Vad betyder vi för varandra?

Rachel Joyces roman "Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd" är berättelsen om vardagliga människor som gör ovanliga saker. Det är för enkelt att säga att Harold är en antihjälte, för han är inte medveten om val av roller.

   Det börjar med att han en morgon får brev ifrån en tidigare kollega, Queenie Hennessy, som berättar att hon är döende i cancer. Harold vill skriva något till Queenie, men vad ska han skriva? Hon har gjort något oerhört fint för honom en gång -  men han kan inte minnas riktigt vad.  
   Han skriver några korta rader och säger till sin hustru att han går och postar det. Men när Harold kommer till postlådan kan han inte lägga på brevet. Han går vidare till nästa postlåda, nästa efter den. Han stöter ihop med en ung flicka som berättar om sin faster som drabbats av cancer. Inspirerad av samtalet får Harold idén att han skall promenera hela vägen upp till sjukhuset där Queenie ligger för döden.
   Promenaden från södra England till Skottland blir till en resa genom Harolds liv. Här finns det ansträngda förhållandet till sonen som Harold inte har pratat med på länge. Harold går och går, fast han inte är rustad för det. Inga kängor eller regnkläder, ingen karta och ingen mobil. Men han går och går för han måste hinna fram till Queenie innan hon dör.
  Romanen är vemodig och vacker och har en del att säga om hur vi lever våra liv. Bryr vi oss om varandra längre? Skulle vi kunna gå som Harold?