Om vännen hund

Mycket fint har skrivits om vänskapen mellan människa och hund.Frågan är om inte Bengt Ohlsons lilla roman "Drick värmen ur min hand" är en av de bästa. Så nära intill, så väl iakttaget och så hjärtslitande sorgligt på slutet. Det handlar om Martin som lever ett liv som egentligen är helt okej. Han är i yngre medelåldern och

jobbar som socialarbetare i Stockholm. Han bor på Södermalm med sin fru Ellen och sin tonårsdotter Maja. Han har rentav skrivit några monologer som han har fått uppförda, även om det var längesen. Han är förälskad i en yngre polis, och är plågsamt medveten om att han aldrig kommer att göra något åt det. När så en av hans klienter hamnar på sjukhus efter ett självmordsförsök blir han övertalad att ta hand om klientens hund Rulle. Det är tänkt som en tillfällig lösning, men i mötet med hundens villkorslösa kärlek sätter sig starka och oväntade känslor i rörelse inom Martin. Tack vare vänskapen med Rulle börjar han ompröva de flesta av sina relationer och så sakteliga inser vidden av sin ensamhet, mitt i en Stockholmsvardag som sjuder av mingel, teaterpremiärer och parmiddagar.Och det vet alla hundägare att inget kan ersätta den villorslösa vänskap som uppstår mellan hund och människa. En av Ohlsons bästa romaner, absolut.