Ger kalla kårar

   Bram Stokers "Dracula" är en av skräcklitteraturens största klassiker, boken bakom den moderna myten om vampyren. Här ger Modernista ut den i svensk översättning av Sam J. Lundwall.
    Abraham  »Bram« Stoker [1847-1912] var en irländsk författare, somi dag helt och hållet är förknippad med den gotiska skräckromanen Dracula som kom 1897. Stoker använde sig av den flertusenåriga myten om vampyren, men gav gestalten den mörkt romantiska aura som den haft sedan dess. För att inte tala om det odödliga namnet, greve Dracula.
    Romanens inflytande är omätligt, i stort sett alla vampyrhistorier, i romaner, filmer, dramer, bär drag av Stokers Dracula. Historien drar igång när Jonathan Harker skickas av sin advokatfirma till Transsylvanien för att bistå en ny klient, greve Dracula, som önskar bosätta sig i England. När Harker närmar sig destinationen varnas han av främlingar för att resa till grevens borg. Snart kommer han att förstå varför.
    Det är en mastig berättelse på 450 sidor och har man anlag för att bli rädd gör man klokt i att läsa den här klassikern nu, när nätterna är ljusa. För innehållet är allt annat än ljust.

Ljusaste natten

  Sant är att vi passerat den ljusaste natten i år men än finns det Helena Kubicek Boyes deckare "Den ljusaste natten" på läslistan.
mycket sommartid kvar. Så varför inte sätta
Det börjar med midsommar i Säter i Dalarna. En dömd pedofil avviker från sin permission från Säters rättspsykiatriska klinik. När en femårig flicka samtidigt försvinner spårlöst från en närliggande campingplats sprider sig skräcken och paniken. Snart försvinner ännu ett barn, en sjuårig pojke.
    Anna Varga, psykolog vid kliniken, är ansvarig för permissionen och måste hjälpa polisen att hitta barnen innan det är för sent.  
   Kubicek Boye är psykolog, föreläsare och författare och följer upp debutromanen Innan snön faller, som kom i fjol, med en ny fristående spänningsroman om Anna Varga, psykolog vid den mytomspunna rättspsykiatriska kliniken i Dalarna.  
    Kubicek Boye bygger upp suggestiva miljöer på Säter och ger en inblick i mentalsjukvårdens slutna värld

Dubbelbiografi med stil

Stig Ahlgren var en av 1900-talets främsta svenska skriftställare, journalist och kritiker, inflytelserik och hänsynslös. Idag är han bortglömd, som så många av 1900-talets stora. Han var verksam inom den socialdemokratiska pressen fram till 1946 då han köptes över av Bonniers till Veckojournalen, och förlorade sin auktoritet över en natt. Oupplösligt förenad med Ahlgren var Birgit Tengroth, skådespelaren och författaren som en kort tid var hans maka men även därefter levde med honom fram till sin död. Om detta par har litteraturvetaren Ulrika Milles skrivit dubbelbiografin "Ensamvargar", som också är en sorgesång över tidens flykt.
   ”Ensamvargar” är en fyllig skildring av Stig Ahlgrens liv och verk, men också om hur obarmhärtiga kulturkretsarna är när de bestämt sig för att frysa ut någon. Man kan dra en parallell till Katarina Frostenson idag.

    Ahlgren sökte under förnedrande former arbetet som kulturchef på Dagens Nyheter men förbigås av Olof Lagercrantz. Han stänger in sig på sitt redaktörsrum på Vecko-Journalen och gör sig omöjlig med giftiga rader som de skrivna vid Ingrid Bergmans besök i Stockholm 1955: ”Hon reser omkring och visas för pengar. Förevisare är Roberto Rossellini, med vilken hon har tre barn och en Rolls-Royce. Med konst har detta kringkuskande sällskap föga eller intet att skaffa.”

    Skickligare kan man inte skriva sig ut ur den litterära gemenskapen. Stig Ahlgren medverkar i fortsättningen sporadiskt i Svenska Dagbladet, vårdar den svårt cancersjuka Birgit Tengroth, som han återupptagit kontakten med, och dör 1996, ensam och alkoholiserad. Begravningen sker i det tysta, utan minsta hälsning från de medieföretag han förgyllt. Inte ens en blomma.

   Det man kan lära sig av Milles gripande bok är att berömmelsen är flyktig och förrädisk och att ironin alltid måste innehålla ett mått av värme för att inte bli livsfientlig.

Väl värd att läsa

Jag vet inte hur många unga som läser klassiska romaner. I både England och Frankrike ingår det i allmänbildningen att man ska känna till ett antal klassiker. Men i N Hjalmar Bergman.
orden har vi nog kastat ut barnet med badvattnet och satsar på fri läsning. Det tycker jag är synd. Tänk så mycket man missar då. Som klassikern "Markurells i Wadköping" av
    Romanen kom ut 1919, för 100 år sen. Den är ett komiskt mästerverk med tragiska undertoner. Den lika suggestiva som dråpliga berättelsen, förlagd i den uppdiktade staden Wadköping, är en av vår litteraturs romanklassiker. 
    Det är en stor dag för Markurell, värdshusvärden, uppkomlingen i Wadköping, vars älskade son Johan ska ta examen. Hur kan han ha fått en sådan vacker son! Harald Hilding Markurell, som till det yttre är grovhuggen, medan Johan är en bildskön yngling, liksom hans bäste vän Louis, sonen till den konkursmässige häradshövdingen Karl Magnus de Lorche.
      Markurell har insett att han har anledning att våndas över Johans studieresultat. Det är så han har fått idén att bjuda skolans ledning på en flott frukost. Under frukosten, där censorerna låter sig väl smaka, bekräftas att sonen har dåliga utsikter. Vad värre är så avslöjas ännu en hemlighet. Som vänder uppochned på hela Markurells tillvaro.
   Så om ni inte vet vad ni ska läsa i sommar, pröva den här.

På tur åt helvete

För några år sedan började den norske ståupparen  Are Kalvø att förlora sina vänner till naturen.
    Goda vänner, som ständigt följt med till pub och krogar för att umgås och prata skit, började plötsligt gå på tur på fjället istället och på fullt allvar lägga ut bilder av skidspår.
  I "Fjällvandring åt helvete - en norrmans motvilliga försök att lära sig älska naturen" är en otroligt rolig och lite elak bok om norrmännens märkliga förhållande till naturen. För det är ju en föreställning vi har att alla norrmän älskar att gå på tur iklädda hemstickade liusekoftor. Nå, efter att ha läst den här boken förstår man att det inte är så.
   "Friluftsmänniskor pratar och skriver gärna om de enkla gädjeämnena i naturen. Man kan säga mycket om glädjeämnena, men de är fan inte särskilt enkla" påpekar författaren.
    "Fin dag i skogen" skriver de gamla vännerna på Facebook. Det här är något som händer alla förr eller senare: Man börjar förlora humorn. Och håret. Det händer ofta samtidigt. Jag börjar frukta att humorn sitter i håret".
   Jo, det är vanvördigt
och roligt när någon vågar slakta heliga kor. Hoppas att fler följer i spåren. Visst för man skriva att man inte gillar fotboll, glass och picknickar - eller hur?

God midsommarhelg!

Sitt inte inne och läs när det är sommar! Det fick jag höra när jag var ung. Nu är jag så gammal att jag gör som jag vill, sitter ute och läser om det passar.  En god midsommarhelg med sköna läsestunder önskar jag er kära följare!!

Finns ingen skogsnäva

    Vill man läsa om midsommar när det är just det kan man pröva på Karin Bruk Holmqvists "Midsommar". Boken är en bearbetning av den tidigare utgivna novellen Skogsnävan.
      Det är midsommar och Beata och Otto väntar på att sonen Bengt ska komma hem från Stockholm. Han ska ha med sig sin nya fästmö. De kallar henne ”stockholmskan” och undrar nervöst om hon ska förstå deras skånska, om hon ska tycka om dem.Beata klär midsommarstången och går för att plocka sin älskade skogsnäva, precis som hon och sonen gjort i alla år. Men det finns ingen skogsnäva där hon brukar hitta den. När sonen äntligen kommer förstår hon varför.
    Karin Brunk Holmqvists romaner från Österlen har gjort henne till en av Sveriges mest lästa och uppskattade författare. I den här
vänliga stillsamma berättelse om förhoppningar och farhågor beskriver hon som så ofta krocken mellan gammalt och nytt och mellan land och stad.

En charmig berättare

 Eli Åhman Owetz, som bor i Roslagen och skriver om Roslagen, har tidigare skrivit de tre romanerna i serien om Anna-Lisas Antik och fristående Hemma hos Bettan. I nyutkomna "Brevvännerna "hamnar vi åter i en by i Roslagen och kring vad som händer när man mitt i livet drabbas av den stora kärleken
    Vid första anblick har Malin allt man kan önska sig. Ändå är hon inte lycklig. Hennes äktenskap går på rutin och hon saknar närhet och någon att prata med. Veckans höjdpunkt är när bokbussen kommer till byn och  hon kan låna romanerna som hon kan fly verkligheten med. Erik har nyligen flyttat från Stockholm till idylliska Roslagen efter att ha hamnat vid ett vägskäl i livet.
   
I en lånebok hittar han av en slump några utrivna sidor ur ett anteckningsblock. De handskrivna orden om förlust och längtan gör honom nyfiken. Vem är kvinnan som har skrivit dem undrar han och en anonym brevväxling, via bokbussen, tar sin början. Sakta växer allt starkare känslor fram mellan två människor som vågar öppna sig förvarandra. Men kan man verkligen falla för någon man bara brevväxlat med? Och hur vet man om det är rätt att riskera allt för att följa sina känslor? 
  Eli Åhman Owetz gör läsaren på gott humör. En perfekt bok för sommarläsning.

Att förstå samtiden

I en tid när nyhetsflödet kan kännas överväldigande, när sociala medier spelar en allt större roll och katastrofbevakning har blivit en del av vår vardag, behöver vi förstå hur journalistiken fungerar.
   Det förklarar Anna Hedenmo bra i boken "Uppdrag sanning". Hon är en av Sveriges mest välrenommerade journalister och i flera decennier har vi sett henne grilla politiker i direktsändning. Hon är journalist på Sveriges Television, bland annat som programledare för Agenda och Min sanning.Vi har också följt hennes rapporteringar från extrainsatta nyhetssändningar i samband med nationella katastrofer och sett henne intervjua kända personer i tv-programmet Min sanning.
    Genom att ta läsaren med bakom kulisserna och dela med sig av sina erfarenheter ger Anna en inblick i vilka överväganden man tvingas göra när man står inför en direktsändning, hur man får mediatränade politiker att tala klarspråk och hur man som journalist vågar ställa de obekväma frågorna.

Deckare med viktig vinkel

  " Skamvrån" av Sofie Sarenbrandt är den  sjunde delen i succéserien om kriminalinspektör Emma Sköld. På ett unikt sätt skildras akuta samtidsfrågor som psykisk ohälsa och självmord. Men titeln på boken är inte något bra val, den får mig att tänka på skola och straff.
   En flicka lägger sig på en spårvagnsräls i Bromma och inväntar tåget. Alla utgår ifrån att hon lagt sig där för att ta sitt liv. I en annan del av Sverige hamnar en man i en djup grav i skogen. Ingen av deras nära och kära känner till den annalkande katastrofen. De två drabbade är inte bekanta, men har något gemensamt. Det är upp till kriminalinspektör Emma Sköld att hitta sambandet innan det är för sent.
   Det är bra att Sofie Sarenbrant har valt att ta upp psykisk ohälsa i sin bok eftersom det är ett problem som blir allt vanligare i alla åldersgrupper Även om handlingen är tung och dramatisk så finns det många ljuspunkter, många vändningar och överraskningar som man definitivt inte är beredd på. Det var svårt att lägga ifrån sig boken men ändå ville man inte att den skulle ta slut.
   Ibland kan böcker vara förutsägbara men inte den här. Skamvrån är en välskriven och spännande bok. Boken slutar med en verklig cliffhanger och nu får man bita på naglarna tills nästa bok kommer.

Osäker på allt

 I romanen " Gå förlorad" undersöker Agnes Lidbeck livets små sanningar och stora lögner, avståndet mellan att vilja vara och att kunna bli, sprängkraften i våra reaktioner och våra rationella förklaringar till varför vi inte kunde mer än vad vi klarade av.
   Under loppet av tjugo år får vi följa Anders: make, pappa och son. Ett äktenskap som utvecklas, en dotter som växer upp, en mor som åldras. I mitten står en man som betraktar skeendena, ibland lamslagen av skräck, ibland i ett tappert försök att hejda tiden. Anders är osäker på allt - vad han tycker om sitt jobb. Det blir inte som han tänkt sig. Han är osäker på bilderna han tar, de blir inte heller riktigt bra. Han är osäker på om han orkar träffa sin älskarinna ikväll, han är osäker på sina drömmar och han är osäker på om han trivs i villakvarteren. Han är osäker på om han trivs med sig själv.
    Men trots all sin osäkerhet är Anders helt övertygad om andra saker. Han är till exempel säker på att han älskar sin fru, sin dotter och sin mamma. Han tvivlar inte en sekund på sina känslor för dem. Finns det något problem så är det att han älskar dem för mycket. För vad skulle hända om han inte gjorde det? Ensamheten är den största skräcken. Och den stora lockelsen - för den som är ensam kan inte bli lämnad.
   Detta är den avslutande delen i den triptyk som inleddes med "Finna sig" och "Förlåten" - en analys av det moderna livets människor som har så många val
.

Ute på saltängarna

I den brittiska succéseriens elfte bok om rättsarkeologen Ruth Galloway,  "En cirkel av sten" av Elly Griffiths låter hon kommissarie Harry Nelson hemsökas av ett spöke från det förflutna. Samtidigt är deras gemensamma framtid osäkrare än någonsin, med tanke på att Nelsons fru ska föda barn när som helst.
   Och Nelson har fått en rad hotfulla brev. De är anonyma men påminner om brev han fick för länge sedan och som Ruth hjälpte honom att tolka. Då ledde de till ett fall som har förföljt honom sedan dess, fallet som sammanförde honom och Ruth och gällde en flicka han inte kunde rädda.
   Ruth arbetar åter med en utgrävning i Norfolks saltängar och plötsligt hittas benrester i en cirkel av sten. De visar sig tillhöra en försvunnen tolvåring. Allt mer påminner om det gamla fallet, men mannen som skrev breven till Nelson är död. Eller...? Nelson tror inte på sammanträffanden och det gamla fallet öppnas igen.
   Jag gillar verkligen den här serien om Ruth men just den här boken tycker jag gick lite på tomgång, jag kände igen en del från tidigare. Nå, det är bara att vänta på nästa.

En filosof i Kalahari

"Ut ur Kalahari - drömmen om det goda livet" är Lasse Bergs tredje och avslutande del av den uppmärksammade Kalahariserien om människans evolution och historia.Skaffade den i pocket för ett tag sen och nu är den läst. Boken påminner mig om varför jag var så förtjust i geografi och kartor när jag var liten. Kunde inte få nog av det. Samma är det med Bergs berättelser.
   Över hela världen har människan fått nya drömmar om det goda livet. Det gäller såväl Seouls trendigaste tonåringar som en kvinna i en isolerad afrikansk ökenbosättning. Människan lever längre, är mer välnärd,  upplever mer fred och mer demokrati än någonsin under de senaste tiotusen åren. Hon är ständigt uppkopplad och samtidigt kanske ensammare än på sex miljoner år.
    Men vad gör det nya livet med vår inre, uråldriga natur? Och vilka är drivkrafterna bakom denna explosiva utveckling? I Gryning över Kalahari undersökte Lasse Berg de senaste sex miljoner åren av våra förfäders historia. I den Augustnominerade Skymningssång över Kalahari skildrades den revolution av vårt sätt att leva som ägde rum för tiotusen åren sedan. Den här gången zoomar han in på utvecklingen i världen de senaste femtio åren.
    Vi får följa honom tillbaka till länder i Asien och Afrika där han tidigare bott, på återbesök i byar, städer och hos människor han skildrat ända sedan 60-talet. Det han ser är en sällan skildrad men genomgripande omläggning av vår livsföring på bara några årtionden.Den underförstådda frågan som pulserar genom boken är vart detta tar oss, egentligen.

Cool eller kall?

   Som så ofta hos britten Ian McEwan skapas spänningen i romanen på det psykologiska planet och "Domaren"
är inget undantag.
   I den här korta och förtätade historien får man möta Fiona Maye, som är hovrättsdomare och specialiserad på familjerättsfrågor och hon dömer i fall där hon måste prioritera mellan barns välfärd och religiösa fri- och rättigheter. Samtidigt som hennes professionella liv kantas av framgång håller hennes barnlösa äktenskap på att gå i kras när maken är otrogen.
   När hon ställs inför ett dilemma där ett Jehovas vittne vägrar ta emot en blodtransfusion tvingas hon återigen välja mellan liv och död och samtidigt fundera kring sina egna prioriteringar i livet.
   Domaren i boken är en kvinna som är ganska kall och opersonlig. Trots att hennes vardag, arbete, lägenhet och problemen med maken beskrivs ganska ingående lämnar hon mig helt oberörd.
    Mötet med bokens andra huvudperson den sjuke pojken, medlem i Jehovas Vittnen, är intressant och tänkvärd men lämnar mig också ganska oberörd trots att det egentligen stämmer till eftertanke. 
   En välskriven roman där Ian McEwan lyckas koka ner moraliska frågor till en riktigt spännande och actionfylld berättelse. Men personerna känns inte levande, tyvärr. De bara representerar åsikter Boken har filmatiserats med Emma Thompson och Stanley Tucci i huvudrollerna.

Då och nu i Reykjavik

  Arnaldur Indriadsons nya bok "Skuggor över Reykjavik" har fått stående ovationer av recensenter hemma i Island En av hans bästa någonsin, säger man. Och nu finns den på svenska.
   Handlingen pendlar mellan Reykjavik 2016 och staden 1944. En nittioårig man hittas död i sin lilla lägenhet i centrala Reykjavik. Han ser ut att bara ha somnat in, men rättsläkaren konstaterar att mannen dött till följd av kvävning. I mannens lägenhet hittas pressklipp och foton från ett känt mordfall i ett av 40-talets Reykjaviks mer skumma kvarter, Skuggasund.
 I Rykjavik 1944 har Ingiborg och hennes amerikanske pojkvän, sergeant Frank Carroll snubblat över en strypt kvinna i en portgång när de försöker hitta någonstans att vänslas. Frank och Ingiborg flyr från platsen så snabbt de kan, men blir sedda och snart knackar Flóvent och Thorson på hemma hos Ingiborg för att förhöra henne. Av Frank Carroll finns inget spår.
    Den nu pensionerade kommissarien Konrad kontaktas för att hjälpa till med fallet med nittioåringen. Konrad kopplas in eftersom han växt upp i Skuggasund. När Konrad intervjuar 90-åringens grannar får han veta hans namn, Stefan Thorson eller Stefan Thoradson som han sedermera kallade sig. Kanadensaren som tillsammans med Flóvent utredde mordet i Skuggasund.
   Elegant och till synes mödolöst knyter Indriadson ihop sina berättelser på olika tidsplan och upplösningen visar att han verkligen är en mästerlig intrigmakare.

Sommar före katastrofen

   Den har blivit en osannlik läsarsuccé, Volker Weidermanns "Oostende 1936" med underrubriken Stefan Zweig och Joseph Roth sommaren innan mörkret föll. Vi som vet vad som komma skall efter författarnas avslappnade sommar  ger Oostende 1936 en drömlik kvalitet.
   Oostende är en belgisk badort med guldkant och anor som samlar författare och intellektuella, som Stefan Zweig, Joseph Roth, Irmgard Keun, Ernst Toller och Arthur Koestler. Europa står på randen till fascismens och krigets avgrund.Snart flockas allt fler av de förbjudna författarna här och njuter av solen, havet och drinkarna.
    De skulle kunna vara ett gäng vänner på semester. Om inte det politiska läget förvärrades dag för dag, om de inte vore flyktingar, om inte deras böcker vore bannlysta i Hitlertyskland och de aldrig kan återvända till sina hem.
    Här berättas insiktsfullt och engagerande om exilförfattarnas förhoppningar, deras kärlekar och förtvivlan och hur deras liv fortsatte då mörkret sänkt sig över Europa.

Gunilla bakom Alfons

Gunilla Bergström, författaren och illustratören bakom de klassiska Alfonsböckerna, har under en drygt fyrtioårig karriär valt att hålla sig i bakgrunden. " Man är väl en ensamvarg, utan att tycka att det är snyftigt", som hon säger i intervjuboken "Bakom Alfons - Gunilla Bergström in på livet". I den samtalar hon med Klas Gustafson om hur livet blev.
    Hon föddes 1942 i Göteborg och inledde sin yrkesbana som journalist med konsumentfrågor som specialitet. Hennes första bok - God natt, Alfons Åberg - kom 1971 och fyra år senare blev hon författare på heltid. Förutom 25-tal Alfons-böcker har hon skapat rim- och berättelseböcker, vistexter och libretto för en barnmusikal.
    Som barnboksförfattare är hon road av det psykologiska finlir som pågår när man är osams med nån, eller har klippt till nån för hårt eller inte har några vänner och allting är ensamt och ledsamt. Det är så mycket som finns inuti.
   Någon sagotant vill hon inte vara: Jag vill berätta sanna historier om verkliga människor.
    I biografin berättar hon nu äntligen historien om sitt eget äventyrliga och tidvis turbulenta liv. Om dottern med utvecklingsstörning och om sitt andra äktenskap som förde henne till Gambia i Afrika. Och förstås massor om hur Alfons-böckerna kommer till.

Med katten som coach

   Låt katten bli din coach, det är Stephane Garniers uppmaning. I "Konsten att leva som en katt" utvecklar hon varför det är bra.

  Oroar sig katten för pensionen? Nej.

  Tar katten på sig jobb den inte vill göra? Aldrig. 

  Brukar katten hetsa och jäkta när den hellre vill slicka pälsen och titta ut genom fönstret? Knappast.    

   Så lev som en katt och du minskar stress och allmänt obehag. En katt vet sitt värde, är lugn, observant, klok, elegant, karismatisk och stolt. Den accepterar och älskar sig själv med hull och hår.   

     Den har faktiskt upptäckt hemligheten med hur livet ska levas, vilka vi än är. Med fina teckningar och tänkvärda filosofiska citat presenteras katten – en förebild i alla väder.

   Enda invändningen jag har mot den här kattfilosofin är att den uppmuntrar människor att bli än mer egoistiska och bara göra det de själva vill. Och det är inte bra, varken för klotet, samhället eller de närmaste. Så ta predikningen om egoism med en stor nypa salt.

Björn minns mycket

I "En sorts memoar" presenterar Björn Hellberg ett urval av sina många hågkomster från många områden. Och han gör det med humor,berättarglädje och detaljrik minnesskärpa.
    Och Hellberg har onekligen varit med om en hel del under sin långa yrkeskarriär. Bland mycket annat har han samarbetat med legendariska profiler som Sven Jerring, Lennart Hyland och Torsten Tegnér och anfört sitt lag till fyra raka slutsegrar i succéprogrammet På spåret, där han senare agerade som domare;
     Han har också skrivit över 60 böcker och närmare 40 000 artiklar för dagspress och tidskrifter samt varit flitigt förekommande i etermedierna. Han har erövrat titeln som inofficiell svensk mästare i boksignering och  nått världsrykte som oomstridd tennisexpert.
   Så visst har han att berätta. För alla som gillar texter om verkliga livet är det här en bra bok.

Långt in i medeltiden

Så här på tröskeln till sommarlovet vill jag passa på att tipsa om en spännande romanserie som passar unga vuxna och som varar många härliga lästimmar.Och den passar utmärkt för alla åldrar vill jag tillägga. Man begriper bättre hur utsatta människor var inför en epidemi som pesten.
   Augustprisnominerade "Månskensvargen" är den första delen i Elvira Birgitta Holms intressanta romantrilogi om svensk medeltid. Boken skildrar pestens år 1350. Fjortonåringarna Ylva och Mikael möts i Värmlands skogar. Båda är på flykt, Ylva undan pest och död, Mikael undan våld och övergrepp.Det är lite Kristin Lavransdotter-känsla fast med en modernare twist, inte så mycket av ödesbunden kärlek.
    Det är svält och kyla, ungdomlig förälskelse under svåra förhållanden.Skräck och övernaturligheter men en fin och lite spännande berättelse. Rakt och enkelt skrivet.
  DEl två i serien heter "Ormringen" och den avslutande är "Örnflöjten" som inte kommit i pocket ännu.

