Sanningar som vägrar dö

För mig är Anne-Lie Högberg ett nytt namn. Hon skriver i den hastigt expanderande feel-good-stilen och skildrar småstadsliv i "Vindarna viskar ditt namn". Det handlar om Vanja, som lämnar både sin hemort och sitt förflutna för en lockande tjänsten som reporter 30 mil söderut. Men när allt det som lockat visar sig vara en irriterad och otrevlig arbetskamrat och en enformig miljö börjar hon tvivla på om hon tagit rätt beslut. När hon råkar på en gammal artikel om en händelse som ingen vill prata om börjar hon i hemlighet att undersöka det som hänt. Det som ingen vill kännas vid. Här finns också Lina med ett liv som är perfekt. Hon har Jesper, Melker, ett heltidsjobb och ett fint hus. Men det är något som skaver när småbarnslivet bara är upprepningar. Hon inser att den gnista som Jesper en gång tände håller på att slockna. Och när någon annan blåser liv i hennes glöd vet hon inte om hon vågar ta klivet ut i det okända. Och så är det Lilly, som ägare och grundare för lokaltidningen som alla på orten ivrigt väntade på. Då hade allt varit nytt och spännande men nutiden skrämmer henne. Nya bekantskaper också. Så när Vanja börjar ställa nyfikna frågor drar hon sig undan. Men snart gör sig det förflutna påmint, och sanningarna som uppdagas förändrar allt. Det är inte alla sanningar som går att begrava.

I dimma dold

Ragnar Jónasson (f. 1976) är det senaste stjärnskottet inom den isländska

kriminallitteraturen, internationellt hyllad som en av de främsta nya »Nordic noir«-författarna. "Mörkret", den första boken om Hulda Hermannsdóttir, hyllades av kritikerna och blev en internationell storsäljare. Mörkret utspelar sig i slutet av Hulda Hermannsdóttirs karriär, medan de följande böckerna i serien, "Ön" och "Dimma", är förlagda till ett tidigare skede i hennes liv. Dimma är ett klassiskt element när det gäller att skapa kuslig stämning, den används ofta i filmer för att förstärka den obehagliga känslan, vad eller vem som helst kan ju lösgöra sig ur dimman. Det är 1987 och en isolerad bondgård på östra Island. Snöstormen borde ha hållit alla främmande människor borta, men det har den inte gjort. Paret som bor på bondgården borde inte heller ha släppt in den oväntade gästen. Men det gjorde de. En oväntad gäst. En lögnare. En mördare. Alla kommer inte att överleva natten. Och det kommer att bli ett fall som ska hemsöka kommissarie Hulda Hermannsdóttir för all framtid. Brittiska The Times recensent, som inte är lättimponerad, frågar sig om detta är världens just nu bästa deckarförfattare. En sak är säker, det är inte lämplig läsning för lättskrämda.

Lugn i akademien

Kristina Lugn var en alldeles egen röst i Svenska Akademien, en röst som tystnade

alltför tidigt. I denna volym med titeln "Mellan förtvivlan och förtvivlans mod" har samlats alla texter från hennes framträdanden i Akademiens regi åren 2006 - 2016. Från inträdestalet över företrädaren på stol 14, Lars Gyllensten, till minnesteckningen över hennes kollega vid Teater Brunnsgatan 4, Allan Edwall. Men här finns också ett par skissartade kapitel ur hennes memoarer som aldrig blev fördigskrivna. "Kanske kommer jag att ha ett tydligare minne av mig i nästa del av memoarerna, som komer att förbli min ensak" skriver hon. Och konstaterar ironiskt att livet sannerligen är ett problemområde. Här finns många pärlor till formuleringar med tyåiskt Lugn-ton "Varje gång jag försökte vara migsjälv kände jag mig som en urkundsförfalskning! skriver hon på ett ställe och avslöjar att "svep ett ortäcke övermig och låt mig få vara i fred" är hennes morgonbön. Och som en vemodig suck delar hon med sig av insikten att "ensam är vår ensamhet, det är bara en liten del av ensamheten". Det är en tunn liten volym på drygt 80 sidor, men man ska inte blanda ihop kvantitet och kvalitet. 800 sidor pladder är inte bättre än 80 sidor av stringens.

Vem finns i mörkret?

Anna Bågstam har tidigare gett ut "Ögonvittnet" och "Skuggspelet" i deckarserien om

Harriet Vesterberg i Landskrona. Nu har del tre kommit, "Mörkermannen" heter den och den skildrar olika slag av mörker. Dels det täta novembermörkret som omger personerna, dels de mörksens gärningar någon inom polismyndigheten gör när man medvetet slarvar med utredningar. Men vem gömmer sig i mörkret egentligen? När en serieförbrytare med ett specifikt modus terroriserar Landskrona sätts civilutredaren Harriet och hennes kollegor på fallet. Av en utomstående får Harriet i hemlighet tillgång till flera gamla fall med kopplingar till de nya brotten. Hon kan direkt se att de tidigare utredningarna har saboterats. Allt tyder på att någon av hennes närmaste kollegor är skyldig. På det privata planet knakar Harriets relationen med juristen Rikard i fogarna, och charmiga kollegan Elias ger henne svårtolkade tecken. Snart finns ingen tid till att tänka på kärlek alls, när pappa Eugen blir svårt sjuk och mamma Jorun dyker upp för att fira jul. Samtidigt som jakten på gärningsmannen skruvas upp försöker Harriet få tag i den på insidan som hjälper honom. Sanningen visar sig vara långt mer överraskande än hon hade kunnat ana.

Ett riktigt fynd

Ett riktig fyng gjorde jag på årets bokrea på Lisco, holländskan Eva Meijers "Djurens språk - Det hemliga samtalet i naturens värld". Hon är, förutom författare, också filosof och musiker och har en annan ingång till ämnet än vad biologer har. Meijer skriver om den hemliga värld som är djurens

kommunikation. Boken har hyllats av läsare världen över för sin förmåga att både förvåna och underhålla. Tidigare har man ju alltid bedömt djurens språk med utgångspunkt i människans språk. Eva Meijer visar att det är lika meningsfullt som att bedöma en fisk utifrån dess förmåga att cykla... Så hur låter valars kärlekssång och hur kan en hund lära sig namnet på över tusen föremål? Hur fungerar fågelsångens grammatik? Och vad menar fladdermössen med sitt surrande i sommarnatten? Det är några av frågorna som ställs. Djurens sätt att kommunicera var länge ett mysterium, men på senare år har vetenskapen tagit stora steg mot att verkligen förstå djurens språk. I vissa fall kan vi till och med lära oss att tala med dem. Med hjälp av ny teknik och ett öppet sinnelag har vi idag fått avgörande insikter i både djurarter och hela ekosystem och vad vi människor kan lära oss av dem. För det är vi som ska lära oss att kommunikation aldrig sker bara en väg.

Logga ut från hetsen

"Utloggad" heter Lilly Emmes nya roman, en är väldigt rätt i tiden och handlar om

den stress som många frivilligt utsätter sig för på nätet. Som trettioåriga Katie O Farrell, som alltid har drömt om att bli författare. Katie och hennes tre väninnor bildade kvartetten Skrivsystrar när de möttes på universitetet i Hull. De avgav då ett löfte: ingen av dem får ge upp skrivandet förrän alla fyra är utgivna författare. Katie samlar refuseringar på hög medan vännernas karriärer pekar spikrakt uppåt. Självförtroendet sviktar samtidigt som väninnornas hets på sociala medier blir allt mer intensiv. När Katie råkar skicka ett elakt mail till fel person, tar det hus i helsike. Katie bestämmer sig för att logga ut från världen den digitala liksom världen utanför dörren.Hon beger sig till släktingar i en liten stad i Lake District. Först när mobilen tystnar - ja Katie har kastat den i Themsen - får hon äntligen tid att fundera på om det är värt att göra vad som helst för att nå sina drömmar. Hon lovar sig själv att aldrig mer skriva ett ord. Men vad ska hon göra med den där hemliga berättelsen som pockat på att bli berättad ända sedan hon var liten? Det är en bok om drömmen om att bli författare, men bjuder samtidigt på djupare frågor som om vi alltid behöver vara uppkopplade och inloggade överallt? Och vad gör man när stressen över sociala medier blir för stor? Romanens upptakt, som beskriver det hajpade livet i London var väl långt, jag höll på att upp. Men när Kate och hennes två katter sätter sig på tåget norrut blir boken riktigt intressant.

Mångsidigt om Östersjöns kuster

Många somrars färder i farvattnen från svenska kusten över Ålands och Åbolands skärgårdshav och in i Finska viken har avslöjat intressant historia, något som enligt författaren Hans Normans mening bör komma en historiskt intresserad allmänhet till del. Dessa havsområden bildar värdens största arkipelag och materialet till boken "Sjöfärder i

ösrterled" har insamlats genom besök på platserna, mest med segelbåt, men även med andra transportmedel. Det har kompletterats med museibesök och arkivstudier samt med nedslag i den rikhaltiga historiska litteratur som täckertiden från tidig kolonisation och sjöfart till våra dagar. Norman visar vad som kan upplevas längs vattenvägarna av intressanta utflyktsmål insatta i sitt historiska sammanhang.Någon liknande heltäckande framställning av detta slag finns inte från tidigare. Farlederna i dessa vatten har så långt man kan överblicka utgjort viktiga öst-västliga förbindelselänkar, tydliga redan under vikingatidens handels- och krigsfärder. Längs dessa leder växte Sveariket fram, i konkurrens med danska och tyska intressen, och expanderade österut till något av ett skärgårdsrike, där först Finland och sedan även de baltiska områdena ingick. Den geografiska axeln mellan dessa delar av Sverige och områdena vid Finska viken har genom århundradena varitskådeplats för befolkningsflyttningar och kolonisation, för stads- och fästningsbyggen samt intensiva strider.Framför allt var sjöförbindelserna viktiga under den fortsatta svenska expansionen i de baltiska områdena under vasakungarnas ledning och skapandet av det svenska stormaktsväldet, som österut sträckte sig via floden Neva in i Ingermanland med sjön Ladoga som gräns mot ryskt område.Här har många stora sjödrabbningar ägt rum under de svenska och ryska maktsträvandena. De svenska handelsintressena innebar att statsmakten skapade stimulansåtgärder för att köpmännen skulle använda sig av svenska hamnar, såsom Stockholm, Åbo, Riga, Reval, Narva, Viborg och Nyen, den sistnämnda grundad vid Nevas utlopp på platsen för nuvarande S:t Petersburg.