Katja Kettu, den tatuerade författaren, är född 1978 och uppvuxen i Rovaniemi. Hon
bor och arbetar idag i London, Tallinn och Helsingfors. Kettu har
utgivit fem romaner, varav "Barnmorskan" (på svenska 2013) både filmatiserades och belönades med Runebergspriset 2012.
Kettu fortsätter i sin nya bok "Nattfjärilen"
– även den i njutbar svensk översättning av Janina Orlov – med i
stort samma metod. Den unga finskan Verna, hamnar hos mari-kvinnan Elna i
byn Lavra i Ryssland för att ta hem sin fars kvarlevor. Vid sitt besök i
oklart ärende dog han under mystiska omständigheter. Så börjar en historia i många lager veckla ut sig.
Allt börjar 1937
då Vernas farmor, den finska generalsdottern Irga skidar över finska
gränsen, gravid och på jakt efter den sovjetiske fadern. I Sovjet ser hon hoppet om ett nytt liv. Ett kort tag
känns det ”varmare i kommunismen” – men efter att ha dömts till 25 år
arbetsläger i Vorkuta för politiskt förräderi, sjunker temperaturen.
Växelvis med Irga
berättar Verna och Elna om händelserna i byn Lavra 2015 där det
förflutna kastar skuggor lika hotfulla som de från lägertornens
strålkastare. Men alla de här dubbleringarna och förväxlingar med en
intrig som pekar rakt in i det mörka hjärtat i Rysslands nuvarande
maktcentrum blir i snårigaste laget och känns mest som en övertro på en fiffig romankonstruktion.
Kettu är som bäst när hon på sitt suveräna språk sveper läsaren med sig, så släng alla stödkryckor!
Stura betydde på fornsvenska egensinnig och bångstyrig och det är ett
passande namn på medlemmarna av Stureätterna . I "Sturarna - makten, morden, missdåden" tar Bo Eriksson ett helhetsgrepp om de tjuriga S
turarna, från riddaren Rörik Sture på 1300-talet till den siste Sturen, greve Svante Mauritzson, som dog 1616. Här uppvisas en gripande historia fylld av Sturemord och djupaste förtvivlan.
Berättelsen om Sturarnas öden följer med nästan kuslig precision lyckohjulets obönhörliga gång från lycka mot det oundvikliga fallet och förlust av det man en gång ägt. Precis som Kennedy-klanen i USA har det vilat något kungligt och magiskt över namnet Sture, och precis som den amerikanska familjen har också Sturarna varit olycksdrabbade.
Ingen svensk adelsfamilj har varit så nära att få bära den kungliga kronan men i stället fått se både familjemedlemmar och kungavärdigheten gå förlorade i brutala maktkamper inte minst mot Vasaättlingar.
Detta är historien om hur den senmedeltida aristokratins makt bryts när arvkonungadömet konsoliderades under 1500-talet. Från att ha varit toppstyrt av ett fåtal adelssläkter utvecklades samhället till en ny tid och era där den politiska ordningen kontrollerades och dominerades av kungen och i kampen om tronen gick Sturarna ut som förlorare.
turarna, från riddaren Rörik Sture på 1300-talet till den siste Sturen, greve Svante Mauritzson, som dog 1616. Här uppvisas en gripande historia fylld av Sturemord och djupaste förtvivlan.
Berättelsen om Sturarnas öden följer med nästan kuslig precision lyckohjulets obönhörliga gång från lycka mot det oundvikliga fallet och förlust av det man en gång ägt. Precis som Kennedy-klanen i USA har det vilat något kungligt och magiskt över namnet Sture, och precis som den amerikanska familjen har också Sturarna varit olycksdrabbade.
Ingen svensk adelsfamilj har varit så nära att få bära den kungliga kronan men i stället fått se både familjemedlemmar och kungavärdigheten gå förlorade i brutala maktkamper inte minst mot Vasaättlingar.
Detta är historien om hur den senmedeltida aristokratins makt bryts när arvkonungadömet konsoliderades under 1500-talet. Från att ha varit toppstyrt av ett fåtal adelssläkter utvecklades samhället till en ny tid och era där den politiska ordningen kontrollerades och dominerades av kungen och i kampen om tronen gick Sturarna ut som förlorare.