Katja Kettus roman "Barnmorskan" - belönad med Runebergspriset i fjol - liknar ingen annan historia om krig och kärlek.Berättelsen om barnmorskan Vindöga utspelas i Petsamoområdet, där Finland, Norge och Ryssland möts.
Tiden är just innan det så kallade Lapplandskriget inleds, kriget som gör bundsförvanter till fiender.
Vindöga har handlöst fallit för den tyskfinske SS-officeren Johannes och är beredd att göra vad som helst för att vara nära honom. Att Johannes inte är lika kär fäster hon sig inte vid.
Katja Kettu skildrar en passion som övervinner både Gud och ideologi. Hon skriver om kroppslighet och sexualitet, om att föda och att döda, om djuriskt och mänskligt i ett tyskt fångläger i norra Lappland och på en naturskön holme i Ishavet. Hennes språk är som en urkraft och översättningen av Janina Orlov, som tidigare har visat att hon förmår göra rättvisa åt egensinnig finska, är mycket bra.
Det är en roman som både skrämmer och fascinerar och jag var tvungen att ta läspauser, texten tar sig in i läsarens själ och ställer frågor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar