Min blogglista

lördag 27 mars 2021

Ohlsson är högst läsvärd

Av någon anledning har min deckarradare missat Kristina Ohlsson, tills nu.Nu har jag börjat
med serien om advokaten Martin Brenner och jag börjadei fel ända, med bok nummer tre. "Henrys hemlighet" för det var den jag hade hemma. Martin Benner älskar antikviteter och när hans vän Henry dör, får han ett erbjudande han inte kan motstå: att överta Henrys andel i en antikhandel i New York. Men lyckan blir kortvarig. Martin blir uppsökt av en man som hävdar att Henry inte alls dog av sin sjukdom, utan blev mördad. Samtidigt märker Martin att han är övervakad. Någon smyger kring hans hus på natten och lämnar avtryck i snön. Snart tvingas Martin in i en febrig jakt på sanningen om Henry. Sökandet leder honom till en kyrka med för mycket makt och en antikhandel med dunkla affärsmetoder. Ett värdefullt schackspel, en porslinsapa och nyckelkort med bibelcitat ingår i intrigen. Martin får allt svårare att skilja sanning från lögn och vän från fiende. Så vem var egentligen Henry Schiller? Och vad hände den dagen han dog? "Henrys hemlighet" är en spännande och fartfylld kriminalroman om hur spår från det förflutna inte går att gömma. Men också en berättelse om familjelojaliteter och det svåra i att göra dem beständiga. Boken är en fristående fortsättning på romanerna "Lotus blues" och "Mios blues". Det som är extra roligt med Ohlsson är att hon behärskar språket, inga glidningar på vilken preposition som är den rätta och inga pinsamma felstavningar. Det kan man, tyvärr, inte ta för givet i dagens böcker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar