Min blogglista

torsdag 6 maj 2021

Åter till Doggerland

"Springa eller dö" heter Maria Adolfssons fjärde deckare om det fiktiva Doggerland, en
plats som är både brittisk och nordisk. I centrum har vi den höggravida kriminalaren Karen Eiken Hornby och hon ska gå på mammaledigt denna soliga förhöstdag. Men planer håller sällan... Det är fullsatt i hamnen i Dunker den soliga septemberdag när Doggerlands första pridefestival ska gå av stapeln och valspurten närmar sig. Men plötsligt förbyts den uppsluppna stämningen i skräck. Någon skjuter rakt in i folkmassan. När polisen anländer är gärningsmannen redan död liksom ett antal människor i publiken. Karen Eiken Hornby är fast besluten att ta reda på mördarens motiv och kartlägga hans sista tid i livet. Mammaledigheten får vänta trots att hon knappast får plats i bilens förarsäte. Först utreder man motivet och att den timide Per Haders förvandlades till en vilt skjutande desperado. Men han har ju upptäckts död, med vapnet bredvid sig. Men tillfälligheternas spel gör att Karen vill följa ett osannolikt spår, kanske verkligheten inte är vad den ser ut att vara. Det hon upptäcker försätter både henne själv och andra i fara. Adolfsson är en fewna på att konstruera rafflande slut och dettta är en av höjdpunkterna med mördarjakt och barnafödesl ihopblandade. Måste säga att Doggerland-serien är någonting av det mest originella som skrivs just nu. Väntar redan på nästa med Karen i mammarollen...

tisdag 4 maj 2021

Vikingar i pocket

2012 kom Anna Lihammers bok "vikingatidens härskare" ut. Nu kommer den i en uppdaterade
pocketutgåva. Under det senaste decenniet har Lihammer också grävt djupare i vikingatidens historia och tidigare i år kom hon ut med en bok om vikingens moderna rötter i 1800-talet. Det är från den tidensom schablonbilden av vikingen som vildsinta och farliga krigare som reste på plundringståg i mäktiga skepp? Vilka var tidens härskare? Vad är sanning och vad är myt? här berättas om den spännande och mångskiftande värld som vikingatidens människor levde i. Senare års fynd visar till exempel att en del av de rikast smyckade gravarna var avsedda för kvinnor. Boken gör upp med gamla föreställningar på ett intressant sätt och öppnar nya perspektiv på en intressant tid i vår historia.Synd bara att boken är så snålt illustrerad och saknar kartor. Läsaren får göra en ansträngning för att följa mrd i bollandet av namn.

måndag 3 maj 2021

Om åldrandets olika sidor

Med åldrande föräldrar, tonårsdöttrar, en större rumpa och en att-göra-lista utan slut är Caitlin Moran tillbaka med nya frågor som måste besvaras. Boken som nu kommit på svenska heter "Mer än en kvinna".
Tonen är lika rapp och underhållande som i "Konsten att vara kvinna" men frågorna som intresserar Moran nu är av ett annat slag. Som Hur kommer det sig att sex har blivit trist och kan feminister botoxa sig? ”Mer än en kvinna” är en guide till att bli äldre, ett manifest för förändring och en hyllning till alla medelålders kvinnor. "Det är knappt så jag kan bärga mig tills håret blivit så grått att jag kan bleka hela rasket vitt, som en tjusig glaciär. Jag kulle vilja låtsas att det beror på att jag är så himla feministisk att jag låter bli att färga håret men det är för att det vita kommer att matcha min hudton och framhäva ögonen. Ska det vara nån vits med feminismen måste det väl vara att kvinnor ska få vara så snygga i håret som möjligt, konstaterar Moran med en typisk tvist. Hon konstaterar att hon inte längre vill och orkar festa natten lång och att hennes garderob sviker. Plötsligt är allt fult och fel. Jo det finns mycket at känna igen sig i och att fnissa över. En bok som gör en på gott humör.

lördag 1 maj 2021

Barndomens oskuld

Kerstin Bergman, litteraturvetare som tidigare skrivit om svenska deckares landskap, debuterar med en synnerligen personlig och tänkvärd återvändardeckare - "Oskuld och Oleander". Med osvikligt öga för relationer, trädgårds- och inredningsdetaljer och lågmält bitsk humor berättar hon om hur Iris, nu medelålders, återvänder till barndomens landskap, Ekerö nära Stockholm. Iris Bure återhämtar sig som bäst från ett stort svek när dödsbudet kommer: Dementa faster Irma har gått bort. Efter sig lämnar hon Iris barndomshem, huset på Ekerö. Med några semesterveckor till godo erbjuder sig Iris att röja upp och återvänder till platsen där hon växte upp. Men det som börjar som en enkel flyttstädning får snart mörkare karaktär. Vem var egentligen hennes faster? Vilka hemligheter bar hon på? Rum för rum, låda för låda, kartong för kartong gräver sig Iris in i historien.Märkliga foton från 70-talet dyker upp med asiatiska barn som motiv. Och bilderna ser inte semesteroskyldiga ut. Oförklarliga minnen från barndomen kommer upp till ytan och när forne bästisen Jonas åter kommer in i hennes liv får jakten på sanningen fastare form. Vad hände egentligen med lekkamraten Nina som försvann? Med grannens svarta labrador som kom på avvägar strax därpå? Och vem gräver nu i trädgården på nätterna? Och vill någon över huvud taget att sanningen kommer fram? Det är en detajskarp berättelse om minnen, om vad vi vill minnas och vad vi väljer bort. Och får man nånsin ett entydigt svar?

torsdag 29 april 2021

Överleva stugsommar?

