Ett sunkigt cafe, gamla
amerikanare och personligheter som kunde vara tagna ur en Kaurismäkifilm befolkar berättelserna i Lena Silváns "Ljugarbänken" i en by nära den finsk-ryska gränsen där vardagen ofta ställs på ända. Bokens underrubrik är "Berättelser från en gräns mellan öst och väst".
Man möter en
tonåring som kidnappar en baby, en kvinna som drömmer skrämmande
drömmar, en knarkande rockstjärna som har återvänt hem och många fler.
Mitt i byn står den blankslitna ljugarbänken där historier, rykten och fantasier får näring ur ålderspresidenten Kossus självpåfyllande
ymnighetsplunta.
De tio berättelser är fristående och sammanlänkade och det som utspelar sig här blir i Lena Silvans händer en väv av människoöden som
speglar nutiden och ställer frågan. vart är välfärden på väg egentligen? Och varför är det så svårt att
acceptera det som är annorlunda? Och vem ska sätta stopp för utslagning,
hat och våld?
Angelägna frågor som ställs i ett vardagligt sammanhang och som gör dem lätta att ta till sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar