Järnnäve i sammet

Termen "sammetsdiktatur" skapades redan i det sena 1800-talets turbulenta Ryssland och beskriver sig själv: En sammetsdiktatur är något hårt invävt i nåt mjukt.Anna-Lena Lauréns nya bok heter "Sammetsdiktaturen - motstånd och medlöpare i dagens Ryssland". Laurén är sedan 2016 Dagens Nyheters Rysslandskorrespondent men hon har ett 20-årigt förhållande till landet och har gettut tre böcker om det tidigare. I sin ger hon inblick i det politiska spelet i Kreml men tar också med oss hem till vanliga medborgare. Det mjuka i Ryssland är till exempel rätten att uttrycka en åsikt, rätten att gå till valurnan. Att åsikten sällan ges någon betydelse, eller att kandidaten redan är vald är något de flesta ryssar finner sig i. Men inte alla.Men det är farligt att vara oppositionell i Ryssland. Om man deltar i demonstrationer och gör motstånd riskerar man sitt liv och sin frihet. Det ser vi nästan dagligen i nyhetsbevakningen. Inte minst från de pågående protesterna mot Putin-regimen och för frisläppandet av Alexei Navalny. "Det finns idag väldigt många människor som protesterar mot Putin-regimen. Det finns en växande trötthet mot Putin-regimen. Det nya är att en stor del av demonstranterna inte bor i Moskva och St Petersburg. Det är människor från regionerna som protesterar, som vågar ta risken. Det är något nytt som jag märker av alltmer ute i det ryska samhället som kommer att leda till en förändring" skriver Anna-Lena Laurén. Hon berättar också om människor som protesterar mot hur landsbygden godtyckligt gjorts till storstädernas soptipp eftersom det är förmånligare att dumpa avfall i naturen än att sortera, och i Ryssland är snabba cash ännu snabbare än i väst. Någon har förlorat sin åkermark till storbolagen, och har mage att protestera. Någon forskar i massgravar och arresteras. Någon får sina nätsidor stängda av Kreml men bygger upp dem på nytt. Oppositionspolitiker trakasseras, fängslas, dödas. Det är farligt att motsätta sig makten - som antagit formen av en aldrig åldrande president med bar överkropp - men ändå fortsätter demonstrationerna. Demokrati är inte ett för Ryssland naturvidrigt system, men missförstånden kring vad demokrati går ut på är många. Men förändringen är på gång. Det är den hoppfulla tesen i Laurens nya bok som är ett slags fortsättning på hennes debut "De är inte riktigt kloka de där ryssarna" - men mörkare och mer samhällsinriktad. De är fortfarande inte riktigt kloka, men de är inte heller dumma - den ryska klockan tickar långsamt, men den tickar. En bok som bör läsas av alla som vill förstå det komplicerade land som ju Ryssland är. Att den är välskriven och underhållande gör den inte sämre.