Min blogglista

torsdag 29 april 2021

Överleva stugsommar?

Delar du sommarstuga med släkten? Imponerande, eftersom det inte bara är upplagt för sommaridyll utan även för härdsmälta.
Om du är en av de hundratusentals människor som ser fram emot ännu en sommar med systers pojkväns bonusbarn och andra mer eller mindre enerverande och krävande familjemedlemmar har du nu en bok att hjälpa dig undvika de värsta grundstötningarna. "Sommarstuga. Om att överleva sommaren med släkten" av psykologen Anna Bennich och manusförfattaren Björn Öberg kan hjälpa några med överlevnaden. För det är sällan själva stugan som är orsaken till konflikter utan slitet med att få ihop olika viljor och förväntningar. Vill nya svägerskan styla om farmors heliga sovrum? Får kusinerna hålla på med sina mobiler hela dagen? Kom brorsan för att vila upp sig och du för att laga taket? I den här boken målar manusförfattaren Björn Öberg upp några mycket vanliga scenarion i sommarstugemiljö och låter psykologen Anna Bennich träda in och analysera situationen. I fjorton olika kapitel får vi träffa den fiktiva men väldigt vanliga familjen Hallmar i deras vardag i stugan. Igenkänningsfaktorn är hög när det ska planeras utflykter, kalas och mysiga stunder tillsammans. Men varje scen eskalerar till en situation där någon känner sig överkörd, osedd eller besviken. Det smälls i dörran, kastas tunnbrödsrullar i väggen och dricks lite för mycket alkohol ibland. Då är det dags för psykologen att analysera vad som gick fel och hur man kunde agerat istället. Det är ju ingen som vill ha bråk på semestern men ack så svårt att undvika. Målet för boken är kort och gott att byta ut "Aldrig mer!" mot "Vi ses nästa år!" och faktiskt mena det.

tisdag 27 april 2021

En fjäder i vinden

Sofia Lundberg har i vår kommit med en ny roman, "Som en fjäder i vinden". Hon är
författaren till "Den röda adressboken", en roman som blivit en internationell succé. Man placerar henne nog i facket feelgood och hennes romaner komponeras efter likartat möte. Gåtor och förhållanden i det förflutna som dyker upp i nuet och får nytt liv och som kan förändra liv. Samma "recept" används också i många deckare. Urtan det förflutna skulle berättelserna om nutid bli annorlunda. Frågan man ställer sej är väl jur många likatade berätteöser man vill ta tillsej. ”Som en fjäder i vinden” är en berättelse som sjuder av vänskap, kärlek och jazz, och av de där omständigheterna i livet som är så svåra att råda över. Den 12 augusti 2019 får Viola ett oväntat samtal från Lilly, grannflickan som en gång var hennes bästa vän. Nu är de 80 år och Lilly ligger på dödsbädden. De skiljdes åt i ungdomen men slutade aldrig längta efter varandra. Viola stannade i Visby men Lilly reste ut i världen och hamnade i Paris. I Sofia Lundbergs varma roman får läsaren följa Violas och Lillys livsöden under ett och samma datum, från 1950-talet fram till nutid. När Viola och hennes döttrar till slut tar sig till Paris för att få återse Lilly en sista gång, får hon svaret på den fråga som under många år gnagt i henne. Ibland kan en enda dag rymma ett helt liv.

måndag 26 april 2021

Inte den vi tror

Var han vild och brutal, med hår på bröstet och horn på hjälmen? Nja, den klassiska bilden av vikingen uppfanns på 1800-talet under en av Sveriges mest
dramatiska tider.Efter nederlaget 1809 och den gustavianska tidens aritokratiska utsvävningar ville man, ja eller ett gäng fosterlandssinnade unga män, ha andra ideal i historien. Götiska förbundet bildades och den nyvalde kungen, före detta revolutionäre marskalk Bernadotte var inte sen att haka på. Han beställde bilder av de fornnordiska gudarna och såg till att en staty av gudachefen Oden bar hans drag! Sen bara rullade det på. I denna tid av kris och längtan efter nya ideal tog bilden av den välkände vikingen form. Historien iscensattes utifrån samtidens behov, och genom modet, konsten, museerna och arkitekturen spreds bilden över världen. I "Vikingen. En historia om 1800-talets manlighet" av Anna Lihammer och Ted Hesselblom får läsaren veta hur det kom sig att vikingatidens människor tusen år senare representerades av en bild som på många var fel. Hur det gick det till när vikingamodellen skapades och hur den har bilden följt oss genom historien får man veta mer om här. Anna Lihammer är doktor i historisk arkeologi och Ted Hesselbom är grafisk designer med stor erfarenhet av konst och museiverksamhet.

lördag 24 april 2021

I landet utanför 1940 - 42

Ja, så var den läst. Del två av Henrik Berggrens berättelse om Sverie under krigstiden. Landet utanför heter serien, som ska få ännu ett band. Den här delen har titeln "Sverige och kriget 1940 - 42". I del ett av serien, som kom 2018, skildrades Sverige under det första dramatiska krigsåret. I denna andra del sträcker sig handlingen från hösten 1940, när allt tycktes gå Tysklands väg, till slaget om Stalingrad hösten 1942. I centrum av berättelsen står striderna om eftergiftspolitiken mot Tyskland och central i skildrinen är utrikesminister Günther, som var mycket tillmötesgående mot tyska krav och såg till att dra i de rätta trådarna för att få regeringen att fatta rätt beslut. Som om transiteringen av tyska soldater och krigsmaterial genom det neutrala landet. Statsministern, den legendariske Per-Albin Hansson, var besatt av att hålla landet utanför konflikter. Kosta vad det kosta ville. Visst var det realpolitik, men nog finns det ett stort mått av feghet också. Man tog absolut inga risker under dessa år. Runt de ledande politikerna, militärerna och diplomaterna vävs en skildring av livet i det neutrala Sverige. Vi möter en rad kända och mindre kända svenskars skiftande öden i krigets skugga. Husmödrarna klipper ransoneringskuponger, biografsalongerna är utkylda men fullsatta, antinazister planerar flykt och swing är tidens melodi till mångas irritation. Krigsbarnen från Finland, som var runt 70.000, skildras kortfattat och på omslaget ser man några av dem i ett tågfönter. I små tidningsnotiser rapporteras om allt hårdare ingrepp mot judar i de ockuperade länderna. Men först när ett fartyg med 532 norska judar avgår mot Polen från Oslo i november 1942 kommer en svensk reaktion. Jag gillar Berggrens berättarstil, att han varvar stort och smått. Att utrikespolitiken skildras parallellt med vardagslivet gör att det är lättare att se helheten i all dess komplikation, för åren var på inget vis enhetliga. Hoppas också att Carl Bildt, som ju kom med ett storsvenskt uttalande nyligen om att Sverige skulle ha klarat att slåss mot den tyska krigsmaskinen, läser boken och inser hur totalt fel han hade, det var mednöd och näppe landet upprätthöll beredskap vid gränserna. Allt annat är fria fantasier.

fredag 23 april 2021

En familjs mytologi

Danska Caroline Albertine Minors novellsamling Välsignelser finns på svenska sen tidigare och nu kommer hennes roman "Hummerns sköld". Den handlar om syskonen Ea, Niels och
Sidsel, som tidigt mister sin mor. När modern dör, kan fadern inte hantera situationen. Han lämnar barnen och går helt upp i sitt arbete. Situationen påverkar de tre barnen starkt, de väljer olika strategier för att överleva. Det som är romanens bärande tema är att undersöka vad en familj egentligenär. Minor ställer känsligt tänkvärda frågor. De tre syskonen Gabel lever helt olika liv: Ea har flyttat till San Francisco, där hon bor med fotografen Hector och hans dotter, Sidsel är ensamstående mamma och arbetar som konservator på Glyptoteket i Köpenhamn, medan deras envise lillebror Niels arbetar som affischuppsättare och står utan permanent bostad. Med åren har skillnaderna blivit till avstånd men nu har ett dilemma uppstått som behöver lösas på en gång. Under fem dagar måste de närma sig varandra och sin gemensamma historia. Det handlar brustna relationer och om relationer som överträffar förväntningarna. "Barndomen är en ö som sjunker i havet. Förr eller senare måste man lämna den och man blir inte mer redo än man blir" konstaterar Minor

onsdag 21 april 2021

Tove som bildkonstnär

Rent slentrian mässigt har Tove Jansson stoppats in i ett fack med skylten "Muminmamman" på.
Det är verkligen synd för hon var så mycket mer.Hennes vuxenböcker, romaner och noveller, är mycket läsvärda. Som "Den ärliga bedragaren" som skildrar ett insnöat - bildligt och bokstavligt - kustsamhälle. Vill man ha en överblick av Tove som konstnär kan man med fördel läsa den fylliga katalogen till utställningen "Tove Jansson lusten att skapa och leva" från 2016 och som forfarande går att köpa. Här lyfter fram Tove Janssons sida som bildkonstnär: en sida som hamnat lite i skuggan av hennes roll som barnförfattare. Genom verk från hela hennes karriär lyfter den fram den sida av Jansson som för henne själv var den viktigaste, och löper som en röd tråd genom hela hennes liv parallellt med berättelserna.Katalogen är producerad för en utställning kurerad av Ateneum och har visats runt omkring i Norden och i Storbritannien. Förutom utvalda bilder från utställningen innehåller den introduktions- och bakgrundstexter om Janssons karriär som bildkonstnär av bland annat Tuula Karjalainen som kurerat Ateneums stora Janssonutställning, och den brittiske journalisten och serieteckningskännaren Paul Gravett.

tisdag 20 april 2021

Brott i skärgården

"Mentorn" heter Louise Björnlunds tredje boken i serien Skärgårdsmorden med scener från Stockholms skärgård. Hon skildrar spännande och unika intriger som får läsaren att vilja läsa mer. Nämnas bör att jag inte läst de tidigare delarna "Marionetten" och "Jazzkatten". Romanen inleds med att en båt hittas på drift av skärgårdsguiden Kina Bergsmed. På durken ligger en livlös kropp. Strax därefter gör dykarna, som dokumenterar de vattenfyllda gruvorna på Utö en fasansfull upptäckt. Kriminalkommissarie Ewald Wermelin och kollegor från Södertörnspolisen kämpar mot tiden. Kina uppsöker området kring fyndplatsen på eget bevåg och blir iakttagen av en drönare. När hon upptäcker en film på Youtube över fyndplatsen med sig själv i huvudrollen inser hon att hon behöver vara på sin vakt. "Mentorn" är en mycket aktuell spänningsroman om gängkriminalitet och om de krafter som härskar när hämnd och rädsla tar över. Allt med bakgrund av en på ytan idylliskt skärgårdsmiljö.

söndag 18 april 2021

Ett modigt hopp

Emma Hamberg har många läsare efter serien om Rosengädda. Nu kastar hon sig ut i en helt annan miljö med "Je m'appelle Agneta". Alla människor kan delas in i färggrupper efter personlighetstyp numera. Min färggrupp är genomskinlig. Det tycker Agneta, som är fyrtionio år och har bleknat in i tapeten. De utflugna barnen hör bara av sig när de vill att hon ska swisha pengar, och arbetskamraterna har absolut noll intresse för vad Agneta gör, tycker eller vill. Hennes man Magnus, fågelskådare och frisksportare, anser att din kropp är ditt tempel och att templet inte ska besudlas med till exempel rödvin eller aprikosmarmelad. Nej, granatäppelkärnor och quinoa är det som gäller. Lyckligtvis finns ett utrymme bakom frysen i källaren där Agneta kan ha sin marmelad. Att ligga i sängen, dricka vin i smyg och se på tv-serier där folk renoverar franska gårdar är hennes enda, hemliga njutning. Men när så Agneta får syn på en radannons i tidningen vaknar något inom henne. "Äldre pojke behöva hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Mycket viktig varje fredagar 17.00 sitt på bar. Måste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike." Några dagar senare står Agneta till sin egen och alla andras förvåning på ett ödsligt torg i en liten by i Provence. Där ingenting är som i annonsen. Den äldre pojken är en dement bög som bor i ett gammalt kloster och sörjer sin stora kärlek som dött. "Je m appelle Agneta" är en roman om att våga kliva ur sig själv, om att inse att livet är kort och snabbt rinner förbi. En roman där Emma Hambergs karaktäristiska livsglädje syns på varje sida. Det är en både rolig, sorglig och rebellisk roman om att ta kontrollen över sitt liv och våga vara den man är. Kulturkrockarna och känslan av att hitta hem är underbart skildrade och Hamberg skriver så att man tycker man känner personerna.

fredag 16 april 2021

Antecknar i orolig tid

Merete Mazzarellas nya bok "Från höst till höst" har kommit till som en dagbok, från september
2019 till september 2020. September 2019, bokhösten är i full gång med allt vad det innebär för en författare: samtal, bokmässor, möten med läsare. Mazzarellas bok "Skulle vi alla kunna samsas" är ny, hon lever antecknande, ständigt iakttagande sin omgivning, och nu inleder hon ett dagboksprojekt som ska pågå fram till september 2020. I november reser hon till Australien tillsammans med sin man L - filosofen Lars Hertzberg - men de är tvungna att återvända hem nästan genast för Australien står i brand och luften är hälsovådlig. Det blir jul i Helsingfors, det blir nyår, och i det nya decenniets spädaste barndom går det att urskilja en liten nyhet om ett nytt, farligt virus i Kina. I mars månad briserar virusbomben också hos oss i Norden.Samhället stängs ner, allt vi är vana vid slutar gälla.Sommaren tillbringas i Ekenäs där paretockså har en bostad och Mazzarella konstaterar att det är lättare att acceptera det långsamma tempot med att hon har ett klassiskt sommarlov. Och hon påpekar för sig själv att de inte har något att klaga på, de kan simma i havet varje dag och röra sig i naturen, läsa och samtala som de alltid gjort. Men förstås saknar hon familjen och 75-årsdagen som skulle ha firats i England ställs in. Mazzarella antecknar varje skiftning, både i det egna och i det kollektiva medvetandet." Från höst till höst" är en dagbok från ett år då ingenting blev som någon tänkt sig, och om hur de hot världen idag står inför - coronan, klimatförändringen, Trump, Putin - alla hänger ihop. Som vanligt är det stimulerande läsning och författaren delar med sig av tankar kring böcker hon läst och har åsikter om.

onsdag 14 april 2021

Leons nittonde

Med "En fråga om tro" ger Donna Leon ut den nittonde boken i romanserie om Guido Brunetti, som älskas världen över för den levande skildringen av Venedig, familjen och maten, för huvudpersonens mix av melankoli och medkänsla, och givetvis för de fängslande intrigerna. När berättelsen börjar är augustihettan är olidlig och kommissarie Brunetti drömmer om att fly från Venedigs konstanta turisthorder. Men innan han kan ansluta till familjens semesterfirande i de svalare bergen landar ett avslöjande dokument om stadens domstolar på hans bord. En gammal vän misstänker att rättegångar systematiskt förhalas, ibland i flera år. Givetvis tjänar någon på det – frågan är bara vem.Samtidigt behöver kollegan Vianello hjälp av Brunetti. Hans favoritmoster har hamnat i en bedragares klor på grund av sin starka tro på horoskop. Stora summor försvinner från hennes bankkonton och hon träffar regelbundet en mystisk ”rådgivare”. Just när semestern är inom räckhåll sker ett brutalt mord, så Brunetti tvingas stanna i den kokheta staden för att lösa fallet. Som alltid kämpar han för rättvisan och mot korruptionen bland kanaler, palats och gondoler.

måndag 12 april 2021

Räddare i pandemin

Richard Osmans debutdeckare "Torsdagsmordklubben" har sålts i en miljon exemplar i hemlandet och har kallats "räddningen under lockdown" Nu har den kommit på svenska också men själv läste jag den just efter jul på engelska, eftersom många tyckt att den är så bra. Det är den också och författaren är egentligen tv-producent och programledare. Det här med deckare var bara en udda grej. Historien är typiskt brittisk med drag av Christie men har ändå en egen berättarton. En pensionärsduo av 70-plussare - Elizabeth, Joyce, Ibrahim och Ron - bor på Coopers Chase, ett luxuöst äldreboende på den idylliska engelska landsbygden. På torsdagarna träffas de och ägnar sig åt att efter bästa förmåga lösa ännu olösta brott, kalla fall för det mesta. Tillsammans utgör de den okonventionella och kreativa Torsdagsmordklubben, ständigt diskuterande över en kopp te eller varför inte ett glas gin eller whisky. Men när ett mord inträffar i verkligheten och lik dyker upp på de mest oväntade platser ställs Torsdagsmordklubbens mod och kreativitet på sin spets och de bestämmer sig omedelbart för att hitta mördaren och lösa den kniviga mordgåtan. På vägen tampas de med skumma tomtspekulanter, opålitliga byggare och en falsk bräst - bland annat men naturligtvis blir fallet löst. Och jag håller med författaren när han säger att deckare är trösterika för, i motsats till verkligheten, vet läsaren att det serveras en lösning på slutet och att verkligheten har en viss ordning. Del två i bokserien kommer till hösten på engelska.

söndag 11 april 2021

Odling för noviser

Om bara temperaturen skulle bli lite behagligare så kan alla odlingsentusiaster, gamla som nya, dra på sig trädgårdsstövlarna och börja uträtta storverk. För noviser är "Grönsaksodling för nybörjare" av Lena Israelssons är ett bra val, en älskad
klassiker som fått nytt utseende. Det handlar om att odla grönsaker: enkelt, ekologiskt och i liten skala. I behändiga pallkragar, högproduktiva odlingsbäddar och odlingsland eller i balja på balkongen.Boken är lika enkel som odlingsmetoderna. Även om du aldrig hållit i en spade eller sått ett frö kommer du att vilja sätt i gång att odla. Och fler och fler drömmer om att skörda frodiga sallatsblad och mjälla morötter i egen täppa. Här i Grönsaksodling för nybörjare får du hjälp och inspiration metodiskt och lustfyllt, från första spadtaget till skörden av läckra grönsaker av en av Sveriges mest uppskattade trädgårdsprofiler, författare till bland annat standardverket Handbok för köksträdgården och Gourmetträdgården. Vi är med andra ord i gott sällskap.Författaren kan mycket om både nya och gamla trädgårdar, hon har skrivit en underbar bok om gamla klosterträdgårdar, också.

fredag 9 april 2021

Ovillig pensionär

»Ian Rankin bräcker det mesta i dagens deckarutgivning.« skrev Lotta Olsson i DN och hon har
rätt. Det är få av de unga intrigmakarna som slår Rankin. I "Även vilda hundar" har Rebus motvilligt gått i pension men han är inte pensionärstypen. Han är inte särskilt förtjust i hobbies, semestrar eller renoveringsprojekt. Han har polisyrket i blodet. När kriminalinspektör Siobhan Clarke hör av sig och ber om hans hjälp i en utredning tvekar Rebus inte länge innan han tackar ja. Clarke har utrett en framstående advokats död, vars kropp hittades tillsammans med ett hotfullt meddelande. På andra sidan Edinburgh har Big Ger Cafferty - Rebus långvariga ärkefiende - tagit emot ett identiskt meddelande och en kula genom sitt fönster.Nu är det upp till Clarke och Rebus att lägga ihop pusselbitarna och sätta fast mördaren. " Även vilda hundar" är den tjugonde romanen om skotten John Rebus, i översättning av David Nessle.

onsdag 7 april 2021

I Engelbrekts tid

Elisabeth Östnäs har skrivit en rad intressanta historiska romaner. I "Midsommarbrud" tar hon läsarna med till senmedeltiden och frihetshjälten Engelbrekt Engelbrektsson. Hon är noga med research och har förmåga att gestalta utvecklingen i det historiska förloppet. Året är 1411 Ransta sätesgård börjar återhämta sig efter pestens hårda år och Karin vågar hoppas att hemmet ska bli vad det borde vara: bygdens främsta hästgård. Men faderns pengakista gapar tom och för att rädda gårdens framtid måste Karin gifta sig med bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson. Han inleder snart sitt segertåg över Sverige, som fortfarande är illa åtgånget efter pestens härjningar. Karin är inte förälskad i sin man, även om hon ser upp till honom. Kanske skulle hon kunna bli lycklig ändå? Om hon bara kan glömma den där midsommarnatten och ett möte hon inte borde ha haft. En en av de allra bästa i romanserien Släkten, som historiska Media ger ut. Att läsa den här typen av historiska romaner är ett bra sättet att lära sig historia och öka allmänbildningen,i synnerhet när boken är så välskriven och medryckande.

måndag 5 april 2021

Om historiskt feltänk

Katrine Marçal(f 1983) är skribent och författare, bosatt i Storbritannien.Hon skriver regelbundet om ekonomi och politik för Dagens Nyheter.Hennes senaste bok är "Att uppfinna världen - hur historiens största feltänk satte käppar i hjulet".
Vi lyckades skicka en människa till månen innan vi kom på idén att sätta hjul på en resväska. Hur är det möjligt? undrar Marcal I själva verket är svaret lika enkelt som förbisett: det handlar om kön. För bara ett halvt sekel sedan var det otänkbart för en man att inte bära sin egen väska.Hjulväskor är praktiska ibland, men de väger inte mindre än andra väskor och de kan föra ett jäkla oväsen. För att resväskor med hjul ska komma till sin rätt behöver de släta välsopade golv, hissar som inte står still och rulltrappor som inte är avstängda. Resväskor med hjul behöver med andra ord flygplatser. När de slog igenom hos de breda massorna så skedde det inte på grund av en djupgående förändring i det manliga psyket. De slog igenom samtidigt som det blev billigare att flyga. I den här boken ställs samtidens dominerande idéer om ekonomi och teknik på ända. Med djupdykningar i allt från valfiske och rymddräkter till klimathot och artificiell intelligens visar Marçal hur grundmurade föreställningar om manligt och kvinnligt har präglat det moderna samhällets uppkomst. Och fortfarande gör. Med ”Att uppfinna världen” vill Katrine Marçal visa hur könsrollerna – eller snarare mansrollen – stått i vägen för teknikens utveckling. Hur vi fostrats att se stenyxan som ett viktigt framsteg, men inte grävpinnen och handkvarnen. Bäst är Marçal när hon resonerar kring hur riskkapitalism fungerar utifrån hur valfångst bedrevs på 1800-talet och när hon gör upp med föreställningen om att man kommer att kunna ersätta den mänskliga hjärnan med datorer: ”Vi har ännu inte skapat maskiner som är som människor. Istället har vi alltså organiserat människor som vore de maskiner. Och börjat kalla det för innovation.”Applåd för den tanken!

lördag 3 april 2021

Järnnäve i sammet

Termen "sammetsdiktatur" skapades redan i det sena 1800-talets turbulenta Ryssland och beskriver sig själv: En sammetsdiktatur är något hårt invävt i nåt mjukt.Anna-Lena Lauréns nya bok heter "Sammetsdiktaturen - motstånd och medlöpare i dagens Ryssland". Laurén är sedan 2016 Dagens Nyheters Rysslandskorrespondent men hon har ett 20-årigt förhållande till landet och har gettut tre böcker om det tidigare. I sin ger hon inblick i det politiska spelet i Kreml men tar också med oss hem till vanliga medborgare. Det mjuka i Ryssland är till exempel rätten att uttrycka en åsikt, rätten att gå till valurnan. Att åsikten sällan ges någon betydelse, eller att kandidaten redan är vald är något de flesta ryssar finner sig i. Men inte alla.Men det är farligt att vara oppositionell i Ryssland. Om man deltar i demonstrationer och gör motstånd riskerar man sitt liv och sin frihet. Det ser vi nästan dagligen i nyhetsbevakningen. Inte minst från de pågående protesterna mot Putin-regimen och för frisläppandet av Alexei Navalny. "Det finns idag väldigt många människor som protesterar mot Putin-regimen. Det finns en växande trötthet mot Putin-regimen. Det nya är att en stor del av demonstranterna inte bor i Moskva och St Petersburg. Det är människor från regionerna som protesterar, som vågar ta risken. Det är något nytt som jag märker av alltmer ute i det ryska samhället som kommer att leda till en förändring" skriver Anna-Lena Laurén. Hon berättar också om människor som protesterar mot hur landsbygden godtyckligt gjorts till storstädernas soptipp eftersom det är förmånligare att dumpa avfall i naturen än att sortera, och i Ryssland är snabba cash ännu snabbare än i väst. Någon har förlorat sin åkermark till storbolagen, och har mage att protestera. Någon forskar i massgravar och arresteras. Någon får sina nätsidor stängda av Kreml men bygger upp dem på nytt. Oppositionspolitiker trakasseras, fängslas, dödas. Det är farligt att motsätta sig makten - som antagit formen av en aldrig åldrande president med bar överkropp - men ändå fortsätter demonstrationerna. Demokrati är inte ett för Ryssland naturvidrigt system, men missförstånden kring vad demokrati går ut på är många. Men förändringen är på gång. Det är den hoppfulla tesen i Laurens nya bok som är ett slags fortsättning på hennes debut "De är inte riktigt kloka de där ryssarna" - men mörkare och mer samhällsinriktad. De är fortfarande inte riktigt kloka, men de är inte heller dumma - den ryska klockan tickar långsamt, men den tickar. En bok som bör läsas av alla som vill förstå det komplicerade land som ju Ryssland är. Att den är välskriven och underhållande gör den inte sämre.