det. Inga kängor eller regnkläder, ingen karta och ingen mobil. Men han går och går för han måste hinna fram till Queenie innan hon dör.
  Romanen är vemodig och vacker och har en del att säga om hur vi lever våra liv. Bryr vi oss om varandra längre? Skulle vi kunna gå som Harold?

lördag 9 november 2013

Barnfri eller barnlös?


   Överallt matas vi  med berättelser om moderskap, ofrivillig barnlöshet, livspussel och kärnfamiljsmys.Men alla ställer inte upp på det. I antologin "Ingens mamma" med Josefine Adolfsson som redaktör, berättar tolv kvinnor om varför de valt bort barn.
  Det är tolv kvinnor som vill något annat, som självmant har valt att sterilisera sig innan 30-årsåldern eller  låter sin partner bilda familj med någon annan än att själv bli mamma. Som tycker att klimakteriet är befriande, att vårt förhållande till barn liknar en religiös kult och att det är dags att uppvärdera andra relationer än dem mellan barn och föräldrar.

   Evolutionsbiologi, feministiska strategier och idéhistoria blandas med humor, konsumtionskritik och djupt personliga insikter. Det är definitivt en bok som kommer att bli omtalad. Medverkar i den gör Lena Andersson, Birgitta Stenberg, Jane Magnusson, Gunilla Kracht, Anna Sol Lindqvist, Faranak Rahimi, Annina Rabe, Susanne Wigorts Yngvesson, Sofie Åberg, Gabriella Boijsen, Katarina Sjögren och Natacha López.