I romanen " Gå
förlorad" undersöker Agnes Lidbeck livets små sanningar och stora lögner,
avståndet mellan att vilja vara och att kunna bli, sprängkraften i våra reaktioner och våra rationella förklaringar till varför
vi inte kunde mer än vad vi klarade av.
Under loppet av tjugo år får vi
följa Anders: make, pappa och son. Ett äktenskap som utvecklas, en
dotter som växer upp, en mor som åldras. I mitten står en man som
betraktar skeendena, ibland lamslagen av skräck, ibland i ett tappert
försök att hejda tiden. Anders är osäker på allt - vad han tycker om sitt jobb. Det blir inte som han
tänkt sig. Han är osäker på bilderna han tar, de blir inte heller
riktigt bra. Han är osäker på om han orkar träffa sin älskarinna ikväll,
han är osäker på sina drömmar och han är osäker på om han
trivs i villakvarteren. Han är osäker på om han trivs med sig själv.
Men
trots all sin osäkerhet är Anders helt övertygad om andra saker. Han är
till exempel säker på att han älskar sin fru, sin dotter och sin mamma.
Han tvivlar inte en sekund på sina känslor för dem. Finns det något
problem så är det att han älskar dem för mycket. För vad skulle
hända om han inte gjorde det? Ensamheten är den största skräcken. Och
den stora lockelsen - för den som är ensam kan inte bli lämnad.
Detta är den avslutande delen i den triptyk som inleddes med "Finna sig" och "Förlåten" - en analys av det moderna livets människor som har så många val
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar