Om tro i vardagen

  Jag tänkte på Karin Erlandssons bok "Hela himlen stormar" idag.
   Det är ju söndag och hon inleder boken med att berätta om varför det blivit en vana att gå i högmässa varje söndag, som jag antar att hon gjort idag med. Det hela började med att hon bestämde sig för att under ett år undersöka högmässan, sitta av den och se vad det gav henne. Eftersom hon fortsatt med det så ger det henne något. En stund av vila, en där man kan samla tankar och känna att man får någonting.
   Mycket i bokens texter handlar om vardagligt liv och om hur det korsas av religiösa möten i stort och smått. Hon berättar om depression och om barnet hon inte fick. Om tro som hjälper men inte är självklar. Hon har kommit fram till att ett liv med Gud är bättre än ett utan.
  Och så skriver hon så fint om en psalm hon har med från skolan, "Tack min Gud för vad som varit", en psalm där författaren till och med tackar för det han inte får. En psalm som hör till mina egna favoriter.
   Kan man, i dagens köpstinna värld, förstå den tanken att man ska vara tacksam för att inte varje önskan slår in. Som engelsmännen säger: Var försiktig med dina önskningar - de kan slå in.
   Erlandssons bok är bäst när man läser den långsamt och låter reflexionerna sjunka in.

Om att göra skillnad

Vilken värld vill vi lämna vidare till våra barn och vilket är mitt ansvar för utvecklingen? Det är frågor vi ställer oss och kring de frågorna kretsar Stefan Einhorns nya angelägna bok "Konsten att göra skillnad - En liten bok om vårt stora ansvar". En bok på bara 150 sidor men med hög specifik vikt och med exempel på många människor som gjort stor skillnad.
    Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen har skapat stora förutsättningar för mänskligheten men den medfört också väldiga faror. Vi står vid ett vägskäl mellan chansen till en fantastisk utveckling och risken att förstöra alltihop. Einhorn balanserar mellan oro och optimism då han resonerar kring möjligheterna och farorna för vår värld och de mänskliga egenskaper som förenar oss och de som drar oss åt olika håll.
    Einhorn menar att vi aldrig haft bättre förutsättningar att bidra till en bättre värld, och att det aldrig varit viktigare än nu att engagera sig för vår gemensamma framtid. Med exempel från forskning och belysande anekdoter visar Einhorn hur arbetet för en bättre värld gagnar både oss själva och andra. Han resonerar kring vilka egenskaper vi kan ha nytta av och vilka vi bör vara vaksamma på. Vi får också en rad handfasta råd och inspirerande förslag om hur var och en kan göra en insats.
    För vi är aldrig hjälplösa offer - det finns alltid något vi kan göra.

En bitsk bokhandlare

 Shaun Bythell är bokhandlare och driver The Bookshop i skotska Wigtown, där han också arrangerar den lokala litteraturfestivalen." En bokhandlares dagbok" är hans första bok. Till hans butik - där över 100 000 böcker trängs i en lokal med vindlande korridorer och sprakande eldstäder - färdas mängder av bokläsare från när och fjärran för att dyka ner i bibliofilernas eget Atlantis. De lär bli fler efter att boken nått nya läsare.
 Det är en underhållande memoarbok om en bokhandlares vedermödor på 2010-talet. Med hjälp av excentriska kunder och besvärliga anställda guidar Shaun Bythell genom en bokvärld full av absurda historier och märkliga levnadsöden. På sina resor bland auktionshus och dödsbon tar han med oss på jakt efter de försvunna klassiker och läsupplevelser som måste finnas därute. Om någon vill betala för dem - det är en annan fråga.
  Ägarens bitska kommentarer om sina excentriska kunder och synnerligen självständiga anställda är oemotståndlig läsning. Vad svarar man en kund som berättar att Dracula är nästa bok i hennes bokklubb men hon kan inte komma ihåg vad han skrivit?
   Bythell har fått beröm för sin skarpa skildring av en bokmarknad i förändring, en skildring som ofta lockar till skratt. Samtidigt är det en hyllning till den viktiga samhällsfunktion som bokhandeln fyller i en liten stad och ett passionerat försvar för det omätbara värdet av att läsa böcker.

Legendariska 1968

  1968 är ett av 1900-talets mest mytomspunna årtal. I år har 50 år gått men i minnet lever året kvar. "1968" heter också Jan Guillous sjunde del i serien Det stora århundradet och den finns nu i pocket, knallröd som året är den också.
    Protesterna mot Vietnamkriget i både USA och Västeuropa skapade en vänstervåg som präglade både politiken och kulturen. Unge Eric Letang i romanen är färdigutbildad jurist och brinnande aktiv i politiken. Som ung notarie på den beryktade advokatfirman Henning Sjöstrand tvingas han gång på gång ta ställning till hur juridiken kan användas till både gott och ont.
     Hans första stora mål för honom ut i Europa den heta sommar när de röda fanorna dominerar gatorna i Paris och när socialism med mänskligt ansikte går under i Prag. Den vänsterradikala vågen kommer att än mer splittra familjen Lauritzen mellan de yngre, som anser att det är rätt att göra uppror, och de äldre som vidhåller att äganderätten står över allt annat.
    Guillou är genuint grundad i sin historia och var mycket aktiv detta år och det smittar av sig på texten. Om det är någon tidsperiod han kan bättre än allt annat, så är det troligen tiden kring Vietnamkriget. Man inte behöver vara intresserad av juridik och politik för att uppslukas av turerna kring Eric.Boken väcker minnen, 1968 gick jag i ett kvällsgymnasium i Stockholm och såg demonstranter tåga mot amerikansk
a ambassaden kväll efter kväll.

Försvunnen brudgum

   "Som daggen stilla kysst "heter Marianne Cedervalls fristående, fjärde delen i deckarserie om Anki Karlsson och Tryggve Fridman, pensionerad svensklärare respektive polis boende i Mullvalds på Gotland.

   Upptrakten är att det rustas till bröllop i Mullvalds, ett riktigt traditionellt sådant! Det är bonden Bengts dotter Amanda som ska gifta sig och ta över gården, och han är nöjd och förväntansfull. Den blivande maken Fredrik tar han till sig som sin egen son. Bengts fru Titti är dock tveksam: Fredrik är visserligen jägmästare, men han kan ingenting om djurhållning. Daniel, Amandas nära barndomsvän, hade varit ett mycket bättre val...
   Både Anki och Tryggve är inbjudna och ska hjälpa till på bröllopet. Det blir en pampig vigsel i Mullvalds kyrka, men under middagen kan Anki inte undgå att märka att det råder en viss spänning bland några av gästerna. Och anar hon inte en bitter underton i det som sägs? Dessutom råkar hon bli vittne till något ytterst oväntat.
    När det så är dags för den klassiska brudvisningen , då brudparet ska presenteras för socknen, är det bara Amanda som kommer ut på trappan. Fredrik dyker inte upp, trots alla som ropar. Han går inte att finna någonstans. Enda spåret efter honom är hans blodfläckade kravatt som hittas i jordkällaren, och det verkar inte bättre än att Anki och Tryggve har fått ännu ett märkligt fall att lösa.
   En riktig pusselgåta som får en annorlunda upplösning.

Han som inte ringer

"Dagarna med dig" av Rosie Walsh är en kärleksroman där försoning och hopp står i centrum. Det handlar om omöjliga drömmar och brutna löften – men framförallt om en kärlek som övervinner allt.
   För Sarah vet att mötet med Eddie är på riktigt. De tillbringar sju fantastiska dagar tillsammans och drabbas av en stark och ömsesidig förälskelse. På den åttonde dagen ska Eddie resa iväg på en sedan länge bokad semester, och lovar att ringa henne på väg till flygplatsen.
   Men samtalet kommer aldrig. Eddie tycks ha försvunnit från jordens yta.
   Sarahs vänner säger till henne att gå vidare, men det är omöjligt – Sarah vet att känslorna var besvarade, hon har aldrig varit så säker på något i hela sitt liv. Hon försöker desperat att förstå vad som har hänt, och gör en upptäckt som förändrar allt. Det visar sig att deras förflutna är sammanlänkade genom tragiska händelser. Kan deras kärlek överleva ändå?
   En både hjärtskärande och varm roman om det kaos som känslor kan orsaka.

En ganska seg Nesser

 Det har gått femton år sedan Håkan Nessers sista boken om kommissarie Van Veeteren kom ut. Det har gått sex år sedan man senast kunde läsa om inspektör Gunnar Barbarotti. I "De vänsterhäntas förening" möts de för första  gången. när de söker lösningen på en brand 1991. Ett brott so krävde fyra liv och där det visar sig att polisarbetet då var undermåligt.
   Medan Marten Winckelstroop och Rejmus Fiste ännu går i Oosterby småskola bildar de De vänsterhäntas förening. En förening som aldrig blir stor, en typisk tonårsgrej. Eller...?
    Flera årtionden senare brinner ett gammalt pensionat ner till grunden och ett antal vänsterhänta människor omkommer. Det ena hänger ihop med det andra, men det finns ingen kvar i livet som kan förklara hur. Nästan ingen.
   En av de vänsterhänta har flyttat till Kymlinge i Sverige men även döär hinner ödet ikapp henne Bokens final utspelas i Maardam, på Van Veterens hemmaplan.
   Att författaren haft roligt när han konstruerat intrigen står klart, dialogerna är fyllda av blinkningar som hans trogna författare känner igen. Men jag börjar gäspa när jag kommit 300 sidor och intrigen inte klarnat, lite för segt med 500 sidor av prat om vad som eventuellt hände då.