Vi här i höga Nord har lätt för att peka finger åt andra länders politiker. En av de mest "åtpekade" är väl Italiens Silvio Berlusconi.
Om honom har utrikeskorren Kristina Kappelin skrivit en intressant bok, "Berlusconi italienaren".
Kappelin bor sedan länge i Italien och följer landet på nära håll. Hon förklarar hans (tämligen) starka ställning hos väljarna med att han får saker gjorda och att "man vet vad man har men inte vad man får".
Italien har ju, till skillnad från Grekland och Spanien klarat sig tämligen väl genom den ekonomiska krisen. Därför håller "den lille mannen/kvinnan" på honom. Inte för att de inte ser hans fel utan för att de är rädda för någonting ännu värre.
Värt att tänka på när den moraliska upprördheten svallar.
Dessutom är det inte många i Italien som upprörs av hans flickhistorier. En axelryckning och kommentaren "ja se karlar!" förklarar den biten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar