En typisk Nesser

 Håkan Nesser är en knepig författare som följer sina egna spår. Han vill inte bli instoppad i facket deckarförfattare och experimenterar därför med formen.
  Nyutkomna "Eugen Kallmanns ögon" kallas roman, men den har typiska deckarinslag. Men berättelsen hoppar fram med olika berättare och olika infallsvinklar. Men på något vis kommer man alltid tillbaka till lektor Kallmann och hans död. Vad gjorde han i Tyska villan kvällen när han dog? Och vad hade han för relationer till kollegor och elever?
   Berättare är Leon, som får Kallmanns tjänst och som flyr Stockholm och minnena av hur fun och dottern omkom i en olycka på en turistort. Han tror att livet i staden K ska vara trist och lugnt, men han bedrar sig.
   Året är 1995. Spelplats: en högstadieskola i staden K- i det inre av Norrland. Huvudrollsinnehavare:  ett antal elever, ett par lärare, en kurator. Samt den nyligen avlidne lektorn i svenska – Eugen Kallmann. Vem var han egentligen? Hur står det till med utredningen av hans död?
   Det är en tid av främlingsfientlighet. Det ritas skeva hakkors på skolans väggar. Det skrivs hotbrev med rasistika budskap. I en skrivbordslåda hittar någon lektor Kallmanns efterlämnade dagböcker.
  Nesser är på gott berättarhumör men jag tycker nog att han kunde ha stramat åt berättelsen lite mer för att presentera lösningen.