På ett inkännande och fängslande beskriver kanadensiska författaren Rosemary Sullivan i "Stalins dotter"
den innersta, tragiska livshistorien för en kvinna som var Stalins enda
dotter -Svetlana Allilujeva - i all dess märklighet.
Från hennes mors självmord i Kreml till
hennes eget avhopp och hennes kärleksaffärer från Oxford i England och
Princeton i USA till döden som utblottad i Wisconsin - alltid hemsökt av
Stalin vad hon än företog sig.
Hennes väg till frihet var lång och besvärlig. Efter faderns död 1953 betraktades hon som den ryska statens egendom och när hon sökte asyl på den amerikanska ambassaden i New Delhi blev det en världssensation. Men priset hon betalade var högt, hon tvingades lämna sina två barn i Sovjet.
Sulivan beskriver hennes komplicerade personlighet, sätter in henne i sammanhangen och breddar synen på en olycklig kvinna som jämt försöte fly undan sin far. Även efter döden. Samtidigt visar hon vilken oerhört brutal värld det fanns runt Stalin, släkt och vänner utrensades metodiskt. Hur blir man om man växer upp i en sådan miljö? Egentligen.
Från hennes mors självmord i Kreml till
hennes eget avhopp och hennes kärleksaffärer från Oxford i England och
Princeton i USA till döden som utblottad i Wisconsin - alltid hemsökt av
Stalin vad hon än företog sig.Hennes väg till frihet var lång och besvärlig. Efter faderns död 1953 betraktades hon som den ryska statens egendom och när hon sökte asyl på den amerikanska ambassaden i New Delhi blev det en världssensation. Men priset hon betalade var högt, hon tvingades lämna sina två barn i Sovjet.
Sulivan beskriver hennes komplicerade personlighet, sätter in henne i sammanhangen och breddar synen på en olycklig kvinna som jämt försöte fly undan sin far. Även efter döden. Samtidigt visar hon vilken oerhört brutal värld det fanns runt Stalin, släkt och vänner utrensades metodiskt. Hur blir man om man växer upp i en sådan miljö? Egentligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar