
Redan när Victoria bara var elva sa hon att hon skulle bli läkare. Det trodde ingen var möjligt, inte ens hennes föräldrar. Efter två års sökande till medicinsk utbildning i Finland, Sverige och England lyckades Victoria till slut få en studieplats i Stockholm, bara för att strax få höra att det varit - ett misstag.
Men Victoria vägrade ge upp sin plats och fortsatte studera även om hon ständigt bemöttes med påståenden som "patienterna kommer aldrig att acceptera dig" och "du kommer aldrig att kunna jobba som en riktig läkare". Problemen var inte över när hon en dag var färdig läkare.
Nu hade hon ställt målet ännu högre. Victoria ville specialisera sig på akutsjukvård. För det syftet jobbade hon på sjukhus på Åland, i England, i Helsingfors och i Stockholm. År 2007 nådde hon äntligen sitt mål och blev specialist i akutsjukvård - som den första i Norden.
Somliga aspekter i berättelsen är grymma, ,man häpnar över människors elakhet, somlig rörande, somliga roliga och somliga handlar om det enorma stöd som hon fått av de människor som trodde på henne. Trots ämnet är det ingen deprimerande historia, utan en berättelse fylld av hopp och kampvilja.
En bok som borde läsas inom skolan och vården, så att människor kanske inser att funktionsnedsatta är riktiga människor, de med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar