Välskrivet om plundring

Dagarna efter att Nazityskland kapitulerat gjordes en otrolig upptäckt. I saltgruvan Altaussee under de österrikiska alperna hittades en av de största konstskatter som någonsin påträffats. Tusentals verk av några av konsthistoriens främsta mästare Rembrandt, Rubens och Michelangelo.
       Upptäckten avslöjade den största konsplundring som någonsin genomförts. Mellan 1933 och 1945 stal nazisterna miljontals antikviteter och konstverk. På direkt order från Hitler sändes specialtränade trupper ut över Europa för att plundra. De allra främsta verken skulle visas på Hitlers planerade Führermuseum i Lintz. 
   Efter kriget återfanns mycket av konsten, men över hundratusen verk försvann. Det är verk som först under senare år börjat komma fram och som idag hänger på världens främsta konstinstitutioner, bland annat Moderna Museet i Stockholm. 
   Om detta skriver journalisten och författaren Anders Rydell i boken " Plundrarna , hur nazisterna stal Europas konstskatter". Den var nominerad till Augustpriset i fjol och har översatts till många språk. Nu finns den också i pocket.
  Det är en fängslande historia om nazisternas besatthet av konst, men också om dagens bittra juridiska och moraliska kamp om den "försvunna" konsten, ofta konfiskerad av judiska ägare. På spel står verk värda miljarder och ättlingar som kämpar för rätten till sitt förflutna.
  Vill bara påminna om att en likadan fullskalig plundring av konst och värdeföremål pågick under 30-åriga kriget och att mängder av stöldgods skeppades hem till Sverige, bland annat. Konst som aldrig återlämnats, trots krav på det. Inget är helt nytt under solen.