Uppföljaren till succén Emma Hambergs " Je m 'appelle Agneta", "Au revoir Agneta""
är ute och äntligen har Agnetas liv fallit på plats. Nu vet hon precis var och hur hon vill leva sitt det: i Saint Carelle, tillsammans med Einar, Bonnibelle, Fabien,katterna, ostarna, kindpussandet, vinet, baguetternaoch klostret.
Men. Hur stadigt ett medeltida kloster än står, kan det faktiskt falla i bitar av en enkel knackning på porten. I alla fall om det är ett oväntat myndighetsbesök som tränger sig på. Med en enda knackning slås den magiska världen Agneta gjort till sin sönder och alla som känt av vinterns elpriser kan förstå hur det känns! Einar vet allt om förgänglighet och att inget varar för evigt. Så han bestämmer sig med en axelryckning för att klinga av tillsammans med sitt kloster.
Agneta ser hur klostret och Einar försvinner men vad då, klinga av? Aldrig i livet!I stället samlar Agneta ihop sina trupper för att rädda klostret. De har varken pengar, makt, ordning eller reda att slåss med. Däremot har de vansinnigt vackra underkläder.
I romanen går solen obönhörligt ner över klostermuren. Skymningens strålar brinner bakom dignande aprikosträd och gamla statyer, och Agneta tänker på sandslott. Är det verkligen värt att bygga sandslott när tidvattnet ändå sveper dem med sig vid dagens slut? Med det tar Agneta på sig sina vackraste underkläder och bestämmer sig för att övervinna precis alla tidvatten.
Gillar man en cazy intrig med halsbrytande vändningar är detta en bok att ta till sig. Annars kan man bara njuta av all krockar mellan det franska och svenska språket, och av all beskriven mat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar