Då behöver jag inte fundera på det. Jag har läst årets bästa deckare "Istider" av fransyskan Fred Vargas.Vargas är historiker och arkeolog med medeltiden som specialitet. Dessutom är hon en av världens mest lästa franskspråkiga författare och har belönats med ett flertal priser för sina deckare. Sedan tidigare finns sex titlar i serien om kommissarie Adamsberg utgivna i svensk översättning på det lilla franskspecialiserade förlaget Sekwa.
Det börjar med att en gammal sjuk kvinna hittas livlös i sitt badkar, fullt påklädd och med uppskurna handleder. Alla bevis pekar mot självmord, förutom att det i närheten av kroppen har tecknats en märklig symbol i form av en giljotin. En vecka tidigare hade hon trots sitt tillstånd gjort förtvivlade försök att posta ett brev. Vad kan det ha innehållit?
Den komplicerade utredningen för kommissarie Adamsberg och hans kollegor från Paris gator till en dimmig ö utanför Islands kust där det enligt lokalbefolkningen finns en grym gengångare. Och nog hittar man spår efter ruggigheter på ön.
Allt ställs sedan på ända när det dyker upp en koppling till ett mystiskt hemligt sällskap som vurmar för Robespierre och franska revolutionen och där ordförande verkar vara en återuppstånden Robespierre.
Lägg till det besök på lantliga värdshus, möten med ett tamt vildsvin som heter Marc och intriger mot Adamsberg och ni har en bok som håller läsaren i ett järngrepp. Det ska vara en berättare av Vargas kaliber för att hålla en sådan intrig i schakt.
Det trista är att jag har läst den och måste vänta på en ny....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar