Min blogglista

fredag 31 januari 2020

Majbrasa med makabert slut

   "Glasklart" är Karin Wahlbergs åttonde bok om kriminalkommissarie Claes Claesson och hans fru Veronika Lundborg, överläkare på Oskarshamns lasarett.
   Claes Claesson har åkt till den lilla glasbruksorten Hjortfors med familjen för trivsamt och traditionsenligt valborgsmässofirande. Trängseln runt majbrasan tilltar och stämningen stiger. Men idyllen rämnar hastigt och mycket olustigt när man plötsligt känner doften av bränt kött och i ljuset från lågorna urskiljs en makaber syn: en död manskropp.
    Hilda Glas är snart färdig läkare och har återkommit till sin hembygds trakter för att göra AT-tjänst på Oskarshamns lasarett. Väl där inser Hilda att hon kanske undermedvetet dragits till det sjukhus där hennes mamma avled och när hon råkar komma över sin mors journal inser hon att hon måste ta tag i sin outredda bakgrund. Vad var det för mystisk sjukdom som tog moderns liv och var hennes pappas död verkligen en olycka?
   Gåtorna hopar sig och löper samman i Wahlbergs täta deckare.

torsdag 30 januari 2020

En av de stora har gått

Idag på eftermiddagen avled författare, debattören och regissören Jörn Donner på sjukhus i Helsingfors. Han var på tröskeln till att fylla 87 år och har varit krasslig en längre tid.
  Så nu kommer det att skrivas mycket om honom i tidningar. Det kommer att ges ut böcker som man hållit på tills han var död och inte kan säga emot. Sådan är nu världens gång och åt det är inte mycket att göra. Sen blir det tystare.
  Vill man minnas Donner kan man läsa hans reportageböcker, som "Rapport från Berlin" eller hans sena böcker om livet i republiken Finland. Sista striden del två kom så sent som i fjol.
   Bra är också brevväxlingsboken "Innan du försvinner" som han skrev tillsammans med sonen Rafael Donner och som kom ut 2018. Båda två är mycket öppenhjärtiga när det gäller att tala om det svåra.
   En sak är säker, den finländska debatten blir bra mycket tråkigare när inte Donner finns med med sin kunskap, sina ironier och sin formuleringsglädje.

onsdag 29 januari 2020

Doggerland igen

 ”Mellan djävulen och havet” är tredje delen i Maria Adolfssons  hyllade serien om Doggerland, ett fiktivt land mellan Storbritannien och Skandinavien. Och det är roligt att kunna konstatera att serien håller hög klass rakt igenom och bara blir bättre.
   Boken har två teman som löper parallellt. Världsartisten Luna, född i Doggerland, befinner sig i hemlighet i öriket för att spela in sin första skiva efter tio års tystnad. Irriterande vacker och outhärdligt god trollbinder hon alla i sin närhet på festen som avslutar inspelningarna.
    Alla utom en sur kriminalinspektör som plötsligt känner sig gammal och trött. Nästa morgon är Luna oförklarligen försvunnen och det vill man hålla hemligt så länge man kan..
    Samtidigt faller ännu en kvinna offer för den våldsman som härjat huvudstaden, spåren efter honom är vaga och polisen trampar vatten..
    Under några ovanligt varma vårveckor ställs kriminalinspektör Karen Eiken Hornby inför val som innebär skillnaden mellan liv och död både för hennes egen och för andras del. Val som tycks omöjliga att göra men som ändå måste ske

.

tisdag 28 januari 2020

Antti håller tonen

    Det är alltid underhållande att läsa en ny bok av Gerda Antti. Visst, hon har hunnit bli 90+ men hon är både skarpögd och vasstungad.Det är som att lyssna till en desillusionerad moster eller faster. Hon har flyttat in till tätorten Kisa och gjort sig av med sitt stora hus på landet. Och hon njuter av sin nya tillvaro och har blick för naturens små under, ett ulligt lam, en koltrasts sång eller en flugas putsande av benen.
  Anttis förra bok, "Livet omkring", kallade hon ”funderingsboken”, och "Här i världen" kan ses som en fortsättning på hennes funderingar över livet hon har närmast omkring sig. På det som händer i stora världen med dess obegripliga elände ingen kan rå på. Liksom döden när den knackar på dörren. Men livsgnistan, klokheten och den underfundiga humorn möter man som alltid i Gerda Anttis böcker.
   Hennes blick på politik och politiker är avslöjande. Hon tycker sig se att de flesta spelar en roll - och så borde det inte vara. Att vara politiker på lokal eller på riksnivå är att förvalta ett förtroende, att agera för att uppfylla vallöften. Inte att slänga med håret och hålla anföranden som är utformade för att passa i nyhetsflödet. Så jo, det finns mycket här i världen att ha synpunkter på.

