Min blogglista

torsdag 20 januari 2022

Osannolika systrar

Det var en gång .... en lord och lady Redesdale, ett typiskt engelskt lantadelspar. De hade sju barn och sex av dem var flickor. Som med tiden skulle komma att bli de osannolikt anmärkningsvärda systrarna Mitford. Jo då, Cecilia Hagens bok "De osannolika systrarna Mitford" börjar som en saga och blir sedan allt mer osannolik. Den här boken kom ut 2002 och finns numer bara som e- och ljudbok. Och på bibliotek och i antikvariat förstås.
Jag kom ihåg att jag har den här boken när jag läste en nyutkommen biografi om den avhoppade kungen Edward VIII och hans Wallis Simpson. De rörde sig i de högsta kretsarna på 1930-talet och det gjorde också systrarna Mitford.Deras liv är en utmärkt illustration till tidsandan inom den brittiska överklassen åren före andra världskriget. Nancy var äldst av de sex systrarna Mitford. Och mest berömd och hade den elakaste av tungor. Hon skrev bestsellers baserade på sin egen uppväxt på gods och gårdar i the Cotswolds och hon skrev om människor hon kände. Vilket inte uppskattades av alla. Pamela gjorde föga väsen av sig. Diana var den svindlande vackra och begåvade, onkel Winston Churchills och Adolf Hitlers särskilda favorit och därtill den engelska fascismens First Lady gift med Oswald Mosley. Unity var rabiat nazist, dyrkade Hitler och försökte skjuta sig när Englad förklarade Tyskland krig. Jessica i sin tur blev en glödande kommunist och flyttade till USA. Deborah, den yngsta, styr på godset Chatsworth som hertiginna av Devonshire. Om dessa systrar har spaltmil skrivits. Och skrivs ännu. Hagen började läsa allt hon kom över och var snart fast. Så till den grad att hon rest runt i deras spår, intervjuat närstående och träffat de två som var i livet 2002, Deborah och så Diana. Som båda vidhöll att Hitler, det var en mycket charmerande herre... Fascinerande läsning och Hagen skriver både initierat och underhållande.Nu ska jag läsa om hennes "Ständigt frågvis" från 2016, en bok om alla de människor hon intervjuat under sitt långa journalistliv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar