På kusliga Öland

Femton spökhistorier och kriminalgåtor, skräckberättelser och skrönor finns i Johan Theorins novellsamling "På stort alvar" - alla med det sägenomspunna Öland som spelplats - som jag råkade på när jag letade efter en annan bok. Den kom ut 2012 och jag kom inte ihåg någon av berättelserna!

Minnet, minnet muttrar jag. Skrev nyligen om hans senaste Ölandsbok, "Benvittring" här i bloggen. Men i "På stort alvar" samlar han de kortare berättelser han genom åren skrivit om Öland, och lägger till flera nya. Novellerna utspelar sig på det öde alvaret, vid kusterna och ute på den nyckfulla Östersjön. Många av dem har skutskepparen Gerlof Davidsson i huvudrollen, en gammal bekant från romaner som Skumtimmen, Nattfåk och Blodläge. Vi möter osaliga döda, kusliga hundar, mordiska svanar, döende arkeologer, vettskrämda turistguider, nakna ålfiskare och många andra minnesvärda figurer. Novellsamlingen är en underhållande hyllning till den öländska berättartradition som Theorin själv växte upp med och som utgjort en fruktbar grogrund för hans författarskap. "Redan som baby togs jag med på färjorna över till Öland för att träffa släkten. När jag hade fått tänder bjöds jag på min första kroppkaka, och när jag lärt mig cykla började jag utforska det platta och ljusa landskapet ihop med kompisar. Då och då stannade jag kvar inomhus länge nog för att lyssna till morfar Ellerts berättelser om äventyr, spöken och missöden till sjöss" skriver han i förordet. Vem ska ta vara på och återberätta de åländska spökhistorierna, månne?