Våldsamma Vasar

"De vilda Vasarna" är Herman Lindqvists sextionde bok och den har undertiteln "En våldsam historia". Och det sammanfattar på pricken släkten Vasa.
   När Gustav Eriksson valdes till riksföreståndare 1521 var han ensam och utblottad – hans släktingar hade avrättats i Stockholms blodbad och deras tillgångar hade tagits i beslag. Men han kom från en släkt som var van att ha inflytande och han tog sig till tronen med hjälp av lögn och bedrägeri, girighet och brutalitet. Han lyckades skapa ett kungarike som blev grunden till det moderna Sverige.
   Kärven på hans vapensköld gav honom tillnamnet Vasa. Efter honom har nio regenter i Sverige och Polen har också haft en sådan vase i sitt vapen.
   Historien om de vilda Vasarna är berättelsen om starka personligheter, kloka kvinnor, kärlek sorgliga öden och hela tiden stor dramatik. Genom generationerna går en sträng av sinnessjukdom, som ibland exploderar i våld, ibland skapar konst, stundom, leder till totalt själsligt mörker. I dag är alla Europas kungahus släkt med Gustav Vasa, även drottning Elizabeth av England. Det som gör boken extra intressant är genomgången av den polska delen av Vasarnas historia. Minsann inte så smickrande alla gånger.
   Herman Lindqvist berättar om familjen Vasas kamp om makten så att det är oavbrutet spännande att läsa. Hans bok är den mest kompletta krönikan över släkten Vasa som utgivits och den innehåller mer om den polska grenen av Vasa än någon svensk bok hittills.
   Och författaren, som bor i Polen en stor del av året, har ett annat perspektiv än de som sitter i Stockholm. Den här boken hamnar nog i många julklappspaket.

Om arbetets roll

"Tio tankar om tid " av Bodil Jönsson från 1999 blev en ögonöppnare för hundratusentals läsare. Nu är hon tillbaka med en banbrytande bok om arbetets många roller i våra liv i "Tio tankar om arbete". Hon introducerar nya, användbara begrepp och perspektiv som berör en framtida tillvaro och mejslar fram nya kopplingar mellan individualitet och solidaritet.
Synen på arbete varierar ju stort. Vi ser det ju som både himmel och helvete. Samtidigt. Så hur vill vi ha det framöver när också robotiseringen fått utöva sin påverkan? Vad blir det då för mål och mening som vi vill tilldela arbetet?
   Jönsson tar sin utgångspunkt i våra vardagsliv när hon resonerar om arbetets roll idag. Istället för att söka efter en helhetslösning lyfter hon fram våra olikheter och förespråkar ett sätt att se på arbete som tar hänsyn till våra olika livssituationer, yrken, kompetenser och funktionsförmågor.
    Tack vare teknikutvecklingen har vi idag bättre möjligheter än någonsin att hitta en nivå som passar oss själva. Istället för att hitta en norm för hur mycket vi ska jobba, hur mycket vi ska investera i vårt arbete och när vi ska gå i pension introducerar Bodil Jönsson begreppet "lagomarbete" som syftar till att hitta ett läge som funkar för varje enskild individ.
   DEt låter ju faktiskt inte så dumt. Men "lagom" är ett ord som liksom arbete har många olika betydelser...

Klok roman om hund

Bengt Ohlsson är en mästerlig skildrare av vardagens många förändringar. Ibland är de små men ibland öppnar sig avgrunder när människor börjar tänka på sina i liv. Så är det med huvudpersonen i hans nya roman, "Drick värmen ur min hand".
  
Den handlar om Martin lever ett liv som egentligen är helt okej. Han är i yngre medelåldern och jobbar som socialarbetare på Sexköparsektionen, han åker ut med poliser och gör tillslag på bordeller i Stockholm. Han bor på Södermalm - förstås! -  med sin fru Ellen och sin tonårsdotter Maja. Han har rentav skrivit några monologer som han har fått uppförda, även om det var längesen. Han är förälskad i en yngre polis, och är plågsamt medveten om att han aldrig kommer att göra något åt det.
   Men när en av hans klienter hamnar på sjukhus efter ett självmordsförsök blir han övertalad att ta hand om klientens hund Rulle. Det är tänkt som en tillfällig lösning, men i mötet med hundens villkorslösa kärlek sätts starka och oväntade känslor i rörelse inom Martin. Plötsligt inser han hur ensam han är och Rulle blir allt viktigare för honom.
   Det är en vemodig berättelse om en man som börjar ompröva de flesta av sina relationer och så sakteliga inser vidden av sin ensamhet, mitt i en Stockholmsvardag som sjuder av mingel, teaterpremiärer och parmiddagar. Men slutet upprör, man känner verkligen med Martin. Ett gott becis på att hans skapare lyckats skriver engagerat och övertygande. En underbar roman om förhållandet människa-hund dessutom.

