Vad gör kriget med oss?

 Kjell Westös nya roman "Skymning 41" har en berättelsen som dyker ner i vår historias mörkaste år, senhösten 1939 när Sovjets anfall mot Finland inleds utan krigsförklaring.. Vad gör kriget med människan, med livet, med kärleken när det invanda livet går i kras?

Skådespelaren Molly Timm reser runt i Sverige tillsammans med sitt teatersällskap, dels för att samla in
pengar och dels för att väcka förståelse. Och sympatier får de men den svenska inställningen vacklar, var och en måste tänka på sig.Oron för de nära river i henne, det gör också tankarna på hennes egen framtid: är hennes stjärna redan på väg ner,innan den ens hann börja stiga?

Fästmannen Henry Gunnars blir i egenskap av frontkorrespondent tvungen att bevittna krigets fasor. Han vill berätta sanningsenligt om det han sett, men tiden och hans chefer på tidningen tillåter inga sprickor i den fosterländska fasaden.

När det blir dags för den bräckliga mellanfreden i mars 1940 tvingas Molly och Henry igen möta varandra, sina vålnader från det förflutna, allt det som kriget tvingat fram.Varvat med aktuella händelser berättas om en vardag som är grå men  ibland lyses upp av det oväntade.Westö har som vanligt gjort grundlig resersch och alla detaljer är autentiska. Minnen av platser och människor drar förbi och alla vet att allt är förändrat. Ingen kommer omärkt ur ett krig, något som också vi får lära oss. Krig var inte historia, tyvärr. Kriget tar aldrig slut för den som varit mitt i det.

Att baka i skärgården

 

Kristina Ahlström, ivrig bagare och författare skrev sin första bok i fjol, "Hannas Sweet Deli" om hur medelålders och nyskilda Hanna hittar ett nytt liv som kunnig bagare. Nu har den andra boken kommit ut, "Hannas kaffestuga" och förstås bakas det vidare.

När Hanna får sin farmor Majas anteckningsböcker fulla av underbara smaker blir hennes dröm komplett. Kaffestugan i skärgården ska bli verklighet – nu ska hon föra den svenska kaktraditionen vidare!

Men alla i familjen är inte lika entusiastiska. Erik tycker det stjäl tid från deras nyvunna kärlek. Sonen Carl vill hellre att hon fortsätter satsa på Hannas Sweet deli. Dessutom måste hon hitta ett boende för sin pappa som drabbats av demens.

Hur ska Hanna få tid att förverkliga sin vision? Hur mycket hon än älskar sin familj vägrar hon släppa sin idé. Ett gäng baksugna äldre damer ger henne skjutsen som hon behöver och den storslagna öppningen närmar sig. Tänk vad hennes farmor hade varit stolt. Men har hon det som krävs?

Hannas kaffestuga" – den andra romanen om Hanna Dahlman  är en hyllning till de svenska kakorna. Feelgood av bästa märke, full av värme och inte minst härliga recept.Fast lite mer handling hade det nog gärna fått finnas, även om bakning är intressant....

Roman som värmer själen

Birgitta Gunnarson är feelgoodförfattare och tidigare sjuksköterska. Hennes böcker sätter ofta kvinnor mitt i livet i centrum, de som av olika skäl tvingas in i ny banor. "På samma strand " är hennes tredje roman, efter Så länge hjärtat kan slå och Ett liv i färg.

   Centrum i romanen är Tora som motvilligt gått med på att flytta in hos sin moster Maud under hennes sista tid i livet . Hon tänker att det är sista gången hon behöver ha med släkten att göra, sedan ska hon återgå till sin lugna, ordnade tillvaro. Men när Tora kallas in till advokatkontoret och informeras om Mauds testamente får hon en smärre chock. Försöker mostern håna henne från andra sidan graven med ett fult broderi som redskap?

Mauds död får Toras tankar oundvikligen att dras till det förflutna. Till vännen som aldrig svarade på hennes brev. Till moderns beslut att aldrig låta henne träffa sin italienska far. Samtidigt har stämningen på hennes jobb försämrats och påfrestande konflikter blossar upp.
Toras omsorgsfullt konstruerade försvarsmurar börjar stegvis rämna och hon tvingas både konfrontera sina djupaste rädslor och ompröva sanningar hon levt med i hela sitt liv. När sommaren närmar sig är inget som det brukar.Och det visar sig att det fula broderiet har betydelse, precis som andra skuggor ur det förflutna.

Gunnqarson tecknar med lätt hand vilsenhet, tvekan oxh lycka. Man blir varm i själen av att läsa henne.

Lättläst bagatell

Sofia Yméns "Storm över Solviken" är ett mysmysterium som utspelar sig på ”västkustens riviera” – och den första delen i serien Amatördeckarnas bokcirkel.Storm över Solviken är ett charmigt mysmysterium som utspelar sig på ”västkustens riviera” – och den första delen i serien Amatördeckarnas bokcirkel.

I det lilla kustsamhället Solviken går livet sin gilla gång. Anrika familjer har sedan länge styrt och ställt här, och det är precis så man vill att det ska vara. Anya Lindholm har flyttat till Solviken med sin hemvändande man, men att komma in i det nya samhället visar sig vara svårare än hon trott. Därför anmäler hon sitt intresse att sitta som styrelseledamot i ortens segelsällskap - trots att hon själv knappt satt foten på en båt.

På det viset träffar hon Nadia och Linnéa, och snart har de en bokcirkel tillsammans som regelbundet träffas på Solvikens Country Club. Det blir visserligen mer bubbel än djuplodade samtal om den senaste deckaren de läst, men när ett verkligt mord sker på hemmaplan blir alla tre snart indragna. Något riktigt deckardriv finns inte i intrigen, den pendlar mellan feelgood och spänning och är en lättläst bagatell - om man vill ha en sådan.

Långt ifrån spionromantik

 Eftersom Denise Rudberg och hennes utmärkta romanserie Kontrahenterna, om kvinnliga agenter under kriget, tycks ha avbrutits så har jag nu i sommar med behållning läst Jan Bergmans dokumentära "Sekreterarklubben" från 2014 och den är bra!

Författaren Bergman är en känd film- och TV-producent/-regissör och journalist från svensk TV och han har ägnat många år åt att gräva riktigt på djupet i annars oåtkomliga källor om de allra hemligaste delarna av svensk och internationell underrättelseverksamhet och om vad som skedd i "Nordens Casablanca" som Stockholm kallades under de här åren.
.

 Ursprunget till detta är att Bergmans egen mor var en av de hemligaste agenterna inom C-byrån, den svenska militära underrättelsetjänsten. Hon ingick i en grupp kvinnliga agenter som kallade sig själva ”Sekreterarklubben”, flera av dem hade sekreterarjobb på ”intressanta platser”, och rapporterade till den militära underrättelsetjänsten.En av flickorna som kom in i nätverket sent var Janet Horney, om henne skrev jag lite tidigare här i bloggen.
Bergman har ägnat många år åt att gräva riktigt på djupet i annars oåtkomliga källor om de allra hemligaste delarna av svensk och internationell underrättelseverksamhet. Ursprunget till detta är att Bergmans egen mor var en av de hemligaste agenterna inom C-byrån, den svenska militära underrättelsetjänsten. Hon ingick i en grupp kvinnliga agenter som kallade sig själva ”Sekreterarklubben”, flera av dem hade sekreterarjobb på ”intressanta platser”, och rapporterade till den militära underrättelsetjänsten.

 Bergman lägger inget romantiskt skimmer över berättelsen. Det är en brutal skildring av hur människor blir kuggar i ett cyniskt spel och kastas bort när de inte längre behövs. När deras chefer pratar om "flickorna" är det med föraktfull ton.

Lilja är en frisk fläkt

Med "Det sanningen döljer" förflyttar Anna Tell sitt berättande till svenska hemtrakter från att tidigare ha skrivit om internationella platser och storpolitik.Hennes nya protagonist är den grundliga men envisa och ibland impulsiva Hedvig Lilja, ovanligt i samanhanget är att hon är 50-plussare.. Fallet är komplext, någon tycks göra allt i sin makt för att dölja hemligheter och spår.

I ett högsommarvarmt Karlstad blir en polis som arbetat med en stor, ifrågasatt insats kring tjuvskytte av varg mördad. Det som skulle kunna beskrivas som en ren avrättning sprider en våg av oro i kåren att fler kan stå på tur.

Den erfarna brottsutredaren Hedvig Lilja vid NOA i Stockholm får i uppdrag att åka till Karlstad för att stödja en milt sagt ansträngd förundersökning. Samtidigt sörjer den unga Elin sin mors bortgång och försöker finna svar på vad som egentligen hände när hennes far försvann spårlöst från sin militärtjänstgöring vid A9 i Kristinehamn för 25 år sedan. Det visar sig, naturligtvis, att många spår korsar varandra innan gamla och nya brott kan lösas. Hedvig Lilja är ett trevligt tillskott i en genre som vimlar av unga tjejiga poliser.

Ingströmska nerver och annat

"Min farmors nerver" av Pia Ingström är en bok om litteratur och liv, inte minst om relationen mellan mödrar och barn. I sina klarsynta och personliga essäer skriver  Ingström också om att vara en gammal dotter till en mycket gammal pappa och om de ingströska nerverna som ibland laddar ur sig i häftiga gräl., om biografiförfattarens förhållande till sitt objekt och om att återupptäcka sitt barndomslandskap, sextiotalsförorten Gårdsbacka i östra Helsingfors.som nu snabbt gentrifieras och byter boende.

Intressanta är författarens reflexioner kring krigsbarn och vilka trauma som skapades hos både föräldrar och barn. Ett område som är för lite utforskat helt klart.

Om biografiförfattarens förhållande till sitt objekt och om att återupptäcka sitt barndomslandskap, sextiotalsförorten Gårdsbacka i östra Helsingfors. nu egentligen de ”ingströmska nerverna”? Min farmors nerver är en bok om litteratur och liv, inte minst om relationen mellan mödrar och barn.

 I sina klarsynta essäer skriver Pia Ingström också om att vara en gammal dotter till en mycket gammal pappa, om biografiförfattarens förhållande till sitt objekt senast aktuellt med striden om Märta Tikkanens biografieroch den inledande långa essän om favoriten Sylvia Plath har många ingångar. Bland annat om det var för lätt för Plath att stoppa huvudet i gasugnen. om att återupptäcka sitt barndomslandskap, sextiotalsförorten Gårdsbacka i östra Helsingfors. Vad minns man, vad hittar man på, och varifrån kommer nu egentligen de ”ingströmska nerverna”?