I cancerland

 Karin Wahlberg känner vi som författare till både deckare och till sjukhusromaner i 50-talsmiljö. Nu ger hon ut en bok om sin cancer, "Cancerland tur och retur. Livet som läkare och patient".
   I början av 2015 står det klart för författaren och läkaren Karin Wahlberg att hon har cancer i ändtarmen. Hon utreds under ett antal veckor då livet hänger i en skör tråd, opereras sedan och är tillbaka i arbetslivet.  I boken ingår även den tidigare publicerade och uppskattade texten ”Döda mammor är knepiga saker”, om att som ung flicka själv mista sin mamma i cancer.
    Nu delar hon med sig av sina sjukdomserfarenheter som ger många tillbakablickar i livet, och sina tankar om livet, det som vi alla håller kärt. I ett antal öppenhjärtiga betraktelser utgår hon både från vad hon själv har gått igenom som patient, men även om livsavgörande skeden av allmängiltig karaktär utifrån sin yrkesroll som läkare. Inte minst resonerar hon kring hur svårt det är att få en diagnos och hon upptäcker också, att hon efter första återbesöket efter operationen blir hängande i luften. Ingen att fråga, ingen att resonera med. Om hon, som är erfaren läkare, känner så. Hur är det då med vanliga patienter, utan medicinska insikter?
    Cancer i tjock- och ändtarm är – efter prostata- och bröstcancer – den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (6 200 drabbas varje år). Det finns ett stort behov av att belysa och berätta om den i vissa avseenden tabubelagda sjukdomen. Tabu, för att man inte gärna pratar om tarmens sjukdomar när man träffar bekanta. Tarmen är tydligen, trots all frigjordhet, "skämmig".