Om barnens Astrid

Hon är mamma till Pippi, Ronja, Madicken, Emil, Bröderna Lejonhjärta och många, många andra - men vem var egentligen Astrid Lindgren? Den frågan söker norska duon Agnes-Margrethe Bjorvand och Lisa Aisato svar på. Resultatet är en supervacker och lättläst bok som ger fakta om en älskad berättare. Bokens titel? "Astrid Lindgren" bara.
   Här får man veta att Astrid tyckte om att spela fotboll och att hon drömde om att lära sig åka slalom och  att hon gillade att klä ut sig till häxa och skoja med små barn. Hon skrev en väldigt hemlig bok för polisen och blev inspirerad att skapa mästerdetektiven Blomqvist och hon fortsatte att klättra i träd även när hon var gammal?
   Här finns citat och kronologiska rutor, allt för att göra boken lättläst. Den ruiktar sig till unga läsare men jag håller en slant på att många vuxna smygläser den.
Boken är rikt illustrerad, eller snarare bildsatt, av den prisbelönta illustratören och barnboksförfattaren Lisa Aisato och bokens tilltalande form fördjupar läsupplevelsen..

Vad är ålder?

I nyutkomna " Passé – De ofrivilliga pensionärerna" gör tv-journalisten Marianne Rundström upp med gamla föreställningar om åldrandet och ifrågasätter ett allt åldersnojigt Sverige.

   Hon frågar sig varför en fullt frisk och pigg människa, som inget hellre vill än att fortsätta jobba, tvingas gå i pension. Idag lever vi allt längre.
    Forskning visar att dagens 67-åringar är som 57-åringarna var för ett par decennier sedan, trots det är pensionsåldern i princip densamma som för hundra år sedan, när bara ett par procent levde till sin pensionsdag. Vi lever allt längre och det är inte gratis. Fler behöver bidra under längre tid om pensionspengarna ska räcka. Men då måste också arbetslivet välkomna den som frivilligt vill stanna kvar på jobbet och fortfarande har förmågan att arbeta. Och tro inte att de gamla blir en "propp" i arbetslivet. DEt är omöjlig att anställa en 20-åring som ska ersätta en erfaren arbetstagare. Båda åldrar har sina fördelar men erfarenhet får man bara med åren.
   I boken får man träffa skådespelerskan Meta Velander, politikern Gudrun Schyman, nyhetsankaret Claes Elfsberg och åldersforskare Ingemar Skoog. Det är kraftfulla, ledsna, arga, erfarna, stridbara människor, fyllda av arbetslust, som hittar egna vägar till ett förlängt arbetsliv.
  Mycket tyder på att förändringar är på väg. Forskarna pratar om att kunna jobba upp emot 90-årsåldern. Då kan man omöjligt vara passé vid 67.

Müller in på livet

Det var 2009 som Herta Müller tilldelades Nobelpriset i litteratur och en stark europeisk röst blev därmed hörbar. Nu har "Mitt fosterland var en äppelkärna" kommit ut och den nya bok utgörs av ett långt samtal mellan Müller och Angelika Klammer.
    Men det är långt ifrån en renodlad intervjubok. Snarare fungerar samtalet som en ingång till det muntliga berättandets snabba rörlighet. En exakt men ändå fri associationsteknik som låter författaren berätta om sin barndom, om sin uppväxt, om de tidiga åren som författare i Rumänien, om genombrottet i Tyskland med debuten Flackland, och om hur hon sedan, efter att hennes tillvaro i hemlandet blivit alltmer outhärdlig, lämnade Rumänien och bosatte sig i Berlin.
   Många oväntade detaljer avslöjas, som att Müller är mycket moderoad och var det även när just inget fanns att köpa i ungdomens Rumänien. Vackra kläder blev som en protest mot den kommunistiska gråheten.
   Den som har läst hennes böcker känner kort sagt igen sig här, men detaljerna är nya, infallsvinklarna förskjutna och slutsatserna skärpta. Med lätthet, humor och inte minst charm skapas efterhand ett slags biografi över författarens liv,  denna berättelse blir också en vägvisare genom det litterära landskap som är hennes.

Åter till 50-talet

H.-K. Rönblom [1901-1965] var tillsammans med Maria Lang och Stieg Trenter en av de verkligt stora svenska kriminalförfattarna på femtio- och sextiotalet. Samtidigt var han journalist och politisk redaktör bland annat på Aftonbladet. Hans böcker är skarpa, syrliga skildringar av dåtidens Sverige men också uppslukande pusseldeckare i Agatha Christie-traditionen.
   Modernista förlag har beslutat satsa på en återutgining av Rönblom och först ut är "Död bland de döda" från 1954. Läraren och historikern Paul Kennet är tjänstledig och har rest till en mindre ort för att forska i rådhusarkivet. Han hyr ett rum på ett pensionat. Ett rum där tjänstemannen Odel nyligen hittats död, troligen i sviterna efter en operation. Men det finns oklarheter kring dödsfallet.
    Kennet börjar rekonstruera händelserna och använder sin historikerskolning i utredningen. Han gör efterforskningar i den brokiga skaran pensionatsgäster, existenser som på olika sätt kommit på kant med samhället. Om det ligger ett brott bakom dödsfallet - var finns motivet?
   Det känns lite ovant att läsa en skildring från 50-talet, det handlar om ett annat Sverige och om en helt annan samhällsstruktur. Rönblom gör läsaren medveten om tidens obönhörliga flykt.