Torget en frihetsmätare?

  Vilken plats har religionen i moderna och  ­demokratiskt samhälle som de nordiska?
   De frågorna dyker ofta upp, som i slöj­debatten, Muhammedkarikatyrerna, religiösa friskolor samt religiös familjelagstiftning.
   Om de här svåra etiska frågorna handlar Hans Ingvar Roths bok "Är religion en mänsklig rättighet?"
  Utgångspunkten för  resonemangen är artikel 18, "religionsfrihetsartikeln", i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. I fokus står frågan om religion som mänsklig rättighet.
   Var går gränsen för religionsfrihet? Vad händer om den krockar med andra rättighetsprinciper?
   Boken börjar och slutar med funderingar kring torgets funktion. Är torget en plats där alla kan vistas, oberoende av tro, politisk åskådning eller etnicitet? Om svaret är ja så ligger torget i ett öppet och tillåtande land. Om svaret är nej eller tvekande så är det begränsningar som gäller, vissa grupper får inte synas på torget.
  Tankebilden är intressant för genom alla tider har torgen varit viktiga mötesplatser, torgen har påverkat världens gång.
  Värt att tänka på när man ser hur torgen använts under "den arabiska våren", bland annat.