Frostensons F

Ett av bokfynden från årets rea är Katarina Frostensons "F - en färd" som kom 2020. Den fortsätter där "K" från 2019 slutar och beskriver hennes situation efter att hon, genom fängelsestraffet skiljts från maken Jean-Claud Arnaut i efterdyningen av Metoo och akademiskandalerna.

I "F en färd" skildras en tid när författaren far mellan en tyst huvudstad och en lägerliknande anstalt på Västkusten, till ett hav och till en stor människostad - Paris. Den berättar om fasan att vara åtskild från en älskad som är frihetsberövad och söker orden för friheten.Det är en skildring av ensamhet och vilsenhet men mycket suggestivt beskriven. Och författaren håller hela tiden fast vid att maken är oskyldig och att han hade affärer med andra kvinnor berodde på att hon var en omöjlig och svåråtkommen poet. Det är hon som bär skulden och ingen annan. Hon gör också många lärda utflykter i texten, namedropping av smala filosofer och okända reseskildrare. Hon icensätter sig själv som eb europeisk intellektuell och jämför Arnauds fall med Dreyfus-affären (!). Hade egentligen inte tänkt läsa den här boken, tyckte att "K" var jobbig med sina klagovisor. Hon är kanske lite mer nedtonad här men nog får läsaren känna på lejonklon ibland. Språket är vackert och effektivt och läser man boken som fiktion blir det uthärdlig. Men nu tar jag en paus från klagovisorna.