Min blogglista

torsdag 13 december 2018

Sund berättar om musiken

 I sin nya roman "Där musiken började", som är andra delen i hans österbottniska trilogi med Jakobstad som nav, går Lars Sund tillbaka till 1960 och 70-tal, när popen på allvar slog igenom i Finland och Jakobstad kallades Finlands Liverpool, eftersom det fanns så många garageband där
   Förutom den blivande tonsättaren Alf Holm får läsaren också möta Ulla-Maj, Maggi och Iris från "Tre systrar och en berättare". Den romanen var placerad i efterkrigstiden, nu är det deras barn som tar över. Maggis döttrar, framför allt Neppe och Hajje, kommer att spela viktiga roller i Alfs utveckling
   Efter den internationella succén med operan Tom of Finland blir den finländska postminimalistiska kompositören Alf Holm berömd. Berättaren söker sig tillbaka till Alfs rötter i en cellulosadoftande österbottnisk hamnstad.
    En berättare för ordet, assisterad av sin skrivlärare och framför allt av vålnaden efter Odin Sikström, lokal tonsättare, cyklist och plåtslagare .Berättelsen börjar en kylig och regnig vårdag i nutid, när en kran lyfter bort pelaren i restaurangen Terrazzos hörn – en gång samlingsplats för stadens ungdom och världens nav. Därifrån söker sig historien tillbaka 60-, 70- och 80-talets Jakobstad, New York och Vasa. Texten ekar ut popmusik på full volym.
   Sunds flödande berättarkonst är svår att motstå. Han målar upp bilder av staden och av människorna i dem så att de blir helt levande.

onsdag 12 december 2018

Fjäderlätt om kändismödor

Ingrid Remvall är beteendevetare och författare. Hon har gett ut fyra ungdomsromaner och en faktabok för unga entreprenörer. Med "Mordoch martinis" debuterar hon som deckarförfattare och det handlar om det ljuva livet bland kändisar.
   Bella jobbar på en eventbyrå, ett drömjobb för många, men själv drömmer hon om att förändra världen med sin livstilsblogg. Det finns bara ett problem: Ingen läser den. Hennes pojkvän tycker till och med att hon ska lägga ner bloggen och fokusera på viktigare saker, som att skaffa barn. Bara en av alla saker de är oense om.
   Men när Bella hittar en kändiskock död naken, insmetad i grädde och med ett pentagram inristat i magen på en restaurangtoalett förändras allt. Efter en utekväll lägger hon upp en bild på liket på sin blogg. När hon inser vilken besöksstorm den genererar får hon en idé: hon ska sätta fast mördaren med hjälp av sina följare. Men ju närmre hon kommer sanningen desto djupare dras hon in i ockulta affärer med fara för sitt eget liv.
   Några timmar av underhållning får man av den här boken.


tisdag 11 december 2018

Vänner emellan

   På kibbutzen är det tänkt att alla ska vara vänner. Men väldigt få är det.
 I romanen " Vänner emellan" öser Amos Oz ur sina egna erfarenheter om livet på en kibbutz i Israel i slutet av 1950-talet. Här möts människor från olika skeden i livet. Det är åtta historier om människor som alla bär på egna hemligheter
. Historier om kärlek, längtan och sorg. Och historierna handlar om ensamhet, på det enda stället man inte ska kunna känna sig ensam - kibbutzen.
     Här finns Zvi Provizor, en pessimistisk och butter trädgårdsmästare; Henya Kalish, vars rika broder vill betala för hennes son Yotams studier i Italien, medan Yotam själv bara tänker på hur han ska våga lämna kibbutzen och ge sig ut i världen; och historien om Martin Vandenberg, skomakare och överlevare från Förintelsen, som vigt sitt liv åt världsspråket esperanto.
     De åtta berättelserna bildar tillsammans ett band av historier som hakar i varandra. Det är inte bara  enskilda människoöden, utan det blir också en bok om en tid, en plats och en idé om hur vi i humanismens namn skulle arbeta och leva tillsammans, trots olika bakgrunder, olika politiska uppfattningar och olika synsätt på livet. Ett försök till kollektivroman.
    Oz skildrar här människors rädsla, deras sorger, förhoppningar och längtan med mjuk hand och stark empati. Romanen är en hyllning till hans egna förflutna och hågkomster av livet på en kibbutz.

måndag 10 december 2018

Läs med öronen också

   "Från tolvårsåldern var mitt huvud fyllt av bara två tankar som sedan dess nog aldrig lämnat min skalle: flickor och resor ut i världen" deklarerar Herman Lindqvist, journalisten och författaren som har skrivit Sveriges historia i elva band och fått både folkets och kungens barn att sluka den.  I självbiografiska "Mitt i allt" han vänder blicken mot sitt eget liv och ger oss sin egen historia här som ljudbok med författaren själv som uppläsare. In bra version för det ger en extra dimension åt texten att höra författaren.
   Herman Lindqvist växte upp på svenska ambassaden i Helsingfors där hans far var pressattaché. En ström av politiker och korrespondenter gästade hemmet och det blev alldeles naturligt att Herman ville ut i världen som journalist. I sin bok berättar han om åren i hetluften, då han upplevde ett tjugotal krig i tre världsdelar.
    Men han berättar också om sina förfäder i den svenska arbetarrörelsen, om barndomen som präglade honom i efterkrigstidens Helsingfors, om olyckor och glädjeämnen och om ett livsavgörande möte i Kairo. Lindqvist berättar också om framgångar och motgångar med böckerna han har skrivit (fler än femtio!), om storverket Historien om Sverige, om hur ”Hermans historia” i TV kom till och om hur han fick ett hemligt uppdrag av kung Carl Gustaf.
    Miljoner läsare har blivit intresserade av historia tack vare Hermans berättelser om människorna bakom den. Hans egen historia är förstås också full av människor. I Mitt i allt bjuder han på överraskande porträtt av kända och okända, kungligheter och vanligt folk, men framförallt lär vi känna honom själv. Han är lika underhållande som vanligt, men bakom det goda humöret i självbiografin skymtar allvaret, han delar med sig av det som livet lärt honom.

söndag 9 december 2018

Okända Vasa-flickor

   Alla har vi läst om Gustav Vasas söner - Erik, Johan och Karl - som turades om med att avsätta varandra. Men döttrarna: Katarina, Cecilia, Anna, Sofia och Elisabet har länge levt i skuggan av sina bröder men har spännande livsöden som är väl värda att berättas.
   Idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen har tagit sig an uppgiften och skildrar här livet som prinsessa under 1500-talet, en tid då det nyblivna kungariket Sverige kämpade för ett erkännande i Europa. Mästerligt berättar hon i "Vasadöttrarna" om hur Gustav Vasas döttrar växte upp i all tänkbar lyx men hur deras värld samtidigt var genomsyrad av både nöd och en bitter, våldsam maktkamp som satte syskonkärleken på prov. Boken ger en god inblick i en prinsessas liv under 1500-talet, ett liv fyllt av politik, maktkamper, intriger, godsdrift, äktenskapsproblem och ekonomiska svårigheter. Deras levnadsöden visar att man inte kunde ta något för givet även om man var dotter till en kung.
   Gustav Vasa, som hade nio barn som uppnådde vuxen ålder, ansågs särdeles lycklig. Monarkin och Vasadynastins framtid låg nämligen i den egna familjens överlevnad. Han hade fyra söner som säkrade tronföljden och fem döttrar som genom goda giftermål skulle hjälpa till i dynastins alliansbyggande. Prinsessorna uppmanades att ta varje tillfälle i akt att arbeta för rikets bästa.
  Författaren tecknar landets och familjens historia ur en ovanlig vinkel, dels för att den så tydligt fångar de djupt motsägelsefulla krav som ställdes på kvinnor med makt. Å ena sidan förväntades de vara fromma, blygsamma och undergivna sina makar. Å andra sidan hårdföra slottsförvaltare som kunde styra med tjänare och behärska räkenskaper.
   Egensinnigast, och den roligaste bekantskapen, är utan tvivel den näst äldsta, Cecilia, som redan vid tjugo ställde till med skandal strax efter systerns bröllop när brudgummens bror ertappades med byxorna nere i hennes sovgemak. Tänk vad dagens kvällspress hade kunnat göra av den storyn!

lördag 8 december 2018

Bygger upp spänning

   Norska Karin Fossum är en värdig arvtagare till Ruth Rendell och hennes smygande skräckstämningar. Plötsligt sitter man på helspänn och vågar knappt läsa vidare. Kommer det att gå som jag tror? Fossum läser jag aldrig vid sängdags, hon är alltför engagerande.
  Hennes roman "Viskaren", som finns i pocket, börjar med att kommissarie Konrad Sejer sitter i polisens förhörsrum med en kvinna. Ett fruktansvärt brott har begåtts. Sejer söker sanningen och försöker förmå kvinnan att berätta sin historia.
   Ragna Riegel tar ingen plats, hon är liten, blek och tunn, viskar till och med fram orden efter en misslyckad stämbandsoperation. Ragna arbetar på Europris, där vanliga människor köper vanliga, mörka dunjackor till lågpris. Efter föräldrarnas död bor hon ensam i barndomshemmet, sin son har hon inte mycket kontakt med, han har flyttat till Berlin och skickar bara enstaka jul och födelsedagskort. Hennes liv följer fasta rutiner, det är så hon vill ha det. Hon sitter på samma säte i bussen varje dag, handlar i samma närköp. Hon har ordning på livet.
     Tills den dag då hon får ett hotbrev. Någon vill döda henne. Rutinerna förvandlas till skräck och förvirring, Ragna måste försvara sig till varje pris. Och så trissas spänningen upp mot det oundvikliga slutet. Att tro att detta handlar om "vanliga människor" är fel för i varje människa bor ett monster. Också.

fredag 7 december 2018

Betraktelse om Hemingway

 I mitt projekt omläsningar har jag tagit mig an Nils Erik Forsgårds "Hemingway - en betraktelse. Han vill inte kalla det biografi för det finns ju redan många. I en betraktelse kan man associera mer fritt.
  2011 var det 50 år sedan Ernest Hemingway satte bösspipan mot huvudet och tryckte av i den lilla staden Ketchum i Idaho, USA. Han ligger begravd på Ketchum cemetery bredvid sin fjärde och sista hustru Mary.
   Hemingway gjorde sig känd som författare och krigskorrespondent och som fiskare, jägare och tjurfäktningsexpert - den stora macho-förebilden för unga män. Femtio år efter Hemingways död säljer hans böcker fortfarande i miljonupplagor och  flera barer och hotell och skolor runt om i världen har uppkallats efter honom. Hemingway var lätt att parodiera, men svår att imitera.
   I denna bok analyserar Forsgård arvet efter Ernest Hemingway. Han läser Hemingways romaner och noveller på nytt och besöker de platser som Hemingway en gång gjorde kända.
    Forsgård visar på den stora komplexiteten i Hemingways liv och verk och hans bok blir indirekt också en kommentar till globaliseringens mekanismer. Boken är illustrerad med Forsgårds egna fotografier och med fotografier ur Hemingwaysamlingar i USA.
   Hemingways storhet är hans stil, den garanterar hans plats i litteraturhistorien. För de där mycket unga och mycket osäkra männen som umgås med skrivardrömmar är den hemingwayska stilen en ännu större lockelse än de maskulina poserna. Problemet är bara att man inte kan härma den utan att efterapningen ter sig löjligt genomskinlig. Den enda som kan imitera den är Hemingway själv och inte ens han lyckades undgå att dra löje över sig . Hemingway blev sin stils fånge, han gjorde om den till livsstil men fann sig inte i den.