I en gotländsk grotta

 

"Det slutna rummet" är, helt osannolikt, Mari Jungstedts 17:e roman i serien om den gotländske polisen Anders Knutas och hans team. 

När högsäsongen för turister på Gotland står för dörren och då hittas en kvinna mördad i Lummelundagrottan. Kvällen före hade hon deltagit i en mörkertur i grottan. Hur kunde mördaren slå till under turen?  Och finns det andra vägar som gör grottan tillgänglig? Det står snart klart att den hittade kvinnan kommer att följas av fler offer.

Kommissarie Knutas leder utredningen och fallet visar sig ha kopplingar till ett  gammalt grottmysterium i Norrland många år tidigare. Den höggravida Karin Jacobsson ger sig dit på eget bevåg och hamnar mitt i ett livsfarligt drama. Och i utkanten av berättelsen smyger en enslig omkring, en som tycks ha fått mycket om bakfoten. Men han är en skicklig grottman och spänningen stiger.

 Jaaaa! Nu har min blogg passerat 500.000 enskilda besökare! Klang och jubel!

En tjurig landsfader

 

Vid midsommartid 1523 red den nyvalde kungen Gustav Eriksson in i det befriade Stockholm och att det i år är 500 år sedan händelsen har uppmärksammats stort. Herman Lindqvist, den flitige populärhistorikern, har naturligtvis kommit ut med en bok om ämnet, "Varför just han?" och den ställer den relevanta frågan om varför en ung och okänd adelsman från Roslagen kom att bli landsfader med tiden. För självklart var det ingalunda även om traditionalistiska historieskrivare under 1800-talet älskade att beskriva Gustavs äventyr i Dalarna och kungen själv satte de vassaste pennorna på att skriva om hans hjältedåd. Gustav Eriksson blev Gustav Vasa, tyrannen som blev landsfader, för oss 500 år senare verkar allt så självklart.

 Men konkurrensen om makten var stenhård. Landet kunde ha splittrats. Med en kombination av tur, makthunger, girighet och grymhet segrade Gustav. Men det kunde ha slutat annorlunda. Herman Lindqvist berättar levande inte bara om maktkampen utan även om Gustavs tid och hans folk. Och passar på att sticka hål på myten att kungen var "en lustig och lättsinnig" herre som släktingar påstod.Mer var han lättretlig, sarkastisk och elak och just ingen skrivare stannade länge i det kungliga kansliet eftersom de dagligen kritiserades. Så Gustav Vasa var riksbyggare och rikshushållare men han vände folket ryggen så snart han blev kung och behöll makten genom att slugt spela ut de adliga ätterna mot varandra. Lustigt nog har Vasa ändå varit ett ideal för den politiska vänstern och det har varit smickrande att som sosseminister jämföras med Vasa. Kanske nya tider rand
as, också för en tjurig landsfader....

Mord och mat i Lyon

 "Döden på ChÂteau des Livres" år titeln på Katarina Bivalds andra fristående deckaren om författaren Berit Gardner som löser mord när hon egentligen borde skriva. Ett franskt slott, god mat, vin och litteratur

– den här skrivarkursen har allt, ja  till och med ett verkligt dödsfall!

Berit är i Frankrike för att undervisa på en skrivarkurs, men allt ställs på ända när kursens stjärna, en bästsäljande författare, mördas mitt framför ögonen på henne. Kommissarie Roche vid Lyonpolisen får händerna fulla med tjugo blivande författare som misstänkta. Storyn blir inte sämre av att Lyon är en av Bivalds franska favoritstäder och att hon skildrar den med entusiasm.

 Inte nog med att alla är vana vid att hitta på saker, de ser också hela polisutredningen som en fantastisk möjlighet att göra research. I ren desperation ber hon Berit Gardner om hjälp. Allt förvärras när ett andra mord begås, men de får förstärkning av poliskommissarie Ahmed som råkar vara på semester i trakten. Och den här gången är det personligt för Berit.

Gillar man pusseldeckare med många villospår är det här ett bra val. Själv tycker jag att det ibland blir väl mycket av pusslandet, men tummarna upp för miljön!

 

Homan på väg bort?

