En läsvärd pristagare

Så var då årets nobelpris i litteratur avslöjat. Franska författaren Annie Ernaux (född 1940) är årets vinnare. Och för en gångs skull är det en begriplig och översatt författare som lyfts fram. Allt hon skriver har självbiografisk botten men det som känns befriande med de här porträtten av föräldrarna,

fattig arbetarklass från Normandie, är att dottern inte skuldbelägger föräldrarna, vilket ju är mer än vanligt i många barndomsskildringar. Hon sätter in dem i det större tipsperspektivet och ser vad klass gör med människor och hur det påverkar deras självbilder. Båda två var mycket stolta över att dottern lyckades klättra på klasstegen och blev akademiker. Något som de aldrig vågat drömma om. "Åren" är en berättelse om tiden mellan 1941 till 2006, från författaren Annie Ernaux uppväxt i en i Yvetot, Normandie, via katolsk privatskola, till tiden som lärare i litteratur i Paris, förortslivet, de två sönerna och slutligen skilsmässan. Men det är inte en genomsnittlig självbiografi, utan ett slags kollektivt minne av tiden. Ernaux uppfinner en ny stil som är subjektiv och opersonlig, privat och allmän - den kollektiva självbiografin - för att på så sätt fånga tidens gång. Ernaux behandlar teman som den katolska prydhetens kollaps, sekulariseringens framfart, studentrörelsen 1968, p-pillret, abortfriheten och kvinnans frigörelse. Ett annat viktigt tema är hur vi lämnat skammen bakom oss och gått in i ett allt extremare konsumtionssamhälle. Man kan läsa Annie Ernaux oslagbart träffsäkra essä över samtiden, efterkrigstidens Europa, närmast som ett kvitto över var vi befinner oss idag: i en tid av klasskillnader, populism, sönderfallande landsbygd och alienering. "Åren" har jämförts med Marcel Prousts stora minnesarbete "På spaning efter den tid som flytt" , men ur ett folkligt, kvinnligt och samtida perspektiv. Och inte på långa vägar så mångsidigt, "Åren" tecknar en epok på 280 sidor för att "rädda någonting från tiden där man aldrig mer kommer att vara". Boken finns som pocket och Ernaux´författarskap fick luft under vingarna igen när Norstedts började översätta och utge henne på nytt. Åren kom 2020.