Om en judisk uppväxt

"En shtetl i Stockholm" av Kenneth Hermele är en bok   om att växa upp i en tät gemenskap. Pojken Kenneth växer upp på 50-talet i en ortodox judisk familj på Söder i Stockholm där de bor i ett halvmodernt hyreshus reserverat för fattiga judar.

   I centrum för berättelsen står pojkens omaka föräldrar: modern lever i den fromma judiska traditionen medan fadern vill erbjuda familjen ekonomisk trygghet och en pragmatisk förening av svenskt och judiskt. Hur ska pojken välja? Måste han välja?

   Pojkens liv avgränsas av judehuset, hans judiska släkt, den ortodoxa synagogan på S:t Paulsgatan, familjens uteslutande judiska umgänge, hans judiska skola. Han lever i en judisk shtetl, ett samhälle mitt i samhället.
  Det är en lagom stram bok, som varken väjer för tragiken eller den lilla framgångssagan. Som alltid med självbiografier är risken för nostalgi överhängande. Men Hermele är ingen nostalgiker. För det första får både hans egna och föräldrarnas dåliga sidor ta stor plats och det finns rum för både närhet och distans.
   Hermele är ekonom och författare med ett tjugotal skrifter bakom sig. Han bor och verkar i Göteborg. Detta är hans debut som berättare.

Viktiga samtal

I sin nya bok " Från ett cafébord i Paris" låter författaren och religionspsykologen Owe Wikström världsmetropolen Paris utgöra kuliss och fond till en djupdykning i tre av livets mest centrala teman: vänskap, livsleda och samtal. Att han valt Paris beror på att han i sin ungdom älskade att hänga på de parisiska caféerna.
   Han skriver om vad är vänskap egentligen, och hur förhåller den sig till förälskelse, arbetsrelationer och den stora kärleken? Och hur hanterar vi de drag av meningslöshet och tristess som tycks vara inbyggda i livet? Vilka problem uppstår när vi så ofta tar till konsumtion som en flykt mot vår tomhet och leda? Och varför fyller samtalet och det poänglösa småpratet ett så avgörande behov i mänskligt samspel?
   Det här är en bok som vill bli till verklig livshjälp för dem som funderar över livets och vardagens mest angelägna frågor. På sitt djupt kloka och samtidigt humoristiska sätt tar Owe Wikström oss med bortom de parisiska hustaken till de allmänmänskliga ämnen som ofta väcks kring ett cafébord.

En diktares landskap

Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrift 2017 innehåller artiklar om några av Lagerkvists landskap som Småland, Bohuslän och Provence. Men det handlar inte enbart om hur det yttre landskapet ger avtryck i hans diktning, utan också om hur landskapet kan spegla en inre, själslig betydelse – eller ge ett incitament för personligt sökande som i en studie om Lagerkvist och Småland. Som oftya hittar man  nya infallsvinklar på ett författarskap som just nu ser ut att sjunka i glömska.

    Förutom fokuseringen på Lagerkvists landskap, riktas även sökljuset mot bland annat författarens dramatik, bilden av fadern och Lagerkvists och författarkollegorna Harry Martinsons och Vilhelm Mobergs motstånd mot nazismen.
  Samfundet bildades 1989 och har runt 300 medlemmar. Sedan 1991 ger man ut en årsskrift samlad kring olika teman. Samfundet har sitt säte i småländska Växjö.

Skicklig återkomst

 Julie Parsons skriver mästerligt om hur decennier av krig och våld fortfarande är öppna sår i dagens Irland, och hur händelser en generation bakåt i tiden kastar skuggor in i vår samtid.Parsons är en av Irlands skickligaste spänningsförfattare, och hennes debut "Mary, Mary" från 1999 väckte stor  uppmärksamhet. Efter många års tystnad gör hon nu en efterlängtad comeback med "En sista söndag". Det har sagts att  hon är en av de sällsynta författarna som framgångsrikt kan kombinera en psykologisk blick, litterär stil och spänning som får hjärtat att stanna.
    Söndagarna var fridfulla dagar. Han skulle ligga och dra sig. Njuta av hur långt han kommit. Och senare skulle dörrklockan ringa. Han skulle öppna ytterdörren. Och han skulle dö. Den fridfulla badorten utanför Dublin lamslås av chock när en pensionerad, uppburen domare blir brutalt mördad i sitt eget hem.
    Grannen, den före detta polisinspektören Michael McLoughlin som gör sitt bästa för att njuta av det fridfulla pensionärs livet, dras oundvikligen in i utredningen och börjar nysta i domarens förflutna. Det leder honom tillbaka till sin egen far som årtionden tidigare mördades av IRA. Förövaren är fortfarande på fri fot, utom lagens räckhåll.
    När han söker sanningen bakom de båda brotten hamnar han i en spiral av utpressning och våld, samtidigt som mörka familjehemligheter kommer upp till ytan.

Värp först kackla sen!

Den världsberömda operasångerskan Birgit Nilsson skulle ha fyllt 100 år den 17 maj i år. Hennes liv var som en saga; från den lilla bondgården i Skåne till de största operascenerna i världen. Hon hade en sträng och konservativ far som inte accepterade dotterns yrkesval, men en stöttande och försvarande mor, som dessvärre tragiskt omkommer i en trafikolycka.
  Tillsammans med illustratören Anders Svernsjö har sångaren Mattias Enn fångat avgörande och mytomspunna ögonblick i den berömda och spektakulära sångerskans liv i boken "Birgit Nilsson i ord och bild - värp först och kackla sen". Den senare delen av titeln är en typisk replik från bondelivet.
  I ledande roller som Isolde, Brünnhilde, Turandot och Tosca la hon hela operavärlden för sina fötter och hon fascinerar än idag med sin intelligens, humor och jordnära person samt kärleken hon hyste för sin stora, trogna publik, sina vänner - och sina katter, som har sin egen plats i boken. Boken berättar om Birgits liv; barndomen, den musikaliska utbildningen, operadebuten och den fantastiska karriären som förde henne runt jorden. Här får vi ta del av historier och anekdoter om privatliv, beundrare och fans och alltsammans kryddat med recept från Birgits kokbok , som Birgits köttbullar och Äggakaka med fläsk, till exempel.
   Förordet skrivs av pianisten Lars Roos som var Birgit Nilssons ackompanjatör under många år på 1970-80-talet. Mattias Enn, estradör och sångare, har blivit uppmärksammad för sina musikaliska och sceniska tolkningar av Zarah Leander och Karl Gerhard. Som trettonåring fick Mattias möta Birgit Nilsson för en lektion i sång i Sveriges Television. Mötet resulterade i en 20 år lång och öppenhjärtig brevväxling fram till Birgits död 2005. Sedan 2014 arbetar Mattias Enn sommartid även som guide på Birgit Nilsson Museum i Skåne.Exempel på brevväxlingen mellan Mattias Enn och Birgit Nilsson publiceras i boken.

Kärlek till idrotten

Fredrik Backmans roman "Vi mot er" är den fristående uppföljaren till "Björnstad" från 2017, är en intensiv skildring av drabbande mänskliga relationer i en liten stad. En berättelse om lojalitet, vänskap och kärleken som utmanar allt.
   Efter de dramatiska händelser som skakade Björnstad i första boken berättas här historien om månaderna efteråt. De bästa vännerna Maya och Ana lever ut sommaren på en gömd ö och försöker lämna omvärlden bakom sig, men ingenting blir som de hoppas.
    Rivaliteten mellan Björnstad och grannstaden Hed växer till en ursinnig kamp om pengar, makt och överlevnad som exploderar när städernas hockeylag möts. Samtidigt avslöjas en ung spelares innersta hemlighet och ett helt samhälle tvingas visa vad det egentligen vill stå för. Huvudrollen i Backmans böcker om Björnstad är ändå idrottsrörelsen. Det är en kärleksförklaring som heter duga.
    Det kommer sägas att våldet kom till Björnstad det här året, men det är en lögn. Våldet fanns redan här. Som Backman så träffande skriver: Det är så enkelt att få människor att hata varandra att det är obegripligt att vi någonsin gör något annat.

Om egensinnig kulla

 Ingrid Hedström är en mycket begåvad skildrare av samhälle och relationer. Först kom hennes serie om brott i den fiktiva staden Villette i Belgien och nu har hennes tredje bok om den tjurskalliga kullan Astrid Sammils kommit. "Brandgata" heter den och är kusligt aktuell eftersom Hedström skriver om en stor skogsbrands framfart.
    Upptakten är dramatisk, den tidigare utrikesministern Agneta Myhre mördas brutalt på en kyrkogård i Dalarna, samtidigt som en förödande skogsbrand drar fram genom Bergslagsskogarna och hotar att ödelägga Astrid Sammils älskade Granåkers Hästberg.
   Astrid är den som hittar den döda Agneta, och Dalapolisens mordutredning kommer snart besvärande nära henne själv då mycket tyder på att mordet har en koppling till hennes och Agnetas gemensamma förflutna i inbördeskrigets Bosnien på 90-talet.
   Därtill börjar Astrids väninna Carina Svahn samtidigt nysta i ett tjugotre år gammalt ouppklarat mord på en tidigare vän och arbetskamrat sedan hon hittat en ledtråd i en gammal video från en danskväll. Efterforskningarna leder henne till ett lokalt vapenföretag men också rakt in i skogsbrandens växande inferno, ett inferno där allt kan gå förlorat - även spåren efter mördaren.
I "Brandgata" ställs Astrid inför händelser som på ett omvälvande vis kommer att påverka hennes framtid.