Vad är minnen?

"Jag numrerar, ordnar och katalogiserar. Jag säger: Det var tre kärlekar. Jag är idag lika gammal som min far var när jag föddes. Fyrtioåtta år. Min mor var tjugosju, hon såg både mycket äldre och mycket yngre ut än sin ålder den gången."
    Det är Linn Ullman som beskriver sina berömda föräldrar, Ingmar Bergman och Liv Ullman i romanen "De oroliga".
    Det är inte en hämndroman, en ta-ner-på-jorden berättelse. "De oroliga" är en lekfull, utforskande och genreöverskridande roman om ett barn som inte kan vänta med att växa upp, och föräldrar som skulle föredra att vara barn.
   Det är en bok om minnen, glömska och de många berättelser som utgör ett liv. Linn Ullman är intresserad av sina egna minnen och utforskar flickan som var då, med myggbett på benen och urtvättad sommarklänning. Om veckorna  i huset på Fårö, om den pedantiske och punktlige fadern, om de dagliga filmvisningar han höll och som man inte fick komma för sent till.
   Far och dotter sitter med en bandspelare mellan sig. De ska arbeta och dokumentera har de tänkt. Men när de väl kommer igång är det för sent, åldrandet har hunnit ifatt fadern och det som fångas på banden är fragment och skärvor. Så som minnena blir mot slutet.
   Det här var en bok som var svår att lämna, den är ärlig och sökande. Så kan man också skriva om tiden som flytt.