Den korta tiden

  I går skrev jag om en långlivad vampyr som kunde gå från sekel till sekel.

  I dag vill jag skriva om en nyutkommen bok om livets korthet. Det är Sven-Eric Liedmans nyutkomna "Livstid". En tunn liten bok som handlar om viktiga saker. Om hur vi mäter tiden och hur vi uppfattar den, hur de små valen i livet gör stor skillnad.
   Författaren, född 1939, är professor i idéhistoria och har skrivit många böcker just om tid. Men han intresserar sig också för personer och levandegör dem i eleganta små skisser här.
  "En samtid upplever vi som en enhet men så snart vi försöker teckna dess konturer blir orden vaga och godtyckliga. Något avgörande har hänt, säger vi, men när vi ska peka på vari det nya består slinter oeden" skriver Liedman.
  Och tiden laddas ju med så olika saker, en händelse som var en livsvändning för en går den andre obemärkt förbi.
   Som ni hör, det här är en liten bok man blir klokare av.

En nordisk vampyr

  Jag är inte någon stor läsare av vampyrromaner, tycker de flesta är lite äcklande.
  Ändå sitter jag här med en pinfärsk vampyrsaga, Hannele Mikaela Taivassalos "Svulten" - och tycker den är både spännande och välskriven. Om man nu accepterar genrens krav att vampyren Jorunn Själfhämnd kan flyga, har ett osannolikt väderkorn och har levt i mer än 200 år.
   Till Helsingfors kommer hon en sommarnatt i sportbil och hon bor i ett välstajlat tornrum. På nätterna gör hon staden osäker. Som hon har gjort med London, Paris, Köpenhamn och St Petersburg.
Men till Finland har hon kommit för hämnd, hämnd på släkten von B, som svek henne så grymt på Gustav IIIs tid i Stockholm.
  Och den här vampyren är trött på jakten, trött på att kräva. Hon vill ha frid och avsluta sin karriär som vampyr snyggt.
   Ska läsa slut på den här udda romanen i kväll och låta bli att tänka på mörkrets värld.

I den kallaste av världar

   " Femte hjulet" heter Viggo Cavlings andra deckare. 2010 kom debutboken "Rörmokaren" och nu får vi åter möta huvudpersonerna från den. Viggo Cavling, i grunden journalist, visar än en gång att han med bravur kan skildra det samtida Stockholm. Han vet hur det går till vid löpsedelsjakten på tidningsredaktionerna och bland intrigörerna i den politiska toppen.
  Boken börjar med en begravning, för stjärnreportern Adam fick en fin begravning. Men han dog alltför ung, och hans sambo Sofia är övertygad om att det var ett svek som till slut dödade honom.
   Hans närmaste vänner Mårten Leijon och Gabriel von Fersen verkar veta mer än de medger. Sofia är så fylld av vred att hon inte finner ro att sörja. För vad hände egentligen den där natten när Adam blev misshandlad?
  Samtidigt är Gabriel hårt ansatt. Någon känner till den illegala affär som gjort honom till en förmögen slottsherre och än en gång behöver han Mårtens hjälp. Men Mårten, socialdemokraternas före detta "fixare", är indragen i en utpressningsaffär som kan ändra rikets framtid och är inte längre den som kan vrida allt rätt...

Kung på tunn is

   Det är 355 år sedan Karl X Gustav och den svenska armén genomförde sin marsch över de danska sunden. Händelsen har gått till historien som Tåget över Bält och är en av den svenska historiens mest framgångsrika krigsoperationer, men också en av de mest riskfyllda. Med marschen visade svenskarna en kallblodighet av sällan skådat mått. Att föra ut en tungt rustad armé på den tunna isen hade lika väl kunnat sluta i katastrof.
   Händelsen ledde fram till freden i Roskilde, då bland annat Skåne, Blekinge och Bohuslän blev svenska områden och stormakten vörjade ta form.
 I "1658 - Tåget över Bält", som nu getts ut i pocket, beskriver militärhistorikern Lars Ericson Wolke hur den här krigsoperation över huvud taget var möjlig. Han skildrar det militära genidraget och ger bakgrunden till händelserna: krigset mellan Sverige och Polen/Ryssland och hur  hur ärkefienden Danmark lurade i vassen och väntade på första bästa tillfälle att slå tillbaka.
    Utom beskrivningen av krigståget förklarar författaren också pedagogiskt varför det svenska anfallet lyckades medan det danska försvaret misslyckades. Boken avslutas med en epilog som redogör för vad det egentligen var för landområden som Sverige erhöll 1658. Områden som det tog lång tid att försvenska.

Brunettis första fall

  Första boken med den karismatiske kriminalkommissarie Brunetti har en banal titel "Ond, bråd död i Venedig" och har getts ut i storpocket." Death at La Fenice" är originaltiteln.
  Handlingen tilldrar sig i operahuset La Fenice där en världskänd dirigent hittas förgiftad. Vem kan ha önskat livet ur den genialiske dirigenten? Eller snarare - vem gjorde det inte?
  Guido Brunetti, den sympatiske kommissarien vid Venedigpolisen, får uppdraget att snabbt hitta lösningen på mysteriet som riskerar att smutsa ned stadens oklanderliga rykte.Det mystiska dödsfallet leder Brunetti in i en härva av ondska, hämnd och begär, och han ställs själv inför svåra moraliska beslut om vad som egentligen är rätt och fel.
  Donna Leon lyckas redan i den här första boken om Brunetti väva ihop italiensk historia, en dramatisk härva och en  mordintrig med Venedigs kultur och väldoftande matkonst.
   Serien om kommissarie Brunetti är en succé runt om i världen, utom i Italien där den inte ges ut eftersom Donna Leon vill fortsätta leva ett anonymt liv.

Ny bild av barbarer

  I Monty Python-filmen " Life of Brian" som Terry Jones regisserade ställs frågan om vad romarna egentligen har gjort för oss. Svaret som ges i boken "Barbarerna "är: inte mycket. Boken har han skrivit tillsammans med Alan Ereira.    Det har skrivits många böcker om Romarriket ur romarnas perspektiv. Desto färre ur ick-eromarnas, de så kallade barbarernas, perspektiv. Men "Barbarerna" är just en sådan bok.
   Den bild som här tonar fram kommer att förvåna många. Roms unika drag var inte att de var kulturellt överlägsna. Inte heller var de mer laglydiga  eller  hade en mer sofistikerad politisk kultur. På alla dessa områden var Rom i själva verket ofta underlägset de folk det erövrade. Rom baserade sin makt på ett enda försteg: den stående armén.
  I själva verket mycket mer att tacka barbarerna för menar författarna. Och bara det faktum att vi ännu tänker på kelter, goter, hunner och så vidare som barbarer betyder att vi i närmare tvåtusen år har svalt den romerska propagandan med hull och hår. Vi låter fortfarande romarna definiera vår värld och vår historiesyn.
  Men de senaste trettio åren har vår syn på historien börjat förändras. Arkeologiska fynd har lett till nya tolkningar av det förgångna. Det är omfattande nya forskning som författarna presenterar på ett underhållande sätt i sin bok.Dick Harrison har skrivit det svenska förordet.

Gubbe + katt = sant

  "Gubbe och katt, en kärlekshistoria" är berättelsen om hur Nils Uddenberg blev med katt fastän han aldrig i livet hade tänkt sig att ha något husdjur.
   En vintermorgon satt det en herrelös katt utanför sovrumsfönstret och tittade på honom med stora runda gula ögon. Sakta men säkert nästlade den sig in i hans liv. Med mycket humor  berättar Nils Uddenberg om hur tillvaron för honom och familjen förändrades sedan Kissen flyttat in i huset i Lund.
   De känslor hon väcker överraskar honom. Han blir förälskad i denna gråbrunspräckliga lilla dam, som snart också sover i hans säng om natten."Genom att förföra oss har Kissen blivit, om inte medborgare, så ändå införlivad i samhället" skriver gubben om sin katt.
   Med sin bakgrund som psykiater kan Uddenberg inte låta bli att fundera över Kissens själsliv. Har den humor och är det  rimligt att tillskriva den mänskliga känslor?
    Och den kanske knepigaste frågan av alla: Är vår lilla kisse överhuvudtaget intresserad av den gemenskap som vi lägger ner så mycket möda på att bygga upp?
  Ingen som vet, kattens ögon är outgrundliga.
 En varm bok som berättar om gemenskapen mellan allt levande. Och Ane Gustavssons teckningar ger boken ett verkligt lyft.

Emigranter i nya kläder

Nu i januari gör Bonniers förlag en riktig kulturinsats och ger ut Vilhelm Mobergs klassiska emigrantserie i pocket. Serien gavs ut åren 1949 - 59 och består av fyra delar: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet

  En serie som behöver nå nya läsare och som hugger tag i läsaren. För romanerna berättar inte bara om Kristina och Karl-Oskar,  den berättar om alla som varit tvungna att emigrera, att börja ett nytt liv långt bort hemifrån.
  Och fastän musaikalen Kristina från Duvemåla är bra så kan den aldrig berätta på samma vis som romanerna.
  Extra roligt ät det att pocketserien fått så fina omslag. Det är brodösen Karin Holmberg som broderat dem - här visas bara ETT omslag, men alla är fina - och om dem kan man läsa mer på Brodösens blogg.
  Mycket vackrta är de, jag får lust att skaffa dem bara för omslagens skull, fast böckerna redan står i hyllan...

Kusligt aktuellt ämne

Nu har jag läst ut Peter Robinsons senaste bok med Alan Banks i huvudrollen, "Warching the Dark" heter den och den är hållen i klassisk Robinson-stil.
  Det börjar med att en polis blir brutalt mördad, skjuten med armborst när han är på vilohem. Bland hans tillhörigheter finns några vågade foton. Har han varit offer för utpressning?
  I samma veva hittas en mördad man på en ödslig gård som fungerat som bostad för illegala invandrare. Mannen har torterats till döds och det visar sig att han är en estnisk journalist som infiltrerat gruppen. Och hela tiden dyker det olösta fallet med Rachel Hewitt upp, en ung tjej som försvann i Tallin och aldrig hittats. Den mördade polisen arbetade med den utredningen.
   Banks utredning får på halsen en utredare från polisens interngrupp som utreder korruption och Banks är inte förtjust. Finalen på berättelsen går i Tallinn, där Banks upptäcker det som borde ha hittats mycket tidigare.
  En isande skildring av hur människohandel organiseras och genomförs och om hur både stora och små skurkar drar nytta av mänsklig misär. Skickligt berättat, som alltid.

Gör nåt åt mobbningen!

  I Dagens Nyheter gjorde Maciej Zaremba en lysande reportageserie på temat vuxenmobbning och varför vi i Norden inte låtsas se vad som pågår mitt framför våra ögon. Reportagen finns nu samlade i pocketform - Mobbarna och rättvisan - och det är fortfarande stark och upprörande läsning. I synnerhet som jag känner igen så mycket från hur det går till på åländska arbetsplatser, i synnerhet inom förvaltningen sitter mobbningen som en girig cansersvulst och skickar ut sina metastaser. Arbetarskyddet varken ser eller hör och psykiatrin har annat att göra än att ta hand om krossade människor.
   Hur går det till när anställda uppsöker psykiatrin med samma symtom som krigsoffer?
Vem får betala deras sjukpension och varför väljer rättvisan att se mellan fingrarna? Det är några av frågorna som Zaremba ställer. Och han jämför med hur det är i andra länder.
    I Australien tog en ung kvinna livet av sig efter att ha mobbats att tro att hon var ful och fet. De fyra arbetskamraterna dömdes för "bullying" och en hetsig debatt fördes i landets tidningar där många tyckte att de fyra skulle dömas för mord. "Hur skulle det gå i Sverige? Dum fråga, sånt händer inte här" skriver Zaremba och berättar om flera autentiska fall, där inget hänt. Företag "betalar bort" ibland mot tysthetslöfte, men på arbetsplatsen är miljön som förut. Mobbaren är kung.
   Läs den här livsviktiga boken. Mobbare är inte de som behöver skyddas av tystnad!

Bara tillfälligt

  Så heter en liten antologi med texter som elever vid Åbo Akademis tvååriga författarkurs har sammanställt. Elva skribenter deltar . 
  Det är korta berättelser och längre noveller, resonerande och lyriska och drömlika vävar. En del förefaller vara frön till någonting mer. Bäst att hålla ett öga på de här författarfröna för framtiden.
Som tidsdokument är de intressanta, eftersom de ger en aning om hur unga människor tänker, drömmer och talar.
  Visst, te3xterna har malats genom granskningar och omskrivningar, förbättrats och granskats. Det ärt modigt att lämna ut sin text på det viset och bra att de publiceras.
  Det kan vara början på någonting.

Austers kroppslighet

   Under sitt sextiotredje levnadsår möter den amerikanske författaren Paul Auster plötsligt sitt eget åldrande.
    Han bestämmer sig för att börja skriva dagbok. I nyutkomna "Vinterdagbok" kan man se hur han följer han livet genom kroppens många förändringar: barndomen och upptäckten av sex, den nära relationen till mamman, tonårens svettiga erfarenheter, lusten till skrivandet och sorgen efter pappans död.Han skriver om alla de hus och lägenheter han bott i - kanske lite överflödigt.
   Han minns kärleken till sin första fru och son, och återupplever den bilolycka som nästan kostade hans nuvarande fru och dotter livet. När mamman dör blir han till sist tvungen att ta itu med sin egen dödsångest, panikattackerna som tar över både kropp och hjärna.
  Paul Auster skriver i en ganska ovanlig du-form om åldrandet och kroppen, var den har varit och vad den har varit med om och vad den är idag.Och så upptäcker jag att Auster och jag har samma födelseår, jag som alltid trott att han varit en hel del yngre.
  Som man kan bedra sig!

En lovsång till björken

 Björken har en särställning bland våra träd. Den känns igen av alla och är alltid närvarande vid högtider som påsk och midsommar.
  Nu har Marit Stigsdotter och Bertil Hertzberg skrivit en tjock(300 sidor) och härlig bok om detta träd. "Björk" heter den helt kort. Boken berättar om björken som en del av kulturarvet och vad den har använts till genom tiderna, men också vad den betyder idag och kan bli i framtiden.
    Här finns björkens samspel med andra organismer i naturen, evolution och ekologi. Man möter människor som har en relation till björken och tar del av historiska personers livsöden och  får även läsa om björken i folktron och konsten. Björken har inte bara försett människor med oumbärligt material till hus, verktyg och redskap. En kall kväll som denna är det extra gott att kunna lägga björkved på brasan i kakelugnen. Och under sen vikingatid fungerade björknäver som papyrus, man har hittat många näverbrev bevarade till våra dar.
   Boken är mycket rikt illustrerad och bjuder på ofta överraskande samband och sammanhang inom vitt skilda områden i björkens spår.
 

Vilar på botten

  Den tredje boken av Varg Gyllander, om kriminalteknikerna Ulf Holtz och Pia Levin finns nu i pocket."Det som vilar på botten" heter den. En riktig bladvändare där man får följa två komplicerade och uppslitande mordutredningar och får dessutom veta mer om Pia Levins bakgrund.
   Holtz kallas mitt i natten ut till kryssningsfartyget M/S Vega som ligger och cirklar i ett stormigt hav utan tillstånd att angöra land. En man har hittas död i fartygets omgjorda spa-avdelning och det är först oklart vilket lands polis som ska leda utredningen.
    När den första förvirringen har lagt sig, börjar Holtz undersöka brottsplatsen och påbörjar snart en mordutredning. Kryssningsfartyget går tillbaka till huvudstaden där den blir liggande vid kajen medan Holtz försöker bringa klarhet i mordet.
  Samtidigt jobbar Pia Levin med en förfärande utredning: en hel familj hittas döda och utredarna misstänker att det rör sig om ett utvidgat självmord där mamman har mördat sin familj och därefter tagit sitt eget liv. Men det finns saker som inte stämmer och hon börjar på egen hand utreda fallet trots ett kompakt motstånd från chefer.

Cordelias sena texter

  Hon gladde sig åt att hennes sena krönikor, publicerade i Svenska Dagbladet på 2000-talet skulle ges ut i bokform. Men Cordelia Edvardson fick inte se boken klar, hon dog i oktober i fjol. Nu ges den ut - "För att livet ska bli något mer uthärdligt bör man tro på under".
  Edvarson var ett av barnen som undgick nazismens dödsläger, men så många av hennes vänner dog. När hon flyttade till Israel på 70-talet var det av solidaritet. Men hon hade en skärva i ögat som gjorde att hon såg både det fina och det fula och om det skrev hon. Många fina ögonblicksbilder från Jerusalem flimrar förbi.
   De rör sig över vida vidder, men oftast  kring hennes mest angelägna ämnen: minne, ansvar, skuld, kärlek och medmänsklighet. Hennes egna, starka erfarenheter av livet bildar fond för såväl engagemang som kritik.
  Det är en bok som gör läsaren både klok och sorgsen, sorgsen för människans förmåga att alltid upprepa misstag.
  Texturvalet är gjort av Svante Weyler och Agneta Pleijel, som också skrivit ett förord

Tantsjuka?

  Man brukar lite hånfullt tala om att män liter av gubbsjuka, när de vill titta på unga tjejer-
Nu sitter jag och undrar om man kan säga att kvinnorna drabbats av tantsjuka. Det kommer ju bok efter bok som beskriver den klassiska tantens liv. Rena tantsjukan.
  Den senaste är "Äntligen tant!! med text och illustrationer av Anna Eriksson. Den säljer som smör för andra upplagan är redan ute.
  Eriksson har bedrivit tantspaning och tecknat en satirisk men kärleksfull bok om hur det är att vara tant nuförtiden. Tecknade tanter varvas med korta humoristiska texter där tanten som självutnämnd expert guidar oss genom årets olika årstider. Vi får följa henne när hon röjer loss och frossar i tulpaner. och lär ut vanligt vettigt trottoarhyfs. Tanter som firar jul och bär broddar och mamelucker.
  En uppvärdering av den mogna mänskan, visst. Men när får vi en bok som heter Äntligen gubbe!
Det finns många som väntar på en sån.

Litteraturdagarna närmar sig

  Mariehamns litteraturdagar har blivit ett evenemang som lockar många till Åland. I år hålls de tidigt - 15 - 17 mars, på grund av påskhelgen. Och det gör absolut ingenting, ju förr dess bättre.Årets temaord är "yta" - ett lagom dubbeltydigt ord.
   Författare som kommer till dagarna är Ulla-Lena Lundberg, Karolina Ramqvist, Robert Åsbacka och Kaj Korkea-Aho.
  Den sistnämnde skrev en av fjolårets märkligaste romaner, "Gräset är mörkare på andra sidan". Där rämnar ytan och någonting främmande vill in. En ung kvinna har kört av vägen och dött men då hennes fästman Benjamin får se ett fotografi taget av en hastighetskamera ser han att hon inte var ensam i bilen .
  Det är också en roman om manlig vänskap. Man får veta mer om killarna från Pedersöre som en gång ingick i gänget Sjakket.
  Det är en roman som döljer en hel värld under ytan, en läsfest som ger kalla kårar.
  Ska bli spännande att höra författaren.

Öländska kusligheter

När den vinterstorm som kallas fåk drar in över Öland gör man klokt i att inte gå ut. Det vet alla ölänningar. Det är förklaringen till titeln "Narttfåk" på Johan Theorins roman.
  De vet också att Gården på Åludden, en gammal fyrplats, har gott om kusliga hemligheter. En av dem är att de döda varje jul kommer till Åludden för att fira jul.
  Det här är det unga paret Westin från Stockholm okunniga om när de köper gården och börjar renovera det gamla huset. Dag för dag händer det saker och när julen närmar sig kan man vänta sig vad som helst.
   Kritikern Lotta Olsson i Dagens Nyheter skriver att det är en de bästa skräckromanerna hon vet och att hon ska läsa om den. Tror faktiskt jag ska göra detsamma, det finns skildringar av snöstorm i boken som gör att man tycker att man hör den utanför.

Nytt år och nya ord

  Årets första nummer av Språktidningen innehåller förstås en lista över alla nyord som kom under 2012. Från brony till överklassafari.
  Undrar ibland vad det blir av alla gamla nyord som lanseras. Sjunker de till botten och blir ett ordslam? Eller lever de vidare lokalt och i vissa grupper? Ingen som riktigt vet, orden är liksom slit-och-släng nuförtiden.
  Nyttigt ord är kanske "conversesjukan" som beskriver fötter som mår illa av att gå omkring i tygskor med platta sulor året om. Jag ryser när jag ser tjejer pulsa i snö med pastellfärgade gympaskor på fötterna.
   Kramtjuvar, de som länsar fickorna medan de ger dig en kram, ska man nog hålla sig undan. Ordet läshund är bra, jag har själv träffat en åländsk läshund med matte. Ibland är det bra att inte vara möjlig att hitta på nätet, då heter det att man är ogooglebar. Bra är det att man gett segway-fordonen ett svenskt namn. De ska heta ståhjuling numera och det är bra för ordet säger vad det är för en mackapär.
  Fylligt nummer som vanligt, men visst är nyordslistan intressantast.

Fina jamare

   Katten är  ett av människans mest populära husdjur.Nu har lärde Jan-Öjvind Swahn skrivit den första heltäckande kulturhistoriska boken om katter. "Älskade katter" heter den populärhistoriska boken som jag gissar blir ett måste för alla kattälskare.
   Swahn berättar kattens historia. Han tar upp om kattgåtor, kattordspråk, kattvidskepelse,kattsagor och katten som djävulens hantlangare.
  Här levereras förklaringar på varför heter det Kattegatt och kattguld och varför tar man sig en jamare. Boken är rikt illustrerad i färg med konstverk från olika tider.Katter har varit ett populärt motiv och finns både i klassisk konst och på vykort och bokmärken.
   Illustrationer av Bruno Liljefors, Ernst Ludwig Kirchner, Gustave Doré och många fler är med. Boken innehåller även de bästa citaten om katter.
  Helt enkelt en bok för alla kattälskare - och snart är vi i kattmånaden mars.
  Maooow!

Hjärnan lurar oss

   Vi glömmer bort lösenord och vi tror att vi ska hålla all kunskap i huvudet när vi skriver ett prov (det kan vi inte), vi tror att vi klarar av att prata i mobilen medan vi kör bil och vi har svårt att komma ihåg folks namn. Vi ser utan att egentligen se och glömmer saker vi lovat komma ihåg.
  I vissa fall tror vi att misstagen beror på ett systemfel när det i själva verket bara berodde på en banal detalj. Andra gånger tror vi att vi resonerat fel när vi egentligen fattade beslutet helt utan att resonera och bara gick på magkänslan.
  Boken "Misstagens mönster och mening" av Joseph T Hallinan handlar om alla de vardagliga misstag vi gör och författaren bemödar sig om att även besvara frågan: vad kan vi göra åt dem.
  Det är underhållande läsning med många bra anekdoter.
  Bara man skulle kunna komma ihåg dem...

En stark debutant

 Sabrina Janesch (bilden) stod för en spektakulär debut när hennes "Kattbergen" gavs ut i Tyskland. Nu finns romanen också på svenska, översatt av Victoria Johansson Ramirez, och den är verkligen värd att läsa.
  Författaren, som är född 1985, berättar om morfarsgenerationen och hur de återspeglar närhistorien.
 När journalisten Neles morfar dör börjar hon att intressera sig för familjens historia. Hon ger sig av på en resa som tar henne från Berlin till Polen och vidare till Galizien i dagens Ukraina.Man får följa Nele på hennes resa och parallellt berättar  Janesch en annorlunda historia om en familj som i krigets skugga fick fly från Galizien i dagens Ukraina när det blev en del av Stalins rike.
Ytterst handlar det om hur den lilla människan kommer i kläm när stormakterna delar upp världen efter andra världskriget.Många betalade ett högt pris.
   Det är det lilla förlaget Thorén & Lindskog i Malmö som gjort det till sin uppgift att lyfta fram modern tysk litteratur. Liksom Sekwa, som översätter fransk litteratur, utför de en stor kulturgärning när de ger oss berättelser från platser utanför det dominerande engelska språkområdet.

Vad ska man läsa?

  Frågan är alltid aktuell liksom valet av vilka böcker man bör/måste läsa.
  Så klart finns det inget som är måste, man kan naturligtvis läsa det man kommer över, det man råkar hitta eller det som andra tyckert är bra. Inget sätt är fel.
  Men det finns förstås böcker som förändrat världen, på lite längre sikt. Brittiska författaren Andrew Taylor har valt ut 50 böcker som han tycker förändrat världen, och så heter hans bok, "Böcker som förändrat världen".
  Från Homeros Illiaden till J K Rowling och "Harry Potter och de vises sten".
  Förstås finns här givna titlar, som Macciavellis Fursten och Linnés Systema naturae men också Conan Doyle, James Joyce och Rachel Carsons miljöklassiker "Tyst vår".
   Många verk att fundera över och läsa om. Och ifall ni gett nyårslöftet att läsa mer klassiker så är den här boken en bra början på det nya läsåret.

Torget en frihetsmätare?

  Vilken plats har religionen i moderna och  ­demokratiskt samhälle som de nordiska?
   De frågorna dyker ofta upp, som i slöj­debatten, Muhammedkarikatyrerna, religiösa friskolor samt religiös familjelagstiftning.
   Om de här svåra etiska frågorna handlar Hans Ingvar Roths bok "Är religion en mänsklig rättighet?"
  Utgångspunkten för  resonemangen är artikel 18, "religionsfrihetsartikeln", i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. I fokus står frågan om religion som mänsklig rättighet.
   Var går gränsen för religionsfrihet? Vad händer om den krockar med andra rättighetsprinciper?
   Boken börjar och slutar med funderingar kring torgets funktion. Är torget en plats där alla kan vistas, oberoende av tro, politisk åskådning eller etnicitet? Om svaret är ja så ligger torget i ett öppet och tillåtande land. Om svaret är nej eller tvekande så är det begränsningar som gäller, vissa grupper får inte synas på torget.
  Tankebilden är intressant för genom alla tider har torgen varit viktiga mötesplatser, torgen har påverkat världens gång.
  Värt att tänka på när man ser hur torgen använts under "den arabiska våren", bland annat.

I en värld för sig

Ursäkta att jag tjatar om Fred Vargas, Frankrikes absolut bästa deckarförfattare - jo då, Maigret får ursäkta. Han är omsprungen.
  Hennes Un lieu incertain, som jag läste när den kom 2008, finns nu på svenska som "Okänd kontinent" i Cecilia Franklins goda översättning. Den är lika hissnande bra som jag minns dem och upplösningen är rafflande.
 Det börjar med att kommissarie Jean-Baptiste Adamsberg och hans medhjälpare Danglard deltar i  en poliskonferens i London. Men så dyker det upp ett antal skor, arrangerade i en ordentlig rad, utanför den gamla och bespökade barocka kyrkogården Highgate Cemetary.
    Det hade inte varit så konstigt - om det inte funnits avhuggna fötter kvar i skorna. Åter i Frankrike hamnar Adamsberg i en utredning av ett bestialiskt mord i en finare förort. Därifrån leder de vindlande spåren vidare mot en gammal legend om vampyrer och mot en okänd kontinent där ingenting längre är som man trodde.Och naturligtvis finns det en koppling till de kusliga skorna.
  Författaren är både arkeolog och historiker, men det tynger inte ner berättelsen ett dugg. Vargas har åter skrivit en mörk saga för vuxna läsare och den är bara så himla bra. Läs den!

Gammalt och nytt blandas

 Det finns många böcker om antikviteter men här har jag hittat en bok för den som vill lära sig mer om antikviteter för att kunna blanda gammalt och nytt med säker hand i sitt eget hem. Boken  "Antikviteter i modern miljö" av Karin Laserow ger också grundläggande kunskaper om möbelstilar som barock, rokoko, empire, gustavianskt och jugend  men också om moderna designklassiker.
  Det är inte en bok för de som gillar shabby chic-trenden, det här är en mer tidlös bok.
   Niklas Lundström har tagit de fina bilderna, särskilt fäste jag mig vid en Le Corbusier-stol kombinerad med en barockmålning. Oväntat och läckert.
     Man får lära sig lite om  hur ser man skillnad på en antik möbel och en nyproducerad och författaren betonar att det inte alltid är prislappen som avgör vad som är fint. Ett autentiskt ting för någon hundralapp kan ge stor effekt om det placeras rätt.
   Och när det gäller kombination så ska man alltid lita på den egna känslan och smaken betonas i boken.

Kokbok för romanförfattare

Många drömmer om att skriva en bok och många har manus i byrålådan. 
   Men hur tar man sig från idé till utgivning, hur snickrar man ihop ett manus färdigt att skicka till förlagen. Om det handlar boken "Min roman - en steg för steg guide till att skriva en roman" som Nicotex ger ut.
  Det är en fylla-i-bok i fyra delar som behandlar de olika delarna i ett skrivprojekt. Vad ska den handlar om? Vilka är personerna och hur får man handlingen att hänga ihop ända till slutet? 
  Med hjälp av Min Roman följer man  bara instruktionerna och skriver ned sina svar under de rätta avsnitten. Boken innehåller också ett antal inspirationsövningar.
  Boken riktar sig till nybörjare, till dem som drömmer om att skriva men inte vet var de ska börja. I det perspektivet har boken sina förtjänster. Har man betat av hela bokens övningar så har man kanske stommen till en roman som går att utveckla. Roligt har man, om man gillar att skriva. Och det gör man ju, om man vill bli författare.

