I " Ferrante om Ferrante" bjuder den kända italienska författarpseudonymen Elena Ferrante in alla läsare till sin författarverkstad och låter oss få glimtar in i
hennes författartillvaro mellan åren 1991 och 2016. Här har hon samlat en del av sin brevväxling med de italienska förläggarna, Sandro och Sandra
Ferri i Rom. Vidare återfinns tiotalet intervjuer med internationell
press.
I några essäer utvecklar också Ferrante sin syn på
litteraturen och litteraturhistorien och ger sin syn på de egna
romanerna och deras tillkomst. Hon förklarar sitt val att inte bli en
offentlig person, hon redovisar öppet sina farhågor över att låta någon
filmatisera sina böcker.
Men framför allt talar Ferrante om sitt brinnande
intresse för skrivandet och den ångest som följer på skapandet när man
inte tycker att verket håller för publicering. Vidare avhandlas i
texterna hennes förhållande till psykoanalysen, städer hon bott i,
moderskapet, feminismen och barndomen som en outsinlig källa att ösa ur
vad gäller minnen, berättelser, levnadsöden. Resultatet är ett närgånget självporträtt av en författare i kreativ högform.
Man har ju spekulerat mycket om vem Ferrante egentligen är. En del hävdar att det måste vara en man som skriver så kraftfullt om samtiden. Men de kan känna sig blåsta, det får räcka med att vi får en pseudonym.
lånat precis på biblioteket
SvaraRadera