måndag 27 januari 2020

I en liten norsk by

   Norrmännen kommer starkt på thrillerfronten nu - precis som skidåkarna - och min senaste bekantskap heter Alex Dahl och spänningsromanen "Den oönskade".
    Det handlar om Cecilia, som lever ett lugnt liv i den lilla norska byn Sandefjord. Hon är gift med sin barndomskärlek Johan och de bor i ett vackert hus med två små döttrar. När en liten pojke, Tobias, hamnar i Cecilias familj som tillfälligt fosterbarn, störs hennes välordnade liv. Hon har inte tid med ytterligare ett barn, men Johan insisterar på att de ska göra "det rätta". Pojken vet inte vilka som är hans föräldrar, det enda han vet är att han har tagits om hand av ett par missbrukare de senaste åren. Några dagar efter hans ankomst upptäcks kvinnan i missbrukarparet, svenska Anni, död i hamnen.   
   Vem är pojken och hur har han hamnat i lilla Sandefjord? Det visar sig snart att Cecilia vet mer än hon först gett sken av. Och pojken verkar veta något om Cecilia. Samtidigt som Cecilia med näbbar och klor försöker upprätthålla sin fasad avslöjas hemlighet efter hemlighet och allting börjar sakta rämna. Detta är slukarläsning för alla som gillar relationsthrillers och psykologiska spänningsromaner. Fullt av oförutsägbara vändningar.

lördag 25 januari 2020

Svart och vitt blandas

Amerikanskan Regina Porter har hittils mest skrivit dramatik. Med romanen "Resenärerna" debuterar hon som posaist med en böljande berättelse om två amerikanska familjers
öden från femtiotalet och fram till president Obamas första år vid makten.
     Den ena familjens överhuvud är den vite James Vincent Jr, uppväxt under knappa omständigheter på Long Island, men som blir framgångsrik advokat på Manhattan. Den andra familjens matriark är den svarta Agnes Miller, uppvuxen i Buckner County, Georgia, som gifter sig med sin avlägsna släkting Eddie Christie och flyttar med honom till New York strax innan han kallas in till Vietnamkriget.
    James son Rufus gifter sig så småningom med Agnes yngsta dotter Claudia och på så vis knyts dessa båda familjers öden ihop. Rufus och Claudia, den förre expert på Joyce, den senare expert på Shakespeare, hör till en ny intellektuell elit för vilken hudfärg inte längre spelar någon roll, men de stöter ändå på fördomar och misstro, inte minst från egna familjemedlemmar.
    Skildringen av släkten Vincent-Christe böljar fram och tillbaka i nu- och dåtid och växer ut till att bli en initerad och lekfull rundmålning av alla de levnadsöden och erfarenheter som ryms i det amerikanska samhället av idag.Författaren själv ärfödd i Georgia men bor sedan länge i New York.

fredag 24 januari 2020

Om krigets barnbarn

”Det tar fyra generationer innan ett krig går ur en familj. Jag är den tredje generationen”, skriver Anna Takanen i "Sörjen som blev", en starkt berörande skildring av hur pappa Timo Takanens liv förändrades när han skickades bort som krigsbarn till Sverige.
     Pappa Timo kom 1942 som krigsbarn till Sverige. Han var då bara fyra år. Hemma rådde det finska fortsättningskriget, Timos pappa hade stupat i kriget och hans mamma hade inte råd med medicin när han blev sjuk.Så Timo fick åka medan lillebror Leevi stannade. Trots några försök att återvända till Finland senare i livet kom han att stanna i Sverige. Han förlorade sitt modersmål till förmån för svenskan och han fick ett, på ytan åtminstone, bra liv i Sverige. Men ändå sitter det som tagg i honom att inte veta, inte förstå varför mamman valde att skicka iväg honom. Och till fosterföräldrarnas ilska vägrar Timo att byta bort sitt finska efternamn.
  "Sörjen som blev" är en ömsint berättelse om hur Anna Takanen långsamt och alltmer smärtsamt nystar upp sin pappas familjehistoria och hur det är att vara barn till ett krigsbarn. Pappan och dottern åker till Finland, de pratar, han är länge tyst, men hon får honom att berätta mer och mer tills de båda inser att krig aldrig lämnar en i fred.Och att det inte är lätt att ha två identiteter.
    Baserat på dessa samtal gjordes pjäsen "Fosterlandet" som spelades med stor framgång på teatrar i Göteborg, Stockholm och Helsingfors. Takanen är ju också skådespelare, regissör och har varit teaterchef.

torsdag 23 januari 2020

Allt bara rullar på

  "Hamilton Beach" av Linda Olsson handlar om hur man överlever - eller inte - när det allra svåraste drabbar oss. Hur oförberedda vi är på våra egna reaktioner när katastrofen blir ett faktum, och hur lite vi känner dem som vi tror står oss allra närmast.
   Helga drar sakta igen dörren till det hus hon bott i de senaste sju åren. Men innan hon lämnar huset för gott måste hon tillbaka till Hamilton Beach, en privat liten strand på Nya Zeeland, en sista gång.
     Hon vill ta farväl av den plats som hjälpt henne att överleva den överrumplande häftiga kärlek hon mötte i Paris åtta år tidigare. En kärlek som fick omvälvande konsekvenser i hennes liv. Ett älskat barn, ett lyckligt familjeliv i det lilla huset vid stranden och så en katastrof som slog sönder den idylliska tillvaron. Hamilton Beach visade sig bli en förlåtande plats utan krav. Hon har gått dit varje dag i nästan sju år. Men så mötte hon Wills, som hjälpte henne att fatta ett livsavgörande beslut.
    Det är alltså en historia om den grundläggande mänskliga erfarenheten att drabbas av förlust, bearbeta sorg och gå vidare i livet. Runt om Helga finns människor som vill hjälpa henne med den saken, hon möter förståelse och klokskap på alla platser dit hon kommer. Den vardagligt resonerande berättarrösten  med genomgående korta meningar bidrar till att göra dessa grundsatser tydliga för läsaren.
    Det är som helhet en sympatisk roman, vänlig mitt i det smärtsamma, hoppfull utan att vara käck .Men det finns en liten fara i det nedtonade sättet att berätta, att det blir alltför monotont. Språket skapar ingen spänning, alla  talar med samma tonfall och ingen bryter sig ut och gör något oväntat.
Vågar jag säga att jag läser romaner som denna när jag vill somna?


onsdag 22 januari 2020

På en ö i Bretagne

    Det lilla förlaget Sekwa, som specialiserar sig på fransk litteratur i översättning, är pålitligt när det gäller leverans av läskarameller. Somm Lorraine Fouchets roman "Mellan himmel och Lou" som handlar om sorg och saknad med också om vägar tillbaka till livet.
    Jo njöt av livet på den saltstänkta lilla ön Groix utanför Bretagnes kust och såg fram emot att få åldras tillsammans med sitt livs kärlek Lou. Men allt rycks plötsligt ifrån honom när Lou dör och lämnar honom ensam kvar.
    Det blir plågsamt tydligt att det var hon som höll ihop familjen och när testamentet läses upp förstår Jo att hans fru gett honom ett sista uppdrag: att rädda relationen till barnen och se till att de blir lyckliga.
    Men Jo har under åren glidit allt längre ifrån sina barn och möts nu av en son på defensiven, en dotter som slickar sina sår efter flera havererade förhållanden, ett vilset barnbarn och en bitter svärdotter. Det är ingen lätt uppgift han har fått, men kanske är det inte för sent att hitta tillbaka till varandra? Allt beror på hur mycket man vill satsa i känslornas roulette.

tisdag 21 januari 2020

Väldokumenterade vålnader

I "Vålnadernas historia" tar Magnus Västerbro sig an den västerländska spöktron och en av de största frågorna genom tiderna: har människan en odödlig själ? 
   Resultatet är en bred historisk berättelse om tro och tvivel, över flera årtusenden. Vi möter de stora tänkarna och de ännu större personligheterna. Vi möter de sörjande, de skräckslagna, de skeptiska och de rena skojarna.Men ett definitivt svar på om vålnader finns kan inte ges, men författaren lutår åt ett bestämt nej.
   Med värme och humor utmanar Västerbro våra föreställningar om hur människorna tänkte förr. De länge sedan döda har sällan framstått som mer levande.
     För den här boken handlar också om kärlek och den ofattbaraste av tankar, att våra nära och kära en dag ska vara borta för alltid.
    Det här är en bok för både dem som älskar spökhistorier och för dem som på ett underhållande sätt vill få nya synvinklar och ompröva sin syn på historien och den västerländska kulturens framväxt.
   Att Västerbro är en skicklig populärhistoriker vet alla som läst hans "Svält".

måndag 20 januari 2020

Riktigt gamla greker

   Antiken är rätt populär bland romanförfattare och det finns ju massor av historier att plocka upp och brodera ut. Så gör Conn Iggulden i "Falken från Sparta".
   Det är år 401 f.Kr. Den persiske kungen Artaxerxes regerar över ett rike som sträcker sig från Egeiska havet till norra Indien. Hans välde är oinskränkt. Spartas söner, de vars fäder och farfäder föll vid Thermopyle under det peloponnesiska kriget, skyr inga medel i kampen om tronen och livnär sig som legosoldater åt persiska prinsar. När Kyros den yngre, bror till storkungen, gör anspråk på faderns krona är det med en elitarmé av spartaner bakom sig.
   Men strider kan vinnas och förloras i ett enda slag. Prinsar faller. Och när dammet efter inbördeskriget lägger sig finner sig spartanerna övergivna i hjärtat av fiendens rike, utan vare sig understöd, mat eller vatten.
   Långt hemifrån och omringade av ovänner faller det på den unge soldaten Xenofons lott att leda de överlevande mot Artaxerxes legendariska persiska krigare.
    Med avstamp i en av världshistoriens mest episka äventyrsberättelser - Anabasis - skildrar romanen den antika världens skoningslöshet, hjältemod och blodtörst.

söndag 19 januari 2020

Verklighet på Färöarna

  Richard Hobert född 1951 i Kalmar, är manusförfattare, kompositör och filmregissör. Han är bland annat känd för långfilmssviten De sju dödssynderna och nu gör han skönlitterär debut med romanen "Fågelfångarens son" om en bondefamilj på Färöarna under sent 1800-tal. En roman baserad på en verklig historia, om den lilla människans livsvillkor som med sina konsekvenser rör vid vår egen samtids komplicerade familjerelationer.
   Berättelsens nav är att enligt färöisk lag förlorar fårfarmaren och fågelfångaren Esmar sitt markarrende om han inte inom ett år får en son, en arvinge. Han skulle då tillsammans med fru och barn bli tvingen att lämna hus och mark och det liv de byggt tillsammans.  
   Johanna och Esmar, som hittills bara har fått döttrar, vågar inte lita till slumpen än en gång. De måste göra allt för att öka sina möjligheter. De får hjälp av den svenska värdshusvärdinnan Livia som med sina egna känslor på spel tvingas sätta ihop ett hemligt arrangemang, en sexuell förbindelse utöver äktenskapets lagar.
   Ingen av dem anar vilka följder deras försök till räddning kommer att få.


fredag 17 januari 2020

Skånskt mys

   Karin Brunk Holmqvists underhållande romaner i skånemiljö tillhör Sveriges mest lästa just nu..
   "Majken minröjare" är hennes elfte roman sedan debuten med succén "Potensgivarna".
   Medan Ossian ger sig ut  på sitt livs resa - till Bornholm - fortsätter det lugna livet i den lilla byn Skillinge på Österlen. Ända tills Majken hittar en fin dekoration till rabatten på stranden och hela samhället får evakueras. Majken skäms först men blir snart lättad  när allas uppmärksamhet istället riktas mot Ossians hus som står mörkt och övergivet. Det är sällan som Ossian lämnar Skillinge och alla undrar vart han tagit vägen.
   Sara, som går i nian, är mycket god vän med den äldre mannen och bestämmer sig för att ta reda på vad som hänt. Gillar man feelgood utan kriminalitet inblandad är Brunk
Holmqvist att rekommendera.

torsdag 16 januari 2020

En sval Didion

Nu kommer Joan Didions thriller "Det sista han ville", på svenska. Den gavs visserligen ut redan 1996, men är faktiskt även hennes senaste roman. Den är mycket filmiskt skriven och att även den här romanen nu ska filmatiseras är inte särskilt överraskande.
    I boken är det 1984 och journalisten Elena McMahon avbryter sin bevakning av presidentvalskampanjen för att åka till Florida och ta hand om sin döende far. Snabbt blir hon istället inblandad i hans tvivelaktiga affärer, hamnar på en karibisk ö med falskt pass – och utan handlingskraft. Därefter glider det över i allt mer kolsvart tragik.
 Det är på sedvanligt Joan Didion-vis elegant, svalt, och i vissa stycken briljant. Men Joan Didion blir lite   för sval här. Kanske för att romanen lider brist på författaren själv tycker jag.
   I sina reportage använder hon sitt eget liv – ibland till och med utdrag ur sina sjukhusjournaler – för att förklara större sammanhang.Så är det inte här. Det är en habila men trasslig roman som får en att n längta efter hennes helt andra texter.

onsdag 15 januari 2020

En udda trio

   Det är faktiskt 35 år sen Isabel Allende debuterade med romanen "Andarnas hus". Sen dess har hon gett ut många böcker om olika ämnen. Den senaste på svenska är "En oväntad sommar" och den börjar i januari i New York och en våldsam snöstorm lamslår staden. I Brooklyn kör universitetsläraren Richard Bowmaster på en annan bil i snödrevet. När Richard försöker hjälpa den kvinnliga bilföraren drar hon istället igen bildörren och kör därifrån.
    När kvinnan senare på kvällen ringer på hos Richard måste han be sin hyresgäst, den chilenska gästforskaren Lucía Arraz om hjälp att få kontakt med den mystiska unga kvinnan, för hon tiger nämligen. Det visar sig att Evelyn Ortega, som hon heter, är ung papperslös flykting från Guatemala som arbetar illegalt som barnflicka.
  Nu har hon upptäckt att hon kört omkring med ett lik i sina arbetsgivares bil som hon krockat. Lucía och Richard vill försöka hjälpa Evelyn ur knipan eftersom båda delar hennes erfarenhet av att vara flykting. Deras tre levnadshistorier tar oss från dagens Guatemala via Chile vid tiden för militärkuppen tillbaka till andra världskrigets Europa. Mitt i dramatiken kring Evelyns riskfyllda situation börjar känslor spira mellan Richard och Lucía, och plötsligt förbyts deras ålders höst till en oväntad sommar.

tisdag 14 januari 2020

Med ärliga material

   "Ärliga material" av tv-kändisen Ernst Kirchsteiger och Åsa Ottosson är en personlig bok om de fem material – järn, sten, trä, glas och ull – som Ernst brinner för i sitt konstnärskap. Det är material som gör något med människor och som i hög grad har format Ernst själv och byggt det svenska folkhemmet. Ärliga material är en bok som påminner om vikten av hantverksskicklighet, och vikten av att bevara den. För om vi förlorar den utarmas hela vår kultur, sammanfattar Ernst.
    Boken består av en blandning av personliga betraktelser, minnen, fakta och historik. Man får läsa om smedjor, kolmilor och om det skramlande järnet som var barndomens soundtrack när Ernst växte upp i Degerfors. Fördjupa sig i glasets fascinerande historia och läsa om hur det revolutionerande livet för en torparfamilj när de kunde byta ut träluckan mot glas. Tänk att något som var nästan tunt som en sländvinge kunde hålla kylan borta och släppa in ljuset.
   Boken kan ses en hyllning till de naturliga material som förändrat livet för människan och fört civilisationen framåt. Men det handlar lika mycket om skönheten i dessa material och hur de kan användas i inredningssammanhang.

måndag 13 januari 2020

Så olika öden

Den 13 januari 2017 avled Birgitta Börjesson, en för de flesta totalt okänd kvinna, 73 år gammal. Men för en person var hon känd och älskad, nämligen för hennes syster Elisabet Höglund.   I boken "Skulden jag bär på - två systrar, två världar" berättar den kända journalisten och författaren Elisabet Höglund om sin okända syster. Hon berättar om ett människoöde kantat av tragedier, sjukdomar och lidanden.
   Systern dog ensam i sitt nedslitna hus i en liten skogsby i Halland saknad av ingen annan än av sin syster. Inte ens hennes dotter sörjde henne. Elisabet och Birgitta hade samma föräldrar, samma gener och levde i samma uppväxtmiljö.
     Elisabet blev en framgångsrik journalist, författare, konstnär och idrottskvinna. Hennes syster Birgitta föddes med hjärnskador. Hennes uppväxt var svår. Hon hade problem i skolan. Hon vistades lång tid på barnpsykiatrisk klinik. Hennes start i livet var den sämsta tänkbara. Hon dömdes tidigt till ett liv i utanförskap och lidande. Hon kom att tillhöra gruppen multisjuka, utslagna ur arbetslivet, glömda av samhället. De sista tio åren levde hon totalt ensam i en social misär utan dess like och dog av sjukdomar som hon inte orkade söka bot för.
    I boken frågar sig systern Elisabet: Hur kan två systrar med så lika bakgrund hamna i två så skilda världar, för den ena systern i en värld präglad av framgång och berömmelse, för den andra systern i en värld präglad av fattigdom, arbetslöshet och misär?   Vad var det som gjorde att livet för dessa båda systrar kom att följa två rakt motsatta vägar, den ena rakt uppåt, den andra långsamt ner i djup misär och tragedi? Elisabet försöker ge svar på frågan i denna gripande skildring och skildrar också hur samvetet mal: Kunde hon ha gjort mer?.   

söndag 12 januari 2020

Claes är tillbaka

   Det har varit ett långt uppehåll i Karin Wahlbergs deckarserie om kommissarie Claes Claesson och sjuksköterskan Veronika Lundberg men nu är paret tillbaka med nyutkomna "De drabbade".
   Fast en del är nytt, paret har flyttat till Lund och båda söker sin plats på nya arbetsplatser.
   Sjukvårdsstrategen Carolina Broms hittas död i en enslig sommarstuga utanför Dalby i den skånska bokskogen. Ett kallblodigt överfall. Hon har dessutom Fentanyl i kroppen.
    Vilka kände till att hon var där och vem av dessa har anledning att leta upp henne i stugan och varför?  Claes försöker göra staden på slätten till sin medan han leder sin första mordutredning på nya arbetsplatsen och Veronika möter sina utmaningar på kirurgkliniken i Malmö. Samtidigt oroar de sig över att dottern Klara har svårt att finna sig tillrätta i sin nya klass.
    Vi möter även strävsam sjukhuspersonal och cancersjuka patienter och anhöriga, som pendlar mellan hopp och förtvivlan.
    Men snälla Karin, skriv en bok till i lasarettsserien - det är så många som älskar de böckerna!

lördag 11 januari 2020

Välja det viktiga

   Blåsten ylar där ute och vintermörkret kryper inpå en. Här hjälper bara någonting av Lucy Dillon för att få fart på livsandarna. På måfå drar jag ut  "Hundra omistliga ting",  en berättelse om vad det innebär att leva livet fullt ut och att välja ut bara de saker som har betydelse. Som. brev från den enda man hon någonsin älskat. Ett minne från fadern hon egentligen aldrig lärde känna.En blå glasvas som fångar ljuset en grå dag.
    Gina Bellamy börjar om på nytt efter ett år som hon allra helst skulle vilja glömma. Efter att ha gått igenom en sjukdomsperiod och därefter skilsmässa ska hon nu flytta från det vackra viktorianska huset till en betydligt mindre lägenhet. Alla saker som hon vårdat ömt så länge verkar inte längre passa den hon är.
     För att hitta sig själv igen bestämmer hon sig för att slänga det mesta hon äger. Endast hundra saker får hon spara, hundra personliga saker ska bli den nystart hon längtar efter. Att rensa bland ägodelarna väcker minnen till liv som får Gina att omvärdera mycket som hon tidigare har trott på och tagit för givet. Och att börja om blir svårare än hon har tänkt sig.
     Med hjälp av ett husrenoveringsprojekt, bästa väninnan och en hemlös greyhound vågar Gina till slut börja blicka framåt och och när kärleken åter finns inom räckhåll vet hon hur viktigt det är att leva i nuet och ta vara på varje ögonblick av lycka.
   Ett ytligt bokval? Kanske. Men ett som får mig att se på tingen med andra ögon.

fredag 10 januari 2020

Om två enstöringar

   Har ni inte läst den förut så finns Linda Olssons roman "Nu vill jag sjunga dig milda sånger" i pocket. Olsson har ett osedvanligt vackert språk där inga ord är överflödiga. Och berättelserna har alltid en viktig kärna.
   Det handlar om Veronika, en ung författare, som tar sin tillflykt till en enslig stuga i Dalarna för att få skrivro, men också för att komma över en tung sorg. I ett hus i närheten bor Astrid, en gammal kvinna som på bygden anses vara en riktig enstöring.Också hon har dragit sig undan världen och bär på mörka hemligheter. Nyfiket men skyggt studerar Astrid sin nya granne.
    Allt eftersom månaderna går närmar sig de två kvinnorna varandra. Det uppstår en vänskap som ingen av dem räknat med och som kommer att förändra deras liv.
    Det är förvisso en roman om sorg och förlust, men lika mycket en berättelse om de krafter vi har inom oss och hur vi tillsammans i
kärlek och vänskap kan gå vidare i våra liv.

torsdag 9 januari 2020

Rätt att ha fel

 Utgående från sina personliga erfarenheter av sexism och könskodad aggressivitet på nätet ställer Mary Beard  i "Kvinnor och makt - ett manifest" den relevanta frågan: Om kvinnorna inte befinner sig helt innanför maktens strukturer, då är det väl makten vi behöver omdefiniera snarare än kvinnorna?
    Med kvickhet och briljans återkommer Mary Beard, professor i antikens historia och Storbritanniens mest kända forskare i klassiska studier, till genusfrågorna och beskriver på vilket sätt kraftfulla kvinnor har behandlats genom historien. Genomgången är heltäckande men manifestet är bara 126 sidor långt. En prestation i sig!
    Med exempel som spänner från den antika världen till dagens samhälle utforskar hon kvinnohatets kulturella bakgrund, reflekterar över kvinnors möjligheter att göra sin röst hörd i offentligheten, belyser vår kulturs tankar om relationen mellan kvinnor och makt, och visar hur ett fåtal starka kvinnor motsätter sig att pressas in i ett maskulint mönster.
   Och hon påpekar att kvinnor också har rätt att ha fel - åtminstone då och då.

onsdag 8 januari 2020

Fangslande om läslust

   Lustigt ibland hur en del böcker smyger sig undan för att sedan dyka upp. Som Tatjana Brands essäbok "Fängslad om lust till litteraturen och läsningens plats i livet". Den kom redan 2017 men har hållit sig undan mitt öga ända tills nu.
  Det är en personligt hållen essäbok om litteratur och livet, om depression och läsning, eskapism, död och överhettade känslor. Det är en bok som sträcker sig från den brittiska 1700-tals författaren Frances Burney över Inger Christensen och Ann Jäderlund till en lång text om J.K. Rowlings Harry Potter-svit.
    Det handlar om varför man läser om människor som vill ha sällskap när de strövar eller störtar omkring i litteraturen. Essän är samtidens stora intellektuella genre, en plats för eftertanke och precision men också en tummelplats för experiment. När litteraturkritiken blir allt mer trängd i offentligheten och personliga konstupplevelser allt oftare summeras genom ett hastigt klick på "gilla" behövs texter som på allvar kämpar med att formulera vad en djup relation till litteratur kan betyda.
    Får lust att läsa Henry James igen efter essän här om James som en gudabenådad lögnare. Och så är det alltid roligt att läsa om hur andra läser, förstås.
   

tisdag 7 januari 2020

Morbida Maud i farten

Döm aldrig människan bara efter utseendet, under en blid yta lurar en varg. Det vet Helene Tursten, som tidigare skrivit en rad deckare om Irene Huss i Göteborg. I "Äldre dam med onda avsikter" har hon samlat fem berättelser om Maud  som är allt annat än den snälla och försynta lilla tant hon verkar vara. Hon är 88 år, vid god vigör och hjärnan är kristallklar. Ingen tror den gamla damen om något ont. De skulle bara veta. Man får också lära sig vad en rullator kan vara bra till och att et inlärt tennisslag alltid är till nytta. Bland annat.  
    Maud har varken familj eller vänner och bor ensam i en paradvåning i Göteborg. Hon reser ofta och däremellan sitter hon i sin antika fåtölj och surfar på nätet. Det är ett ensamt liv, och det är så hon vill ha det.
    När någonting stör hennes lugna tillvaro gör hon precis vad som helst för att bli av med problemet. Mauds höga ålder är en suverän förklädnad, och hon använder sig gärna av att spela senil, döv och rörelsehindrad för att hänsynslöst eliminera den som stör henne.
  "Äldre dam med onda avsikter" innehåller fem spännande historier, där Maud tar itu med störande grannar, en lycksökande fästmö och en girig antikvitetshandlare.

måndag 6 januari 2020

Djupdyk i historien

Norrmannen Lars Mytting gjorde succé i Norden med faktaboken "Ved. Sen slog han in på banan som romanförfattare och debuterade med "Hästkrafter".
  Med "Simma med de drunknade" har skrivit en spännande och underhållande släktkrönika om en föräldralös bondpojke som beger sig ut i världen för att finna sina rötter.
    Hösten 1971 hittas ett norskt-franskt par döda i Frankrike. Deras tre år gamla son Edvard är spårlöst försvunnen men hittas fyra dagar senare på ett sjukhus tolv mil bort. Var Edvard har befunnit sig under tiden, och om det verkligen var en slump att hans föräldrar klev på en kvarglömd mina från första världskriget, förblir en gåta.
    Edvard växer upp hos sin fåordige farfar på en potatisgård på norska landsbygden. Och det är när hans farfar dör i början på 90-talet, och det oväntat dyker upp en vackert snidad träkista från en släkting som Edvards tillvaro vänds upp och ner. Han beger sig ut i den stora världen för att finna svar på sitt livs frågor.
   Sökandet leder honom till Shetlandsöarna och tillbaka till Frankrike, där han tvingas gräva i de mörkaste hörnen av sin familjs historia. En historia som är nära sammanvävd med de stora tragedierna i Europa under 1900-talet. Romanen fick det norska Bokhandlerprisen 2014.
   Hans senaste roman heter "Systerklockorna" men den har jag inte läst än.

lördag 4 januari 2020

NY i närbild

   Tänkte börja med att klaga. När man ser listorna över vårens kommande utgivning så finns det väldigt lite faktatitlar. Ämnen som historia och arkeologi är magra på svenska, även om den internationella utgivningen är stor. Man översätter bästsäljande romaner i mängd och massor men undviker fakta. Hur har det blivit så? Läsarna är inte dumma och de som kan köper böckerna på originalspråk, som ofta är engelska. Ser att mina egna hyllor har allt flr engelska böcker.
  En av höstens få faktaböcker är Henrik Berggrens "Historien om New York". Mellan 10 och 15 års ålder bodde författaren på Manhattan och gick i skola på 89:e gatan.Det märks i texten.
   Staden började som en blygsam holländsk handelskoloni med namnet Nieuw Amsterdam. Idag är New York ett av världens absolut viktigaste centra. Stadens fyrahundraåriga historia är en berättelse om invandring, revolutioner, företagsamhet och ekonomisk framgång. Här har invånarna i alla tider slitits mellan strävan att behålla sin identitet och drömmen om att bli en fri, ny sorts stadsmänniska.
   Här tecknas på ett medryckande språk ett personligt porträtt över staden och dess invånare. Här träder karaktärer som Walt Whitman, Patti Smith, Dag Hammarskjöld och Scott Fitzgerald fram. Men läsaren får också följa med i stadens expansion när platser som Broadway, Wall Street, Central Park och Harlem tar form.
   Berggren är historiker och journalist. Hans senaste verk är Landet utanför. Sverige och kriget 1939-1940, första delen i en trilogi om Sverige under andra världskriget.

fredag 3 januari 2020

Står mellan raderna

 I "Mellan raderna - en bok om att vara kvinna och journalist" har Jenny Nordlander samlat rapporter och vittnesmål från Sveriges största redaktioner. Journalister berättar om hur de har särbehandlats på grund av att de är kvinnor - och hur det har påverkat deras karriär. Boken är både viktig och avslöjande läsning, inte bara för mediefolk, utan för alla som vill kunna se det som knappt syns på arbetsplatser.
    Den här intervjuboken handlar om kvinnliga journalisters vardag och det som fortfarande är svårt att benämna: det subtila kvinnoförtrycket. Det där som nästan alltid går att bortförklara, men som kan ta död på den mest engagerades glöd, göra den roliga tråkig och den smarta dum.
    Numerärt är journalistbranschen en av de mest jämställda, ändå är det oftast män som får göra de bästa jobben, ta emot all kredd och uppmuntran och se sina idéer bli verklighet. Det är också män som får de bästa positionerna och sitter på pengarna. Man kan kalla boken en pessimistisk spaning om en mediebranschs ovillig att vädra ut de gamla rummen.
   Jenny Nordlander visar hur situationen för kvinnor i mediebranschen har förändrats över tid, från tryckeriänkorna och de första kvinnliga reportrarna, utrikeskorrespondenterna och cheferna till idag där några av Sveriges främsta journalister och skribenter som Åsa Beckman, Bilan Osman, Johanna Frändén, Frida Söderlund, Agneta Pleijel, Emilie Roslund och Åsa Moberg - berättar om sina yrkesliv.   Jenny Nordlander är journalist och har tidigare arbetat på Dagens Nyheter, Sveriges Radio och Aftonbladet, och senast som chefredaktör för tidningen Nöjesguiden.

torsdag 2 januari 2020

Insnöade i högländerna

 "Nyårsfesten" heter Lucy Foleys första deckare som översatts till svenska. Det är slutet av december och det nya året ska snart firas in. I en lyxig jaktstuga i de skotska högländerna samlas nio vänner som känt varandra sedan universitetstiden. De är rika och bortskämda och alla är i 30-årsåldern.
    De ska dricka champagne, äta god mat och njuta av varandras sällskap. Det ska bli det bästa nyåret någonsin. Men just som ett snöoväder rasar in över Skottland hittas en i sällskapet mördad. Och samtidigt ryktas det att en seriemördare går lös i vildmarken. Har han slagit till igen? Eller finns den skyldiga inom stugans trygga väggar?
   Nyårsfesten är en ruggigt stämningsrik deckare som toppat listorna i England. En modern pusseldeckare men också en för dem som vill ha ett rejält mysterium att bita i. I gruppen finns det strax under ytan massor av gamla konflikter och spänningar och inget är vad det ser ut att vara, alla är inbjudna till festen. Och alla är misstänkta. Lucy Foley visar att det traditionella mordmysteriet fortfarande kan funka briljant.

onsdag 1 januari 2020

Ur Selmas minne

Mårbackasviten är Selma Lagerlöfs självbiografiska böcker, som alla består av korta berättelser med utgångspunkt i barndomshemmet i Värmland. På sätt och vis är dessa böcker de mest realistiska hon skrivit, åtminstone till det yttre. Mårbackasviten består av tre böcker - Mårbacka (1922), Ett barns memoarer (1930) och Dagbok (1932) De finns utgivna i en vacker pocketvolym med förord av Lisbeth Larsson.
    Men här finns också många av de sällsamma historier som hon hört berättas, och flera gestalter och händelser kan kännas igen från hennes romaner. Vilken som är den ursprungliga versionen låter sig inte alltid listas ut - även självbiografin och dagboken formar sig till litterära verk.
   "Om en vill bli författarinna, så får en lov att vara tacksam och glad för allt, som händer en. En får vara nöjd, också om en skulle råka ut för sådant som är tråkigt och svårt, för annars skulle en inte längre fram kunna beskriva hur det känns att vara olycklig." Det är en lärdom Selma dragit av livets prövningar.
   Herrgården Mårbacka ägdes av Selma Lagerlöfs släkt under flera generationer, men i mitten av 1880-talet blev man tvungen att sälja av ekonomiska skäl eftersom fadern svårt misskött gårdens ekonomi. Tack vare sina framgångar och Nobelpriset lyckades Selma Lagerlöf köpa tillbaka gården, som idag är ett välkänt museum.