Inte bara en stenhög

   Åhus borg ligger vid Helge ås gamla utlopp i Östersjön, vid Hanöbukten. Ån var under medeltiden en viktig transportled, en livsnerv in i de östdanska skogarna, och från borgen övervakades all trafik på ån. 
  Ruinerna efter Åhus borg grävdes fram 1892 - 93. Med spade och skottkärra fraktades åtskilliga kubikmeter sand bort från Slottsbacken, och fram kom resterna efter en praktfull stenbyggnad. Genom hela 1900-talet trodde man att den var ärkebiskoparnas palats ett praktfullt, om än litet, kyrkligt slott.
  En häpnadsväckande bild av en betydligt större och kraftfullare försvarsborg växte fram, som lade grunden till en spännande och kontroversiell teori att Åhus borg kan vara den första stenborgen på skandinavisk mark har vuxit fram i ett samarbete mellan arkeologer och antikvarier. Helen Lilja, J J Alftenberg, Bertil Helgesson och Johan Wallin har gått grundligt till väga när de gjort boken "Borgen i Åhus", som är full av fakta och fina illustrationer, både foto och teckningar.Den kan med behållning läsas av vanliga historieintresserade.
   Det var 2006 som man  påbörjade ett forskningsprojekt, som helt kom att förändra synen på borgen. Bilden av en betydligt större och kraftfullare försvarsborg framträder, som mycket väl kan vara både äldre och besynnerligare än vad man hittills trott.
  Läsaren får också spännande inblickar i delar av Skånes händelserika historia, från Knut den stores tid och framåt.

Snokar i familjen

2010 kom Lindsey Davis ut med sin 20:e bok om privatsnoken Marcus Didus Falco ut. "Nemesis" heter den. Handlingen är förlagd till första århundradet e Kr och kejsar Vespasianus tid, och med i berättelsen är också hans skarpsinniga medhjälpare och fru, Helena Justina. I den boken tar också den långvariga rivaliteten med kejsarens spionchef Anacrites slut, på ett rätt brutalt vis.
  Så jag hade trott att det var den sista av Falco-romnerna.De här böckerna översätts inte längre till svenska men tack och lov finns de alla att tillgå i pocket på engelska.
   Och nu visar det sig, till min och många andra läsares glädje, att Davis låter snokaryrket gå i släkten. I mitten av april kommer romanen "The Ides of April" ut och i den spelar Falcos och Helenas adoptivdotter Flavia Albia huvudrollen. Hon togs som hittebarn från Britannien efter Londiniums förstörelse och nu har hon blivit en av de första kvinnliga privatsnokarna i Rom och i debutboken har hon våldet och ondskan inpå sig om man läser förlagsreklamen.
  Davis är fenomenal på att beskriva vardagen i den eviga staden för 2000 år sedan så att man känner lukterna och hör ljuden. Det är väl värt besväret att läsa henne på engelska. Börja gärna med en bok som "Last Act in Palmyra" eller "Two for the Lions".

Lurigt om maten

Man må säga vad man vill om Marit Paulsen, men hon är inte rädd för att tala klarspråk så att den som vill förstå gör det.
  I "lurad av laxen" synar hon en rad påståenden om mat och miljö och hur vi luras att tro att vi väljer miljövänliga alternativ. Som bränslet till etanolbilar   - som ska vara miljövänliga. Men i Brasilen hugger man ner regnskogar för att odla sockerrör - som ger etanol. Och för att odla soja, billig mat för kreatur och människor, huggs ytterligare skogar ner.
  Och i debatten om kornas vara eller icke vara så glömmer man att utan betande kor gror ängar och hagar igen och barrskogen breder ut sig. Ät vi beredda på det?
  Och hur miljövänligt man än handlar så är det inte miljömässigt försvarbart att kasta ätbar mat bara för att man inte vet vad man ska göra med kokt potatis eller ris som blivit över. I nyhjälplöshetens tid har människor glömt att lära sig basfakta om mat och matlagning. I  stället glor man på tjusiga matprogram i tv och där lagas inte mat på rester, nej. Därför tror många att mat som blir över ska kastas.
  En uppfriskande och arg liten bok, perfekt start på det nya året.