En sida av Chanel

   Coco Chanel har uppmärksammats på många vis under de senaste åren. Nu skriver den tyska författaren Michelle Marly (en psudonym) om Chanel som parfymskapare i "Mademoiselle Coco och kärlekens doft".
   Det är Paris 1919 och Coco Chanel har lyckats bygga upp ett framgångsrikt modeföretag. Hennes stil är revolutionerande, befriande och höjden av elegans. Men när hennes älskare Boy Capel tragiskt omkommer i en olycka, blir hon som förlamad av sorg. Endast tanken på att skapa en doft till hans minne, att odödliggöra sin stora kärlek med en parfym, ger henne kraft att gå vidare.
   I sitt sökande möter hon den karismatiske Dmitrij Romanov. Med honom vid sin sida reser Coco till södra Frankrike, till parfymens vagga och kommer snart kärlekens doft på spåren: världens till denna dag mest framgångsrika doft – Chanel No 5 som är är världens mest berömda parfym. Berättelsen om hur den kom till blir en odödlig kärlekshistoria i tjugotalets bohemiska Paris.
    Chanel idealiseras här, det finns andra aspekter på hennes kärlekar. Som att hon under den tyska ockupationen hade en högt uppsatt tysk militär som älskare och "toy boy". Men det är ju en annan historia så klart....

Mot mer ofrihet

Timothy Snyder(bilden) är en amerikansk historiker som skriver som en journalist, undersökande och begripligt. Hans senaste bok på svenska är "Vägen till ofrihet" där han gör kraftfulla och avslöjande påståenden. Hans nutidshistoria är baserad på hans omfattande research och reporter-arbete. Snyder sträcker sig långt utanför de vanliga sammanhangen för att kunna exponera det verkliga hotet mot lag och demokrati såsom vi känner den.Det finns anledning att ta Snyder på allvar en dag som idag, när man ser hur USAs president helt oblygt försöker manipulera opinionen i Storbritannien. Ett beteende man inte tolererat fört tio år sen.Man både USA och Ryssland vill ha ett försvagat EU och det är makt det handlar om.
    När det kalla kriget tog slut verkade den liberala demokratin ha segrat. Olika samhällsanalytiker deklarerade att vi nått slutet på historien (”end of history”) och konstaterade med stort självförtroende att vi skulle gå mot en fredlig och globaliserad framtid.  Denna tro visade sig vara helt felaktig.  
    Auktoritarismen återkom till Ryssland när Putin insåg att fascistoida idéer var användbara då de rika oligarkernas makt skulle legitimeras. Under 2010-talet har det spridit sig från öst till väst genom Ryssarnas krigföring i Ukraina och cyberkriget i Europa och USA. Ryssland hittar allierade hos nationalister, oligarker och radikaler överallt och deras målsättning är att upplösa västvärldens institutioner, stater och värderingar. Populismens framväxt, Britternas röst emot EU samt valet av Donald Trump var alla ryska målsättningar - att de uppnått dessa mål säger något om västvärldens sårbarhet.
   Det är både intressant och förskräcklig läsning Snyder bjuder på.

Åter till 50-talet

   Den andra boken om den nyfikna sömmerskan Hanna Lönn har kommit. "Döden klär i domino" heter den och den utspelar sig i Stockholm på senhösten 1957. Marie Bengts är författaren.
   Modevärlden är i sorg, franske modeskaparen Christian Dior har dött. När Hannah blir kontaktad av modedirektör Leijon på Svenska Kompaniet i Stockholm tror hon först att karriären som klädskapare äntligen ska få sig en skjuts.
    Desto större besvikelse när hon får reda på att uppdraget består i att sy trettio svarta dominoslängkappor som rekvisita till en modevisning, som ska anordnas till Christian Diors ära. Det ska snart visa sig att arbetet blir mer intressant än det först verkar.
    Dagen före modevisningen får tidningen Kvällsbladet ta emot ett hotbrev som tycks riktat mot modehuset och dess direktör.
   Böckerna är pastischer på den klassiska pusseldeckaren med oblyga blinkningar till både Christie och Sayers. Och varför inte, som underhållning ett par kvällar passar de bra och man slipper alla bloddrypande historier från vår tid.