Ebba i stormens öga

Anu Lahtinen är biträdande professor i Finlands och Nordens historia vid Helsingfors universitet. Hon är expert på 1500-talets historia och har publicerat många böcker och artiklar om kvinnornas roll i historien.Nu har hon gett ut biografin "Ebba Stenbock - i maktspelets skugga" Här möter vi Ebba Stenbock som dotter, syster, maka och mor i en politiskt turbulent tid. Kampen om den svenska kronan rasar för fullt.I september 1597 befinner sig Ebba Stenbock på Åbo slott, mitt i stormens

öga, när en väpnad sammandrabbning mellan hertig Karl och kung Sigismund inte längre går att undvika. Ebba Stenbock, med starka band till sin mäktiga adelssläkt, blir plötsligt änka efter ståthållaren Klas Fleming - den hårdföre krigaren som kallades Perkele-Klas under klubbekriget. När sammandrabbningen i Åbo är ett faktum hösten 1597 väljer Ebba att försvara sin mans ära mot sin egen kusin, hertig Karl.Men kommer kung Sigismunds hjälptrupper att hinna fram innan hertigens soldater stormar slottet? Det visar sig att ingen hjälp står att få och Ebba går inte ostraffad ur kampen, men det hårdaste straffet tilldelas hennes unge son som halshuggs bara för att han är sin fars son. Hon får kapitulera för övermakten och för att den svaga garnisonen börjar överge slottet och hon blir fånge hos hertig Karl i många år. Den utdragna maktkampen får tragiska följder för många familjer, inte minst för Ebba själv och hennes barn.De så kallade "finska fruarna" flyttades från hus till hus i Sverige så de inte skulle kunna etablera kontakter. Fast Ebba lyckades med det ändå och levde fram till 1614. Historikern Lahtinen lägger ett omsorgsfullt pussel där källmaterialet ger oss inblickar i Ebba Stenbocks vardag och livet som adelskvinna i 1500-talets svenska rike. Trots att Ebba drabbades av svåra motgångar, och sjukdomar och död utgjorde ett ständigt hot, fanns det också många glädjeämnen. Brevväxlingen med hennes systrar visar att de kvinnliga släktingarna stödde varandra och hjälptes åt vid födslar och under barnsängstiden, och att festliga tillfällen som bröllop och dop samlade släkten. Systrarna utbytte också praktiska råd som gällde skötseln av slott och gårdar. Var hon då en "stark kvinna"? Ja och nej. Hon var tvungen att visa sig stark, hon hade uppfostrats till att stå upp för släkt, familj och make. Det krävde släktens heder. Men visst var honbådeseg och stark som överlevde så många av ödets hårda slag.