 En något trött antikhandlaren Homan dras in i en bisarr härva av mord, utpressning och penningtvätt i Jan Mårtensons senaste Homan-deckaren "Tsaren". En titel som för tankarna österut, förstås.

.Bakom skumraskaffärerna ligger någon som kallas Tsaren, som figurerar i den ryska militära underrättelsetjänstens nätverk. Flera inblandade har rötter i St Petersburg, men den fruktade Tsaren finns någon annanstans. Frågan är var?

Det börjar med att en släkting till Homans svärfar dyker upp på godset Björkesta med en osannolik historia om att han har lönnmördare i hälarna. Men eftersom han är en larver och fifflare tas han inte på allvar, först när han hittas mördad förstår man att det finns substans i historien. Och så blir Homan inblandad...

en sak som får mig att undra är om Mårtenson tänker lägga av med sina deckare. Han dedicerar den här boken till: Min gamle vän, ant
ikhandlare Johan Kristian Homan, som jag försatt i så många brydsamma situationer,

Låter som ett tack och adjö.

Den gäckande Jane Horney

 

Den svenska agenten Jane Horney försvann spårlöst i Skåne i januari 1945. Snart spreds rykten om att hon fortfarande var i livet, innan den danska regeringen något år senare lät meddela att hon likviderats på internationellt vatten av motståndsrörelsen för samröre med tyskarna. Men var det sanningen? Var hon skyldig till det hon anklagades för? När författaren Conny Palmqvist  av en slump kom över två resväskor med material om Jane Horney insåg han att det var något som inte stämde. Vem mördade egentligen Jane Horney, och varför? Och varför har sanningen fortsatt att mörkas i över 75 år?

I "En hälsning från motståndsrörelsen" ges en mörk redogörelse för ett andra världskrigs-Norden där spioner, motståndsmän och dubbelgångare lurade i såväl sjabbiga skuggor som i de finaste salonger. Efter många års grävande i arkiven presenterar han nu sin bild av fallet – om mordet på en oskyldig och hjältemodig ung kvinna i den svenska statens tjänst. Men om det är den sanna bilden eller om det finns mer att säga kan man omöjligt veta. Men boken är ytterst ambitiös och välgrundad i fakta.

Jane Horney varmotvivelaktigt en rastlös människa som inte pasade in i tidens kvinnomodell. Hon reste runt i Europa, hon tävlade på motorcykel och tog flyglektioner. Under krigsåren 1939-45 rörde hon sig ledigt mellan de nordiska länderna och Tyskland och i Stockholm, Nordens spionhuvudstad, umgicks hon med diplomater och spioner av alla de slag. Hon spelade ett högt och farligt spel i denna skuggvärld och någonting utlöste hennes fall.

Palmqvist har Sedan debuten 2005 skrivit en rad uppmärksammade, kritikerhyllade och prisbelönta romaner och fackböcker, som "Sundets röda nejlikor" om hur danska motståndsmän och svenska poliser samarbetade under andra världskriget som utkom 2020 och han är ytterst väl insatt i den här tidens problematik.

Ven, en ö med hemligheter

 Caroline Säfstrand är en omsorgsfull och noggrann berättare. Hennes människor lever och andas och blir som bekanta. Därför har jag med behållning läst första delen av Hemligheternas ö, som handlar om Ven. "Låt mig berätta allt" heter romanen där Ulrica bestämmer sig för att tillbringa två sommarveckor på den idylliska ön Ven, platsen som alltid rört upp så starka känslor hos hennes mor. Hon har inte berättat för sin familj att hon åkt till Ven utan låter dem tro att hon hyr en stuga på Österlen.

   Med sig har hon ett gammalt vykort med en malva som motiv som hon vet kopplar ihop henne med en mörk historia på ön, nu vill hon förstå hur. Mitt emot Ulricas stuga bor Bea, vars liv helt har stannat upp. När hon på radion hör en forskare prata om att alla människor bär på tretton hemligheter, fem så hemliga att vi aldrig berättar dem för någon, undrar hon över turisten på andra sidan vägen. Är hon verkligen här för naturens skull? 

För båda kvinnorna har livet nyligen skakats om, men en röst från det förflutna kanske kan leda dem in på nya vägar.Under några omtumlande veckor utmanar de sina fördomar och föreställningar och kommer ut med nya erfarenheter. Vart de leder får man väl se.