Delar du sommarstuga med släkten? Imponerande, eftersom det inte bara är upplagt för sommaridyll utan även för härdsmälta.
Om du är en av de hundratusentals människor som ser fram emot ännu en sommar med systers pojkväns bonusbarn och andra mer eller mindre enerverande och krävande familjemedlemmar har du nu en bok att hjälpa dig undvika de värsta grundstötningarna. "Sommarstuga. Om att överleva sommaren med släkten" av psykologen Anna Bennich och manusförfattaren Björn Öberg kan hjälpa några med överlevnaden. För det är sällan själva stugan som är orsaken till konflikter utan slitet med att få ihop olika viljor och förväntningar. Vill nya svägerskan styla om farmors heliga sovrum? Får kusinerna hålla på med sina mobiler hela dagen? Kom brorsan för att vila upp sig och du för att laga taket? I den här boken målar manusförfattaren Björn Öberg upp några mycket vanliga scenarion i sommarstugemiljö och låter psykologen Anna Bennich träda in och analysera situationen. I fjorton olika kapitel får vi träffa den fiktiva men väldigt vanliga familjen Hallmar i deras vardag i stugan. Igenkänningsfaktorn är hög när det ska planeras utflykter, kalas och mysiga stunder tillsammans. Men varje scen eskalerar till en situation där någon känner sig överkörd, osedd eller besviken. Det smälls i dörran, kastas tunnbrödsrullar i väggen och dricks lite för mycket alkohol ibland. Då är det dags för psykologen att analysera vad som gick fel och hur man kunde agerat istället. Det är ju ingen som vill ha bråk på semestern men ack så svårt att undvika. Målet för boken är kort och gott att byta ut "Aldrig mer!" mot "Vi ses nästa år!" och faktiskt mena det.

tisdag 27 april 2021

En fjäder i vinden

Sofia Lundberg har i vår kommit med en ny roman, "Som en fjäder i vinden". Hon är
författaren till "Den röda adressboken", en roman som blivit en internationell succé. Man placerar henne nog i facket feelgood och hennes romaner komponeras efter likartat möte. Gåtor och förhållanden i det förflutna som dyker upp i nuet och får nytt liv och som kan förändra liv. Samma "recept" används också i många deckare. Urtan det förflutna skulle berättelserna om nutid bli annorlunda. Frågan man ställer sej är väl jur många likatade berätteöser man vill ta tillsej. ”Som en fjäder i vinden” är en berättelse som sjuder av vänskap, kärlek och jazz, och av de där omständigheterna i livet som är så svåra att råda över. Den 12 augusti 2019 får Viola ett oväntat samtal från Lilly, grannflickan som en gång var hennes bästa vän. Nu är de 80 år och Lilly ligger på dödsbädden. De skiljdes åt i ungdomen men slutade aldrig längta efter varandra. Viola stannade i Visby men Lilly reste ut i världen och hamnade i Paris. I Sofia Lundbergs varma roman får läsaren följa Violas och Lillys livsöden under ett och samma datum, från 1950-talet fram till nutid. När Viola och hennes döttrar till slut tar sig till Paris för att få återse Lilly en sista gång, får hon svaret på den fråga som under många år gnagt i henne. Ibland kan en enda dag rymma ett helt liv.

måndag 26 april 2021

Inte den vi tror

Var han vild och brutal, med hår på bröstet och horn på hjälmen? Nja, den klassiska bilden av vikingen uppfanns på 1800-talet under en av Sveriges mest
dramatiska tider.Efter nederlaget 1809 och den gustavianska tidens aritokratiska utsvävningar ville man, ja eller ett gäng fosterlandssinnade unga män, ha andra ideal i historien. Götiska förbundet bildades och den nyvalde kungen, före detta revolutionäre marskalk Bernadotte var inte sen att haka på. Han beställde bilder av de fornnordiska gudarna och såg till att en staty av gudachefen Oden bar hans drag! Sen bara rullade det på. I denna tid av kris och längtan efter nya ideal tog bilden av den välkände vikingen form. Historien iscensattes utifrån samtidens behov, och genom modet, konsten, museerna och arkitekturen spreds bilden över världen. I "Vikingen. En historia om 1800-talets manlighet" av Anna Lihammer och Ted Hesselblom får läsaren veta hur det kom sig att vikingatidens människor tusen år senare representerades av en bild som på många var fel. Hur det gick det till när vikingamodellen skapades och hur den har bilden följt oss genom historien får man veta mer om här. Anna Lihammer är doktor i historisk arkeologi och Ted Hesselbom är grafisk designer med stor erfarenhet av konst och museiverksamhet.